Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar - Stockholms-Tidningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms-Tidningen
563
köpte den. Dess namn ändrades 1888 till
Svenska teatern. Den disponerades 1891
—98 av Kungl. operan, ägdes och drevs från
1898 av A. Ranft och brann 30 juni 1925.
Bland privatteatrarnas konstnärliga ledare
under det senare 1800-talet märkas
regissörerna A. Bosin och H. Molander.
Båda de kungl. teatrarna fingo kring
sekelskiftet med hjälp av lotterier nya
teaterhus, som äro statsegendom och upplåtas
hy-resfritt. Verksamheten drives sedan dess av
två skilda bolag, vart och ett genom en
fem-mannastyrelse, där regeringen treårsvis
tillsätter verkst. dir. (teaterchef) och två led.
Operan åtnjuter f. n. årsanslag av staten
med 150,000 kr. och av Stockholms stad med
100,000 kr. Båda teatrarna stödjas av
staten med lotterimedel. Det nya operahuset,
som rymmer 1,183 åskådare, uppfördes efter
ritningar av A. Anderberg och invigdes som
Kungliga teatern 19 sept. 1898.
Teaterchefer efter Burén, söm avgick dec. 1907,
ha varit A. Thiel dec. 1907—08, A. Ranft, som
1908—10 ledde operan på egen risk, greve
H. v. Stedingk 1910—19, K. A. Riben 1919—
dec. 1923 och J. Forsell (sedan jan. 1924).
Bland konstnärliga ledare från omkring
år 1900 märkas kapellmästarna A.
Järne-felt, A. Wiklund och N. Grevillius,
regissörerna H. André, G. Bergman, R.
Hyltén-Caval-lius och H. Stangenberg samt
dekorationsmå-larna T. Jansson och J. Jon-And. Kungl.
dramatiska teaterns nybyggnad vid Nybroplan
av F. Lilljekvist invigdes 18 febr. 1908 med
Strindbergs »Mäster Olof». Teatern rymmer
929 åskådare. Teaterchefer ha varit K.
Mi-chaelson 1907—10, T. Hedberg 1910—22, T.
Svennberg 1922—28 och E. Wettergren (från
1928). Bland konstnärliga ledare från omkr.
1900 märkas regissörerna E. Grandinson, K.
Hedberg, G. Linden, P. Lindberg, O.
Molander och A. Sjöberg samt dekorationsmålarna
J. Ericsson och S.-E. Skawonius.
Vas a teatern öppnades 30 okt. 1886 i
Lundbergska huset vid Vasagatan, leddes 1887
—89 av M. Grunder, V. Kloed och A.
Petters-son(-Norrie), 1889—95 av A. Warberg, till
1893 tills, m. E. Strömberg, 1895—dec. 1928
av A. Ranft, 1929—31 av F. Engelke och ledes
från 1931 av G. Ekman. Teatern var till 1895,
1898—1904 (huvudsaki.) och 1926—31
operettscen, i övrigt talscen, 1907—25 under Ranfts
ledning ägnad åt det lättare lustspelet.
Olympiateatern vid Karlavägen
leddes 1902—03 av E. Nilsson och 1903—09
såsom östermalmsteatern av A. Ranft,
1904—06 som operettscen, samt hösten 1909
som Operett-teatern av A. Salmson.
Den brann 1913.
Oscarsteatern vid Kungsgatan, uppf.
efter ritningar av A. Anderberg och rymmande
1,175 åskådare, invigdes 6 dec. 1906. Den
leddes till 1926 som operettscen av A. Ranft,
1926—32 som talscen av J. Brunius med fru,
till 1930 tills, m. G. Ekman, och ledes från
1932 åter som operettscen av Hj. Lundholm.
I Barnhusgatan 20 ledde A. Falck 1907—
10 Intima teatern som speciell
Strind-bergsteater under författarens medverkan. Den
leddes 1910—12 som Lilla teatern av U.
