Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Bjurum - Stora björnen - Stora Björnsjön - Stora bruna alpboskapen, Schwyzerrasen - Stora Bält - Stora daldansen - Stora deputationen - Stora Dyrön - Stora döden - Stora Ek - Stora Ekebergs sanatorium - Stora Fiskfloden - Stora flottan - Stora Frösunda - Stora Förvar - Stora halspulsådern el. Halsartären - Stora Hammar - Stora Harrie - Stora havsormen - Stora Herrestad - Storaker, Johan Theodor - Stora Kil - Stora kommissionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
575
Stora björnen—Stora kommissionen
576
gårdar, i Bjurums socken, Skaraborgs län,
strax s. om Hornborgasjön; 2,713 bar, därav
1,104 har åker; tax.-värde 863,700 kr. (1931).
Nuv. huvudbyggnad om- och tillbyggdes av
K. G. Lillie på 1700-talet efter eldsvåda och
restaurerades 1870 genom H. Zettervall. S.
beboddes på 1430-talet av riksrådet Karl
Ormsson, ärvdes av Karl Knutssons dotter
Magdalena, g. m. Ivar Axelsson Tott, och
tillhörde sedan ätterna Soop, Stenbock och
Lillie, köptes 1807 av G. Soop och 1869 av
P. Jönsson, vars släkt alltjämt äger S.
Stora björnen, astron., se Björnen.
Stora Björnsjön, eng. Great Bear lake, det
arktiska Kanadas största insjö, i distriktet
Mackenzie, Nordvästterritorierna; 119 m ö. h.,
31,600 kvkm; avflyter genom Stora
Björnfloden, eng. Great Bear river, till Mackenzie.
Stora bruna alpboskapen,
Schwyzerra-s e n, en av världens förnämsta
nötkreaturs-raser. Den har sitt hem i kant. Schwyz, Zug,
Luzern, Zürich, Aargau och S:t Gallen. Till
färgen är den gråbrun, med en ljusare ring
kring mulen. Årlig avkastning 3,000—5,000
kg mjölk med omkr. 3,5 % fett. H. F.*
Stora Bält, det 20—30 km breda och intill
67 m djupa sundet mellan Själland och Fyn,
Danmark (se karta vid d. o.). Det fortsättes
i s. ö. av den grunda fjärden
Smaalandsfar-vandet, i s. av det 42 m djupa Langelands
Bält mellan Langeland och Lolland och i n.
av det 58 m djupa Samsö Bält. Har i allm.
en ytström med bräckt vatten från Östersjön
och en salt djupvattenström från Kattegatt.
Jfr Bält och Tåget över Bält.
Stora daldansen, se Daluppror.
Stora deputationen, se Finland, sp. 412.
Stora Dyrön, municipalsamhälle och
fiskläge i Rönnängs socken, Bohuslän, på en klippö
strax s. om Tjörn; 115 har, 279 inv. (1932).
97 yrkesfiskare. Tax.-värde å fastighet 224,700
kr. (1931), tax. inkomst 83,590 kr.
Stora döden, se Digerdöden.
Stora Ek, gods i Eks socken, Skaraborgs
län, vid nedre Tidan; 1,780 har, därav 685 har
åker; tax.-värde 513,000 kr. (1931). Är känt
sedan 1400-talets mitt och har tillhört bl. a.
släkterna Ulfsparre, Scheffer och Lilliestierna.
Stora Ekebergs sanatorium, Skaraborgs
läns tuberkulossjukvårdsanstalt, i Skärvs
socken, ö. om Skara, öppnades 1918 och kan
mottaga 222 patienter.
Stora Fiskfloden, eng. Great Fish river.
1. Flod i Cape of Good Hope, Sydafrika, från
Sneeuwbergens s. ö. utlöpare till Indiska
oceanen; längd omkr. 350 km. Utnyttjas för
konstbevattning. — 2. Periodisk flod i
Sydväst-afrika, från Auas mountains till nedre
Oranje-floden; längd omkr. 650 km. — 3. Flod i
Nordvästterritorierna, Kanada, vanl. kallad
Back river efter sin upptäckare, sir G. Back
(se d. o.), genomflyter öde trakter, bildar sjöar,
forsar och fall och mynnar i Elliot bay.
Stora flottan, se Flotta 1.
