Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms teatrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
561
Stockholms teatrar
562
teatern började sin verksamhet 17 maj
1788. Teatern var ett associationsföretag
under operadirektionens överinseende och fick
ett kungl. engångsanslag på 33,676 rdr sp.
Gustav III gick personligen med entusiasm
och insikt upp i sina teatrars tillkomst. Vid
hans död 1792 stängdes Bollhusteatern.
Fransmännen avskedades, och den kungl. talscenen
fick alternera med sångscenen i operahuset,
tills den som Kungl. mindre teatern
1 nov. 1793 kunde taga den nya
Arsenals-teatern (i arsenalen, Delagardieska
palatset, se d. o., vid nuv. Karl XII:s torg) i
besittning. Bland de kungl. teatrarnas ledande
krafter intill omkr. 1800 märkas
kapellmästarna F. Uttini, J. M. Kraus, abbé Vogler och
J. C. F. Hæffner, dekorationsmålaren J. L.
Desprez och balettmästaren L. Gallodier.
P. Stenborg öppnade 1773 i Rotundan
i Humlegården sommarteater, kallad
Svenska teatern. Verksamheten
övertogs 1780 av sonen K. Stenborg och
utsträcktes samtidigt till vintersäsongen, till 1784 på
Eriksberg vid Roslagstorg, sedan till 1799
i den nyinredda s. k. Munkbroteatern
i fru Nymans hus vid Munkbron, 1784—88
såsom Nya svenska teatern, därpå
såsom Svenska komiska teatern.
Gustav IV Adolf fastslog 1798 de kungl.
teatrarnas monopolställning och inlöste 1799
Stenborgs företag, som nedlades. Han stängde
1806 operan och indrog anslaget men bestämde
1807, att en del av personalen skulle
överföras till talscenen, och avträdde till teatern
sin äganderätt till operans materiel. 5 nov.
1810 öppnades åter operahuset, som under
kriget varit lasarett, som kungl. sångscen,
nu med statsanslag på 6,750 rdr. Under
greve G. Löwenhielms direktorat lades de båda
teatrarna 1813 under gemensam förvaltning.
Affärerna reglerades vid olika tillfällen av
kronprinsen och riksdagen, som 1815 höjde
anslaget men 1818 indrog det. Operan drevs
hösten 1818 av överste J. P. Törner som
privatföretag under namn av Stockholms
teater men blev i nov. s. å. åter kunglig.
Karl XIV Johan anslog till
teaterverksamheten 30,000 rdr årl., från 1823 ökade med
24,000 rdr. 24 nov. 1825 brann
Arsenalstea-tern, och talscenen fick åter dela operahuset
med sångscenen. Från det tidigare 1800-talet
märkas bland de kungl. teatrarnas chefer frih.
G. F. Äkerhielm och greve G. Lagerbjelke,
bland deras konstnärliga ledare
kapellmästarna E. du Puy och J. F. Berwald samt
dekorationsmålaren G. A. Müller.
1 nov. 1842 invigde A. Lindeberg Nya
teatern vid Kungsträdgårdsgatan. Den drevs
1844—46 av en association under Lindebergs
och O. U. Torsslows ledning, 1846—54 som
Mindre teatern av Torsslow, köptes 1854
av E. Stjernström, som drev den till 1863,
då den förvärvades av Karl XV och 12 sept.
1863 öppnades som Kungl. dramatiska
teatern.
Riksdagen tröttnade slutligen på att
allt-somoftast nödgas träda hjälpande emellan,
och statsanslaget, som 1845—58 successivt
sprungit i höjden och 1869 åter sänkts,
indrogs 1888. De kungl. teatrarna utlämnades
till privat drift med bibehållande av
konungens personliga anslag på 60,000 kr. till
ope
ran och 15,000 kr. till talscenen. Operan
drevs 1888—90 av C. Nordqvist, 1890—92 av
en association under hans ledning, 1891—92
även med dramatisk avdelning, och från 1892
av A. Burén, från 1893 med statligt stöd.
Den sista föreställningen i Gustav III:s
operahus gavs 30 nov. 1891, varefter operan 26
dec. 1891—3 juni 1898 disponerade Svenska
teatern. Dramatiska teatern drevs 1888—98
av en association på åtta pers, med G.
Fred-rikson som direktör, 1898—1904 utan kungl.
märke av en association på fyra pers, med
N. Personne som intendent och 1904—07 åter
som kunglig av Fredrikson personligen. Den
sista föreställningen på »gamla Dramaten»
gavs 14 juni 1907. Bland kungl.
teaterdirektörer från det senare 1800-talet märkas frih.
E. v. Stedingk (1861—66), E. af Edholm (1866
—81) och A. Willman (1883—88), bland
konstnärliga ledare kapellmästarna J. Foroni, L.
Norman, C. Nordqvist, R. Henneberg och A.
Hallén, regissörerna A. Bournonville, L.
Josephson, H. Christiernsson, J.Elmblad, A.
Rundberg och E. Hjertstedt samt
dekorationsmå-larna E. Roberg, Chr. Jansson och C. Grabow.
Lindebergs teater stod snart ej ensam som
privatteater i Stockholm. Redan 1801 hade
A. de Broen med privilegium av 1795 öppnat
Teatern å Kungl. Djurgården. Den
drevs efter hans död 1804 av arvingarna till
1835, av Torsslow 1835—43, till 1837 tills, m.
P. Deland, 1844—48 av F. Deland och 1849—
61 av P. Deland samt revs 1863. Dess
närmaste efterträdare invigdes 1864 och brann
1865. Den senaste Djurgårdsteatern
öppnades 1867, drevs av bl. a. A. Bosin och
R. Wagner 1883—88, A. Ranft 1892—1917
och därefter av G. Collijn till 1929, då den
brann. Humlegårdsteatern, öppnad 1851,
ägdes och drevs 1853—62 av O. Andersson och
revs 1877. Den äldre Södra teatern
öppnades 1853, drevs från 1855 av L. Zetterholm och
brann 1857. Den nuv. invigdes 1859 av
Zetterholm, som drev den till 1873. Den innehades
av bl. a. G. Bergström 1876—83, till 1882 tills,
m. G. Haqvinius, av R. Wagner 1883—99, till
1888 tills, m. A. Bosin och 1889—96 tills, m.
H. Christiernsson, ombyggdes 1900 och drevs
1900—26 av A. Ranft samt ledes från 1927 av
B. Hodell. Teatern vid Ladugård
s-1 an d s t or g (Ladugårdslandsteatern)
öppnades 1856 och bär sedan 1887 namnet
Folkteatern. Den drevs 1889—93 av K. Lund,
1893—95 av hans änka, Fanny Lund, från
1895 av hennes andre man, J. Strömberg, efter
vars död 1914 fru Strömberg mestadels åter
drivit den. I Hammers utställningsbyggnad
(hörnet av Kungsträdgårdsgatan åt
Strömmen) öppnades 1867 Nya teatern, från
1868 kallad Mindre teatern. Den drevs
som speciell operetteater av bl. a. Haqvinius
1870—76, A. Warberg 1876—78 och från 1881.
Den s. k. Hammerska ladan stängdes 1883 och
revs 1884.
19 jan. 1875 invigde Stjernström med
Björnsons »Ett handelshus» den efter ritningar av
E. Jacobsson uppförda Nya teatern vid
Blasieholmsgatan (nuv. hotell Atlantics tomt).
Teatern, som rymde 1,150 åskådare, drevs av
Stjernström till hans död 1877, 1877—79 av
hans änka, Louise Stjernström, och 1879—-87
av L. Josephson och V. Holmqvist, vilka 1880
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
