Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Djurvärld - Befolkning och bebyggelse - Administrativ indelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
589
Storbritannien (Befolkning och bebyggelse—Administrativ indelning)
590
häckande i S. Av dessa äro 37 mer el. mindre
tydligt skilda endemiska raser. Tjädern
utrotades i Skottland omkr. 1760 men har
återinförts från Sverige. Ett väldigt
flyttfågels-sträck, ej blott från n. v. Europa och arktiska
länder n. därom utan även från Island (och
Grönland), går över S., där många arter
övervintra, andra fortsätta. Sötvattensfiskarna äro
ung. desamma som i Sverige. Havsfaunan är
rik, i n. rätt mycket liknande den vid Sveriges
västkust, i s. med talrika arter av sydligare
härstamning. Lönnb.
Befolkning och bebyggelse.
Sammansmältningen av Brittiska öarnas keltiska och
angel-saxiska befolkningselement utgick från s. ö.
England (jfr d. o., sp. 847 ff.). Den nationella
enheten i S. är icke fullständig, vilket utom
i fråga om politiska och religiösa
förhållanden framträder beträffande
språkförhållandena. 1931 funnos omkr. 7,000 enbart
gaelisktalande och 137,000 både gaelisk- och
engelsktalande i n. ö. Skottland. 1 Wales (med
Mon-mouthshire) kvarlever kymriskan och talades
1911 av 190,000 pers., medan 787,400 talade
både kymriska och engelska.
S. omfattar några av världens tätast
befolkade industridistrikt, medan obebodda
trakter förekomma i Högländerna och i n.
Pen-ninska bergen. Karakteristiska äro de stora
stadsagglomerationer, som uppkommit genom
den enorma tillväxten och sammanväxningen
av närliggande industristäder och som
utvecklats jämsides med trafikmedlens
framsteg. F. n. finnas sju stora sammanhängande
stadsbygder med vardera mer än 1 mill. inv.:
London, Manchester, Birmingham, West
York-shire (största centrum Leeds), Glasgow,
Mer-seyside (centrum Liverpool) och Tyneside
(centrum Newcastle). 37 städer med vardera
mer än 100.000 inv. representera tills, mer
än 1/2 av totala stadsbefolkningen.
Efter förändringarna på jordbruksområdet
och efter den industriella omvälvningen i S.
har uppstått en kolossal emigration,
främst till Nordamerika, Australien och
Sydafrika. Mer än 17 mill. pers, beräknas ha
utvandrat från S. och Irland 1815—1920. Den
största emigrantströmmen har under de
senaste två årtiondena gått till Kanada.
Administrativ indelning (se nedan,
Förvaltning). Genom regleringar ha grevskapens
areal under senaste år delvis ändrats. I följ,
tabell äro county boroughs inräknade.
Grevskap och landsdelar Yta i kvkm Folkmängd april 1931
Bedfordshire 1,226 220,474
Berkshire 1,877 311,334
Buckinghamshire 1,940 271,565
Cambridgeshire 1,275 140,004
Cheshire 2,640 1,087,544
Cornwall 3,513 317 951
Cumberland 3,938 262 897
Derbyshire 2,622 757,332
Devonshire 6,758 732,869
Dorsetshire 2,520 239,347
Durham 2,628 1,485,978
East Suffolk 2.255 294,977
East Sussex 2,147 546,942
Essex 3,957 1,755,240
Gloucestershire 3,256 785,656
Herefordshire 2,1 81 111 755
Hertfordshire 1,637 401,159
Huntingdonshire ’947 56^204
Isle of Ely 963 77,705
Isle of Wight 381 88,400
Kent 3,949 1,218,565
Grevskap och landsdelar Yta i kvkm Folkmängd april 1931
Lancashire 4,857 5,039,097
Leicestershire 2,156 541,794
Lincolnshire, Holland ... 1,089 92,313
» Kesteven... 1,876 110,059
» Lindsey ... 3,937 422,181
London 303 4,396.821
Middlesex 602 1,638,521
Norfolk 5,322 504,846
Northamptonshire 2,368 309,428
Northumberland 5,228 756,723
Nottinghamshire 2,185 712,681
Oxfordshire 1,939 209,599
Rutlandshire 394 17.397
Shropshire 3,487 244.162
Soke of Peterborough ... 216 51,845
Somersetshire 4,196 475,120
Southampton
(Hamp-shiie) 3,892 1,014,115
Staffordshire 2.986 1,431.175
Surrey 1,869 1,180.810
Warwickshire 2,528 1,534,782
Westmorland 2,043 65,398
West Suffolk . 1,582 106,137
West Sussex 1,626 223,136
Wiltshire 3,484 303.258
Worcestershire 1,812 420,156
Yorkshire, East Riding. 3,035 483,058
» North Riding 5,512 469,389
» West Riding. 7,187 3,352,208
» York 15 84,810
England 130,336 37,354,917
Anglesey 715 49,025
Brecknockshire 1,899 57,771
Caernarvonshire 1,473 120,810
Cardiganshire 1,793 55.1 64
Carmarthenshire 2,381 179,063
Denbighshire 1,732 157,645
Flintshire 662 112,849
Glamorganshire 2,106 1,225,713
Merionethshire 1,709 43,198
Monmouthshire 1.415 434,821
Montgomeryshire 2,064 48,462
Pembrokeshire 1,590 87,179
Radnorshire 1,219 21,314
Wales (med
Monmouthshire) 20,758 2,593,014
Aberdeen 5,105 300,430
Angus (Forfar) 2,262 270,190
Argyll 8,055 63,014
Ayr 2,932 285,182
Banff 1,631 54,835
Berwick 1,184 26,601
B ute 565 18,822
Caithness 1,776 25,656
Clackmannan 141 31,947
Dumbarton 637 147,751
Dumfries 2,777 81,060
East Lothian
(Hadding-ton) 692 47,369
Fife 1,306 276,261
Inverness 10,906 82,082
Kincardine 989 39,864
Kinross 212 7,454
Kirkcudbright 2,330 30,341
Lanark 2,278 1,585,968
Midlothian (Edinburgh) 948 526.277
Moray (Elgin) 1,234 40,805
Nairn 422 8,294
Orkney 975 22,075
Peebles 899 15,050
Perth 6,458 120,772
Renfrew 620 288.575
Ross and Cromarty ... 8,001 62,802
Roxburgh 1,724 45,787
Selkirk 691 22,608
Stirling 1,169 166,477
Sutherland 5,252 16,100
West Lothian
(Linlith-gow) 311 81.426
Wigtown 1,263 29,299
Zetland (Shetland) ... 1,426 21,410
Skottland 77,171 4,842,554
Antrim 2,903 Census 18 april 1926 606,794
Armagh 1,266 110,070
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
