Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
593
Storbritannien (Näringar)
594
nära samband med järnindustrien står
skepps-byggnadsindustrien, som tog fart, när järn
började ersätta trä som byggnadsmaterial. Den
har i synnerhet koncentrerats på tre grupper
av skeppsvarv: en i n. ö., längs stränderna av
Tyne, Wear och Tees, en annan vid Clyde,
varifrån normalt 30 % av produktionen
härstamma, och den tredje i Belfast. S:s varv ha
levererat 80 % av världsproduktionen 1880, 62 %
1901—10 och 49 % 1925. Efter en nedgång
under världskriget har produktionen åter
stigit. 1930 sjösattes ett tonnage om 1,488,150
bruttoton. — Textilindustri. S. är sedan
gammalt ett hemvist för vävnadskonst. Utom de
inhemska råvarorna, ull och lin, började
senare bomull, silke och jute bearbetas. Vissa
fabrikscentra ha uppstått, för jute i Dundee,
för silke i t. ex. Derby, Coventry och
Maccles-field, för lin i Belfast, medan förädlingen av
de två viktigaste råvarorna, bomull och ylle,
givit upphov till två större industriregioner:
bomullsindustrien i s. ö. Lancashire (se d. o.)
kring Manchester, ylleindustrien i Yorkshire
(West Riding), ehuru den senare industrien
ej uppvisar samma koncentration som den
förra (ylledistrikt även i Tweedbäckenet, i
Midland vid Kidderminster etc.).
Textilindustrien sysselsatte under goda år 5 mill.
människor och representerade hälften av totala
importvärdet av råvaror samt hälften av
exportvärdet. Genom maskinteknikens framsteg
inom bomullsindustrien vann denna övervikt
över den äldre ylleindustrien.
Bomullsindustrien, som är S:s viktigaste exportindustri,
stod på sin höjdpunkt 1910—13, då exporten
uppgick till omkr. 2/3 av den totala
världs-exporten av bomullsvaror. Sedan dess har S:s
export av dessa varor nedgått med mer än
Vs. Orsaken är framför allt konkurrensen i
Asien, särskilt från Japan. För att
rationalisera och reorganisera driften har bl. a.
Lancashire cotton co. Itd. tillkommit, som förvärvat
kontrollen över omkr. 10 mill. spindlar (1931).
Totala antalet bomullsspindlar är 55 mill. —
Bland övriga industrier må framhållas
ler-varu- och tegelindustrien i The Potteries,
vilken liksom den huvudsaki. på kornodlingen
baserade whiskytillverkningen i Skotska
lågländerna är en viktig exportindustri. Vidare
märkas skofabrikation i Northampton,
Lei-cester och Staffordshire, sockerindustri i
London, Liverpool och Greenock, bryggerier i
Edinburgh och Barton-upon-Trent samt
auto-mobilindustri i Cowley (Oxford) m. m.
Handel. S:s utrikeshandel får sin
grundkaraktär av det ovillkorliga behovet av
import av livsmedel och råvaror och export av
industrialster. S:s handelsområde omfattar
nästan hela världen. Handeln med Europa,
som förr var den förnämsta, representerar
omkr. 35 % av S:s handel. Inhemska
produkter, bomullsgarn och bomullsfabrikat,
järn-och stålvaror, yllegarn och yllefabrikat, kol,
maskiner, fordon och fartyg, kläder,
kemikalier, lervaror etc., äro de viktigaste
exportvarorna. Från Nederländerna importeras
margarin, socker och jordbruksprodukter, från
Belgien glasvaror m. m., från de nordiska
länderna skogs- och jordbruksprodukter,
främst trävaror och pappersmassa från
Sverige, smör, ägg och fläsk (bacon) från
Danmark, från Ryssland trä, lin, hampa m. m.,
från Tyskland maskiner, leksaker, kemikalier
och droger m. m., från Frankrike viner,
kläder, sidenvaror, jordbruksprodukter m. m.,
från Italien frukt, olivolja, svavel m. m., från
Portugal vin, frukt och kork, från Spanien i
synnerhet mineral. Genom exploaterandet av
de tropiska länderna har S. lagt grunden till sin
världshandel. Från Indien importerar S.
