Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
551
Stockholms slott
552
Bild 1. Plan av Stockholms slott före branden 1697. Det yngre
slottets läge antytt med prickade linjer.
kyrka i längan mot nuv. Norrbro. Borgen,
som under Gustav II Adolfs tid försetts med
en kansliflygel vid yttre borggårdens ö. sida,
tedde sig vid 1600-talets mitt alltför omodern
som bostad och svarade genom sin pittoreska
oregelbundenhet icke mot tidens
arkitektoniska krav. Planer till en radikal
ombyggnad utarbetades av Jean De la Vallée men
stannade till större delen på papperet.
Då N. Tessin d. y. 1688 kom hem från sin
stora utländska resa, fingo planerna på en
omdaning fastare form. 1690 erhöll han
Karl XI :s uppdrag att ombygga n. längan,
som bl. a. skulle inrymma en helt ny
slottskyrka, och under de närmaste åren vidgades
uppdraget till att omfatta hela den gamla
borgen. En fransk konstnärskoloni
inkallades, och denna sysselsattes i n. längan med
dekorering av kyrkan i bottenvåningen och
av festvåningen 2 tr. upp. 7 maj 1697 utbröt
en häftig eldsvåda, som spolierade större
delen av det gamla slottet och skadade den
nyuppförda längan. Redan 21 juni s. å. fram-
Bild 2. Plan av Stockholms slott (stora våningen 1 tr. npp).
lade Tessin en fullständig plan
till ett nytt slott, som i stilen
anslöt sig till den n. längan,
vilken redan under sommaren
kunde repareras (utom
beträffande slottskyrkan, som
härjats alltför hårt av elden). S.
är än i dag Stockholms
förnämsta profanbyggnad.
Arbetet på den mäktiga
anläggningen drevs i god takt
till omkr. 1708, då det i brist
på medel måste avstanna för
att upptagas först 1727, vilket
år ständerna beviljade en s. k.
slottsbyggnadshjälp. Vid
Tes-sins död året därpå voro
själva slottsfyrkantens murar
ännu icke helt uppförda. Då
kungafamiljen inflyttade 1754,
var slottet till det yttre
färdigt utom beträffande den n. v.
flygeln, som uppfördes 1757—
60. Tessin efterträddes som
slottsarkitekt av sonen Carl
Gustaf, vilken dock icke kom
att utöva något större
inflytande på gestaltningen. Större
betydelse fick Carl Hårleman,
vilken arbetade vid slottet från
1727 till sin död 1753. Under hans ledning
inreddes av franska konstnärer i yppig
rokokostil den nuv. s. k. Oskar II :s våning,
slottskapellet i s. längan och delvis Rikssalen i
samma parti. Den främste målaren under
denna tid var G. T. Taraval, den främste
skulptören J. Ph. Bouchardon, som särskilt i
trappuppgångarna och i kapellet lämnat prov
på sin frodiga konst. Utsökta
rokokointeriörer skapades omkr. 1750 i ö. längan av
Hårleman och J. E. Rehn. Hårleman efterträddes
av C. J. Cronstedt, som 1767 avlöstes av K. F.
Adelcrantz. Under Gustav III:s tid skapades
bl. a. några fulländade interiörer med de stora
sängkamrarna i barockvåningen 2 tr. upp.
Fr. o. m. 1784 sysselsattes Louis Masreliez
med åtskilliga inredningsarbeten, så 2 tr. upp
i ö. längan (nuv. konungens våning) samt i
n. v. flygelns bottenvåning (nuv.
kronprinsens våning). Flera av 1800-talets mera
framträdande arkitekter, ss. P. A. Nyström och
F. W. Scholander, voro verksamma i
slottets inre. Den förre fullbordade 1834 den
för slottets nuv. huvudfasad
betydelsefulla
rampanordniug-en vid Lejonbacken. En
genomgripande restaurering
undergick slottet 1898—1902. 1890
—94 försågs v. trappuppgången
med takmålningar av J.
Kron-berg. Mellan de båda
flyglarna åt ö. bildar den planterade
Logården en terrass.
Litt.: J. Bottiger och G. M.
Silfverstolpe, »Stockholms slott.
Vägledning» (1924; med
litt.-anv.); A. Lindblom,
»Stockholms slott genom seklerna»
(1925); M. Olsson i Samfundet
S:t Eriks Årsbok 1929 och
festskriften »Arkeologiska
studier» (1932). G. M. S-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