Stora Frösunda, egendom i Solna socken,
Stockholms län, strax n. om Stockholm; 39
har, därav 12 har åker; tax.-värde 353,200
kr. (1932). Frösunda by tillhörde på
1600-talet riksrådet greve J. Oxenstierna och
sedermera Braheätten som del av Brahelund.
Sedan delar därav frånköpts av Gustav III
och tillagts Haga, bildades av återstoden
1785 S., och dit flyttades Brahelunds
huvudbyggnader. Bland ägare av S. märkas
överstarna A. F. Wijnblad och J.
Montgomery-Cederhielm samt senare släkterna Sillén,
Syl-van och Amundson. Från S. ha avsöndrats
bl. a. Frösundavik, delar av Stockholms n.
begravningsplats, en del av Råsunda och hela
Hagalund.
Stora Förvar, se K a r 1 s ö.
Stora halspulsådern el. Halsartären
(lat. carötis), den på vardera sidan av halsen
löpande pulsåder, som förser huvudet och
hjärnan med blod. Den högra s. avgrenar sig från
den korta Arteria anonyma, den vänstra
direkt från aorta. Båda dela upp sig i en yttre
och en inre gren. T. P.
Stora Hammar, socken i Malmöhus län,
Skytts härad, på Söderslätt, innanför
Fote-viken och Höllviken (se dessa ord) av
Öresund; 11,42 kvkm, 685 inv. (1933). 619 har
åker, 109 har skogsmark. Ingår i Rängs och
S:s pastorat i Lunds stift, Skytts kontrakt.
— Om kyrkan jfr H. Wåhlin i »Festskrift till
Verner Söderberg» (1932).
Stora Harrie, socken i Malmöhus län,
Har-jagers härad, på Lundaslätten, n. om
Käv-lingeån; 13,31 kvkm, 946 inv. (1933). 1,239
har åker; skog saknas. Ingår i S. och Virke
pastorat i Lunds stift, Harjagers kontrakt.
Stora havsormen, zool., se S j ö o r m e n.
Stora Herrestad, socken i Malmöhus län,
Herrestads härad, n. ö. om Ystad; 21,09 kvkm,
1,148 inv. (1933). Kuperad, nästan skoglös
jordbruksbygd med sand- och mossmarker
söderut. 1,739 har åker, 35 har skogsmark.
Egendomar: Herrestad, Fredriksberg m. fl.
Ingår i S:s, Borrie och öja pastorat i Lunds
stift, Ljunits och Herrestads kontrakt.
Storaker, Johan Theodor, norsk
folk-minnessamlare (1837—72), föreståndare för
Sögne lärarskola. S. efterlämnade värdefulla
samlingar om den norska allmogens
vidskepliga föreställningar, nu i Oslo univ.-bibi. De
utges av N. Lid (hittills 5 bd, 1921—32). N.E.H.
Stora Kil, socken i Värmlands län, Kils
härad, kring s. Mellan-Fryken, Nedre Fryken
och Norsälven; 172,05 kvkm, 3,848 inv. (1933).
Slättbygd kring Norsälven, f. ö. mest skog
och bergpartier. 4,032 har åker, 8,830 har
skogsmark. Egendomar: Ekenäs, Apertin (se
d. o.) m. fl. Municipalsamhälle: Kil (se d. o.).
Vid Frykfors elektrisk kraftstation. Ingår i
S:s och Frykeruds pastorat i Karlstads stift,
Kils kontrakt.
Stora kommissionen, politisk domstol, som
vid 1680 års riksdag tillsattes för vidräkning
med de män, som fört styrelsen under Karl
XI :s omyndiga år. Redan på 1675 års riksdag
hade förordnats en kommission för att överse
förmyndarnas 1672 avgivna räkenskap. Sedan
på riksdagen 1680 ständerna anhållit, att
konungen ville befordra saken till önskat slut,
anmodade denne ständerna att utse domare.
Förslag uppsattes inom varje stånd, varpå
konungen dels inom, dels utom förslagen
utsåg nio av vart. Ordf, blev Conrad
Gyllen-stierna; till åklagare utsågos H. Fägerstierna
och D. Tilas, varefter (20 maj 1681) till deras
»assistens» förordnades Jakob Gyllenborg, som
snart blev den egentlige ledaren. Först
riktade sig kommissionens stämning endast mot
de kvarlevande riksämbetsmännen,
änkedrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
