Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stora Sjöfallet - Stora sjötullen (Stora tullen) - Stora Skedvi - Stora Sköndal - Stora Slavfloden - Stora Slavsjön - Stora Slagarp - Stora stöten - Stora Sundby - Stora Tuna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
581
Stora sjötullen—Stora Tuna
582
avskilt till nationalpark (se d. o.). S. består
av två falltrappor, av öar uppdelade i tills,
fem fall (se vidst. kartskiss;, och har överst
en bredd av omkr. 200 m, nedtill omkr. 670
m samt en fallhöjd av omkr. 40 m. Vid det
ståtligaste fallet, Hermelins fall el. Ryssfallet,
störtar sig vattnet ned i en 60 m lång och
25 m djup kanjon. S. om S. finnas rester av
äldre falltrappor (»döda fall»), den ena 65 m
över Langas. N. om S. reser sig det
pyramid-formiga fjället Nieras och s. om S. fjället
Kerkau. En turiststuga har uppförts vid S.
Stora sjötullen (Stora t u 11 e n), se T u 11.
Stora Skedvi, socken i Kopparbergs län,
Hedemora tingslag, kring Dalalven, n. om
Säter; 220,40 kvkm, 3,313 inv. (1933). Kring
älven tätt bebyggd, bördig dalslätt, norrut
kantad av höglänt skogsbygd. 5,524 har åker,
11,617 har skogsmark. Om kyrkan se
Dalarna, sp. 350. Pastorat i Västerås stift,
Falu kontrakt. Se pl. vid art. Flod.
Stora Sköndal, se S k ö n d a 1.
Stora Slavfloden, eng. (Great) Slave river,
flod i Kanada, prov. Alberta ocb
Nordvästterritorierna, från Athabaskasjön till Stora
Slavsjön; utgör mellersta loppet av Mackenzie.
Stora Slavsjön, eng. Great Slave lake, insjö
i distriktet Mackenzie, Nordvästterritorierna,
Kanada; 159 m ö. h., 25,400 kvkm. Mottar
Stora Slavfloden, avrinner genom Mackenzie.
Stora Slagarp, socken i Malmöhus län,
Skytts härad, pa Söderslätt, n. om Trälleborg;
6,45 kvkm, 302 inv. (1933). 557 har åker; skog
saknas. Ingår i V. Alstads, Fru Alstads, S:s
och Lilla Slågarps pastorat i Lunds stift,
Skytts kontrakt.
Stora stöten, se Falu gruva, sp. 87.
Stora Sundby. 1. Herresäte i öja socken,
Södermanland, vackert beläget n. om ö.
Hjälmaren; 3,046 har, därav 715 har åker;
tax.-värde 946,900 kr. (1931), vartill komma
tegelbruk och ångsåg, tax. till 34,300 kr. Det av
Lars Siggesson Sparre 1546—50 uppförda
slottet ombyggdes av C. De Geer 1831—49 efter
ritningar av engelsmannen J. F. Robinson i
gammal normandisk riddarborgsstil. — S.
om-nämnes tidigt. Det intogs 1364 av
mecklen-burgarna, tillhörde senare Lars Ulfsson Blå,
Julita kloster, ätterna Natt och Dag samt
Sparre, reducerades av Karl XI men återlöstes
1712 och såldes 1816, efter att i mer än 300 år
ha tillhört Sparreätten, till P. Gödecke och av
honom till C. De Geer, kom sedan till ätten
von Plåten och 1888 till ätten Klingspor.
2. Gods i Kärnbo och Åkers socknar,
Södermanland, 5 km s. ö. om Mariefred; 1,146
har, därav 314 har åker; tax.-värde 414,900 Kr.
(1931). Har sedan 1500-talets början tillhört
bl. a. släkterna Ekeblad, Ulfsparre, Posse, von
Schantz m. fl. samt i senare tid Gyllenborg,
Lilliestråle, Erdman, Grevesmühl och Kumlin.
Stora Tuna, landskommun i Kopparbergs
län, Falu s. tingslag (se d. o.), kring Dalälven,
vid Borlänge; 521,70 kvkm, 9,066 inv. (1933).
Ligger huvudsaki. på den tätt bebyggda, av
höglänta bergstrakter omgivna Tunaslätten.
Tills, m. Domnarvet 9,228 har åker, 31,941
har skogsmark. I S. ligga de betydande
järnmalmsfälten Idkerbergsfältet (se d. o.) och
Tuna Hästbergsfältet. Vid kyrkan (se D
a-1 a r n a, sp. 349 och bild 12) ett 1882 rest
monument över J. O. Wallin (född i S.). I när-
Kartskiss över Stora Sjöfallet med omgivningar.
heten ligga Romme hed (se d. o.) och Dalarnes
folkhögskola i Fornby. S. församl. omfattar
även Domnarvet och Borlänge (tills. 564,50
kvkm, 26,604 inv.) och utgör ett pastorat i
Västerås stift, Stora Tuna kontrakt. S.
församl. är delad på den större Ovanbrodelen
(med Amsbergs kapell, Borlänge och
Domnarvet) och den mindre Utombrodelen (med
Västertuna kapell). Till S. kommun ha
tidigare hört Säter, delar av Grangärde, Ludvika,
Norrbärke och Aspeboda (under medeltiden)
samt Gustafs (till 1777), Silvberg (till 1867),
Borlänge (till 1898) och Domnarvet (till 1929).
Tunaslätten är rik på fornlämningar från
förhistorisk tid. Socknen nämnes först 1325.
Sedan 1358 nämnes »tuna ting», som trol.
hade karaktär av landsting och var av
betydelse under allmogeresningarna på
1400-och 1500-talet. Om Borganäs se d. o. Gustav
Vasa ämnade göra S. till ett särskilt stift
(1559 kallades S:s dåv. kyrkoherde för
»biskop»), och Karl IX planerade en stad i S.,
Gustavsstad (stadsprivilegier utfärdades
1609), som dock ej kom till stånd. Om kyrkan
Stora Sundby i öja socken, Södermanland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