spannmål, te, bomull, jute och indigo, från Malacka
kautschuk, tenn och peppar, från Kina te och
silke, från Java socker och från Siam och
Burma ris och teakträ. Stora engelska
exportmarknader ha emellertid förlorats genom
den fortgående industrialiseringen i Indien
(jfr d. o., sp. 515—516). Från U. S. A.
erhåller S. bomull, spannmål, kött och tobak
m. m., från Australien ull, säd, smör och
fårkött, från Kanada vete, trävaror och ost,
från Sydafrika ull och frukt, från Nya
Zeeland ull, kött och smör, från Argentina vete,
majs och kött, från Chile salpeter. Dessa
tempererade utomeuropeiska länder äro
numera S:s viktigaste handelsområden. Tram
sitohandeln i Europa med tropiska och
orientaliska varor, vilken förr låg i holländarnas
händer, har delvis övergått till S. Bland de
förnämsta reexportvarorna märkas ull,
kautschuk, hudar och skinn, bomull och kött, oljor
och fett. S:s import hade krisåret 1931
(siffrorna inom parentes gälla 1929) ett värde av
613,8 mill. pd st. (861,9 mill.), exporten ett värde
av 454,5 mill. pd st. (839,1 mill.). Reexportens
värde var 1931 63,8 mill. pd st. I 1931 års
import ingingo som största post livsmedel,
drycker och tobak för 256 mill. pd st., trä
och timmer 26,7 mill. pd st. (41,5 mill.),
råbomull 24 mill. pd st. (66,2 mill.), obearbetade
råoljor och fettämnen 18 mill. pd st. (27,3
mill.), helt el. delvis bearbetade råoljor och
fettämnen 27,3 mill. pd st. (40,5 mill.),
järn-och stålmanufaktur 19,4 mill. pd st. (24,5 mill.),
annan metallmanufaktur 14,6 mill. pd st. (27,5
mill.). Förnämsta exportvaror voro 1931
bomullsvaror för 33,2 mill. pd st. (73,8 mill.),
kol 30,4 mill. pd st. (43,4 mill.), yllevaror 18,1
mill. pd st. (36,6 mill.), järn- och
stålmanufaktur 14,3 mill. pd st. (32,1 mill.), maskiner och
verktyg 19,3 mill. pd st. (30 mill.) samt
fartyg, lokomotiv, automobiler o. a. fordon 15,3
mill. pd st. (23,4 mill.). Till utrikeshandelns
utveckling ha givetvis de brittiska
kapitalplaceringarna i utlandet bidragit. Från
början av 1900-talet tendera dessa placeringar
att i synnerhet lokaliseras till kolonierna.
Enl. en beräkning 1922 voro 4 milliarder
pd st. investerade utom S. Av de 2
milliarder, som kommo på imperiet, lågo 580 mill. i
Kanada, 455 mill. i Afrika, 445 mill. i
Austral-asien och 390 mill. i Indien. Med brittiskt
kapital ha bl. a. petroleumfält exploaterats i
Kaukasus, i Mexiko, på Malajiska öarna och
i Persien, järnvägar och hamnar anlagts i
Kina, Brasilien och Argentina samt nästan
hela Indien tekniskt moderniserats. Bl. a. på
grund av kriser i olika länder torde
utlands-placeringarna under senaste år ha minskats.
1932—33 investerades dock stora belopp bl. a.
i Kenias guldgruvor och Katangas
koppargruvor.
Ända till 1913 var S:s utrikeshandel, som
synes ha nått sin höjdpunkt 1870—80, större
än någon annan stats. Efter världskriget har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
