Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora kommissionen - Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
577
Stora Kopparbergs bergslags a.-b.
578
ningen alltså undantagen, men utsträcktes på
konungens befallning genast även till rådets
övriga medlemmar, och då det gällde
ersättningsanspråk, kom rättegången att drabba
även arvingarna till regerings- el. rådsherrar.
På grundval av s:s domar (14 okt. 1681—27
maj 1682) uträknades ersättningsbeloppen av
den s. k. Ii k vida tionskom missi
o-n e n (se d. o.). Hela den ansvarighetssumma,
som Sveriges högadel nödgades gälda, uppgick
till ung. 4 mill. dal. smt. S. C.*
Stora Kopparbergs bergslags a.-b.,
industribolag, konstituerat 1888 genom ombildning
till a.-b. av bergverkskorporationen Stora
Kopparbergs bergslag. »Bergslaget»
anses vara världens äldsta nu existerande
ekonomiska företag. Det uppkom trol. — och
senast — omkr. 1283 såsom ett bergslag för
driften av Falu gruva och har genom alla
skiften ägt obrutet bestånd (jfr Falu gruva).
Efter en successiv utveckling av den
korpora-tiva organisationen fixerades andelskapet 1616
till 1,200 lotter, s. k. fjärdeparter, vilka
innehades med nyttjanderätt, medan
äganderätten till gruvan då ansågs tillkomma det
allmänna eller kronan. Emellertid började
Bergslaget som sina s. k. enskilda verk
anlägga sidoföretag, främst Avesta garmakeri
och kopparbruk 1641. Fr. o. m. frihetstiden
förlädes tyngdpunkten efter hand till
järnhanteringen genom förvärv av ett flertal
järnbruk i Dalarna. Vid 1800-talets mitt hade
trävarorna kommit i första rummet inom
Bergslagets produktion (därnäst järn- och
kopparhantering). Genom en fortgående utveckling
under 1800-taiets mitt — märkesåret är 1862
— blev Bergslaget omvandlat från en
offentlig, av statsingrepp och byråkrati hämmad
korporation till ett helt privat, affärsmässigt
organiserat bolag. Det utvecklades under
disponenten E. J. Ljungbergs långa regim
(1875—1913) till Sveriges största och mest
vittutgrenade industrikoncern. 1873—78
anlades Domnarvets stora järnverk, till vilket
större delen av järnförädlingen förlädes. 1878
—96 förvärvades betydande delar av
Grängesbergs malmfält. Under innevarande årh.
införlivades med Bergslaget flera av de s. k.
Dannemoraverken: Gysinge, Söderfors,
Älv-karleö, Härnäs och Strömsberg. 1885
förvärvades Skutskär, som blivit centrum för
sågverksrörelsen jämte trämassetillverkning enl.
sulfit- och sulfatmetoderna. Vidare anlades
ett antal verk vid de stora Dalälvsforsarna
n. om Domnarvet: Bullerforsens och
Forshu-vudforsens kraftverk, Kvarnsvedens
pappersbruk och Bysjöns sågverk. Däremot såldes
1872 Avesta, och efter hand ha en del äldre
anläggningar nedlagts. Som ett led i
trävarurörelsens expansion utvidgades Bergslagets
jord- och skogsdomäner, så att företaget
blivit en av Sveriges största markägare, och för
förvaltningen härav ha inrättats
centralkontor i Falun och Strömsberg jämte ett antal
distriktskontor. Vid ombildningen till a.-b.
1888 utbyttes fjärdeparterna mot ett
aktie-kap. om 9,6 mill. kr. (8,000 kr. per fjärdepart),
vilket successivt ökats till 60,o mill. kr.
Stora Kopparbergs bergslag fortbestår
emellertid som juridisk person med avseende på
vissa historiskt betingade rättsförhållanden.
A -3. KARTOGRAFISKA INSTITUTE
Översiktskarta över Stora Kopparbergs bergslags a.-b :s
viktigaste bruks- och industriorter.
S:s huvudkontor och styrelsens säte äro
förlagda till Falun. Egna kontor äro upprättade
i London, Paris och New York.
S:s viktigaste produktionsanläggningar
utgjordes 1931 av Falu gruva och kemiska
fabriker, kallade Falu kopparverk, för tillv. av
zink- och blyslig, svavelsyra, ättiksyra,
rödfärg m. m.; Domnarvets järnverk för tillv.
av allehanda järneffekter, huvudsaki. för den
inhemska marknaden; Söderfors bruk för tillv.
av legerat och olegerat verktygsstål m. m.;
Älvkarleö bruk för tillv. av fjädrar o. a.
stålmanufaktur; Grängesbergs n. fält, diverse
järnmalmsgruvor och stenbrott; Bysjöverken
för tillv. av trätjära, träkol, diverse trävaror
m. m.; Kvarnsvedens pappersbruk för tillv.
av tidningspapper, byggnadspapp m. m.;
Skutskärs sågverk och cellulosafabriker för tillv.
av sågade och hyvlade trävaror samt
cellulosa jämte biprodukter. Se vidare art. om de
olika här nämnda verken. De viktigaste
industriella produkterna under senare tid ha
varit:
Varuslag Mått 1912 1928 1931
Järn- och ståleffekter ton 83,959 99,130 122,502
Thomasfosfat ....... » 14,978 9,496 10,171
Sågade och hyvlade
trävaror ........... stds 38,361 31,839 23,359
Kemisk trämassa ... ton 31,342 39,179 35,987
Papper, papp m. m. » 40,292 59,506 80,093
Sprit, terpentin,
flytande harts m. fl.
biprodukter ......... » 1,685 1,599 2,002
Träkol (ugnskol) .... kbm — 52,181 79,786
Trätjära ............. ton 472 744 1,108
Svavelkis ............. » 21,750 37,775 58,042
Zink- och blyslig ... » ■— 4,661 12,080
Svavelsyra ............ » 8,372 3,073 8,075
Rödfärg ............... » 1,719 1,087 1,700
Järnvitriol ........... » 335 139 429
Ättiksyra ............. » — 142 342
Av järn- och ståleffekter utgjordes 1931
120,348 ton av produkter från Domnarvet,
främst av stångjärn, profiljärn och balkar
45,800 ton, plåt 28,382 ton, tråd 25,418 ton
och järnvägsmateriel 18,357 ton.
Skogshanteringens produkter, huvudsaki. sågtimmer,
massaved, kolved och träkol, gå till
förädling vid de egna verken men täcka
merendels ej dessas hela behov. Kraftverken
levererade 1931 285 mill. kw, därav 278,5 till
de egna verken. Med sin samordning av ett
flertal för n. Svealand och s. Norrland
utmärkande industrier företräder S. en särdeles
långt driven samordnande vertikal organisa-
XVIII. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