Brander och M. Stiller samt 1912—13 av J.
Hagman, varefter den stängdes.
564
I Birgerjarlsgatan 27 öppnades 1911 den
nya Intima teatern. Den leddes 1911—
21 av G. Collijn, till 1914 tills, m. K.
Michael-son, var 1921—23 under namn av Mindre
dramatiska teatern den kungl.
talscenens filial och ledes sedan 1923 såsom
Komediteatern av E. Eklund.
Blancheteatern vid Kungsträdgården
med anor från Th. Blanchs 1879 invigda, snart
till konstsalong ändrade teater, öppnades 1915
som Blanch-teatern av B. öbergsson,
ändrade 1916 namn till Blancheteatern,
som 1916—19 leddes av Hilda Borgström, från
1917 tills, m. E. Eklund, och 1919—26 av
Eklund samt från 1927 ledes av H. Roeck-Hansen.
Konserthusteatern i Konserthusets
stora sal drevs, alternerande med konserterna,
1926—27 av E. Eklund och 1931—32 av G.
Ekman, som också gav föreställningar i Lilla
salen. Kungl. dramatiska teatern har
sporadiskt också givit föreställningar i Stora salen.
I Folkets hus öppnades 1904 Lilla
teatern som abonnemangsteater under
ledning av A. Ekerman, J. Ekman m. fl. men
stängdes snart. Folkets hus’ teater
öppnades 1902. Regelbunden verksamhet
upptogs 1911. Teatern leddes till 1917 av O.
Wen-nersten och 1917—20 såsom Folkets
teater av Skådebanan. Den kallas från 1920
åter Folkets hus’ teater och har stått under
ledning av B. Hodell (1921—28) och R. Klan ge
(från 1932). Folkkomedi och revy.
Lilla teatern (till en början Lilla
folkteatern) öppnades 1922 i
Regeringsgatan 111 av J. Norrman, som fortfarande
leder den som lustspelsteater.
Bland friluftsteatrar märkas Skansens
friluftsteater (1909), Hagateatern
(1918), Södra folkparkens,
Tanto-lundens, Klippans,
Vanadislun-d e n s m. fl. Friluftsföreställningar ha
också tillfälligt givits i Stadion och på
Skansen.
Vid privatteatrarna märkas från omkr. 1800
och fram till våra dagar bland konstnärliga
ledare regissörerna V. Castegren, O.
Texto-rius, G. Klintberg, K. Nyblom, E. Fastbom,
E. Fröberg, J. Brunius, T. Hammarén, S.
Wallén, N. Johannisson och R. Carlsten samt
kapellmästarna B. Halidén, Hj. Meissner och
H. v. Eichwald. Karl-Gerhard och E. Rolf ha
med egna sällskap sedan omkr. 1920
periodvis spelat revy på olika teatrar. G. K-g.
Stockholms-Tidningen, som i nov. 1931
sam-manslogs med Stockholms Dagblad
(se d. o.) och efter sammanslagningen bär
titeln Stockholms-Tidningen
Stockholms Dagblad, grundades 30 nov. 1889
av Anders Jeurling. Den övergick i febr. 1893
till S:s a.-b., i vilket Jeurling, alltjämt
tidningens red., blev en av de största delägarna.
T. o. m. maj 1890 utkom tidningen i
Stockholm i både morgon- och aftonupplaga,
Morgontidningen och Aftontidningen, och i
landsorten under namnet Stockholms-Tidningen.
Dec. 1898—jan. 1915 utgavs en sammandragen
uppl. av S. med namnet Hvad Nytt Idag?.
Under flera år utkom S. i tre uppl.:
huvud-stadsuppl., landsortsuppl. samt den senare på
dagen tryckta västra landsortsuppl., men
fr. o. m. 1921 indrogs den sistnämnda. Till
slutet av 1913 utkom huvudstadsuppl. med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
