Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Näringar - Kommunikationer - Mynt, mått och vikt - Statsfinanser och penningväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storbritannien (Kommunikationer—Statsfinanser och penningväsen)
595
U. S. A. intagit den ledande platsen. Medan
exporten av industrialster från S. 1880—1904
växte med endast 9 %, voro motsv. siffror
för U. S. A. 239 % och för Tyskland 61 %.
De stora stapelvarorna, ss. bomull, ull,
spannmål, kaffe och petroleum, ha sökt sig genare
vägar frän producenter till konsumenter,
varigenom även Londons handel i detta avseende
gått tillbaka. — Värdet av Sveriges utförsel
till S. uppgick 1931 till 297,3 mill. kr.,
införseln frän S. till 200,3 mill. kr. I
utförseln ingingo trävaror och träfabrikat med
110,4 mill. kr., pappersmassa, papper och
papp med 117,6 mill. kr.
Sjöfart. Med utfärdandet av
navigations-akten (jfr d. o.) inleddes det stora uppsvinget
för brittisk sjöfart. Handelsflottan, som 1700
uppgick till omkr. 260,000 ton, hade 1850
stigit till 3,5 mill. nettoton (25,138 fartyg).
1900 funnos 10,573 segelfartyg om 2 mill. och
1,975 maskindrivna fartyg om 9,3 mill.
nettoton. 1913 räknades 20,938 maskindrivna
fartyg om 12,1 mill. nettoton. Omkr. 1880 ägde
S. ^2 av världstonnaget, f. n. omkr. 1/3. De
första stora rederibolagen, Peninsular and
oriental (P. and O.) och Cunard-linjen (se d. o.),
grundades i S. 1931 räknade den sjögående
handelsflottan 9,940 ång- och motorfartyg med
ett bruttotonnage av 23 mill. ton och 746
segelfartyg (253,000 ton). I S:s hamnar
an-kommo 1930 84,051 fartyg (nettotonnage 97,5
mill.), därav 57,449 brittiska, och avgingo
84.129, därav 56,918 brittiska. — De mest
betydande passagerarhamnarna äro London,
Liverpool och Southampton. Varje region bar
sina mer el. mindre specialiserade
handels-hamnar: Skottland har industrihamn i
Glasgow och livsmedelshamn i Leith (Edinburgh),
England har stora livsmedelshamnar i
London, Southampton, Dover och Harwich, en
grupp hamnar i Liverpool, Manchester, Hull
och Grimsby för de två stora textildistrikten,
två grupper kol- och järnindustrihamnar, den
ena i Cardiff, Newport, Swansea och Bristol,
den andra i Newcastle, Sunderland,
Hartle-pool och Middlesbrough.
Kommunikationer. De första järnvägarna
och kanalerna i S., Bridgewaterkanalen och
Grand trunkkanalen (se dessa ord), tillkommo
för koltransportens behov. Den viktigaste
kanalen är numera Manchesterkanalen (se
d. o.). S. är järnvägsväsendets hemland (se
Järnväg, sp. 47). 1850 var järnvägarnas
längd i S. redan 10,142 km och 1930 39,264 km.
Järnvägarnas betydelse jämförd med de inre
vattenvägarnas framgår av tontalen för
godstransporten: 12 mill. ton (1921) på de senare,
324 mill. ton på järnvägarna (1920). London
är centralpunkten i S:s järnvägsnät. Detta är
sedan 1923 delat i fyra stora grupper:
London, Midland and Scottish railway (L. M. S.),
London and North-Eastern railway (L. N. E.
R.), London Great Western railway (G. W. R.)
och The Southern railway (S. R.). London är
utgångspunkt för ett stort antal flyglinjer
till utlandet (jfr karta vid art.
Lufttrafik); däremot har lufttrafiken inom S. föga
utvecklats, bl. a. på grund av de relativt
korta avstånden och den betydande
tåghastigheten på järnvägarnas huvudlinjer.
Postanstalternas antal var 1931 22,710; s. å.
transporterades 6,637 mill. brev och tryck-
596
saker. Telegraflinjernas längd var s. å. 515,828
km (66,3 mill. expedierade telegram) och
telefonlinjernas 14,7 mill. km.
Teleionapparater-nas antal var 2,054,249, därav 712,493 i
London. Radiotelegrafstationer 1930: 48 st. De
förnämsta radiosändarstationerna med
våglängder äro (mars 1933) London 261,3
(natio-nalsändare) och 356,3 m (regionalsändare);
Midland (Daventry) resp. 1,554,4 och 398,9 m;
North (Moorside) 301,5 och 479,2 m; Scottish
(Westerglen) 288,5 och 376,4 m. M.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är 1
pound sterling = 20 shillings, 1 shilling = 12
pence, 1 penny = 4 farthings; 1 pound i guld
innehåller 7,988057 g guld och motsvarar 18,16
sv. kr. i guld. Fr. o. m. 21 sept. 1931
avskaffades guldmyntfoten. Ett engelskt pound
motsvarade jan. 1933 omkr. 68 % av
guldvärdet. — S. har bibehållit sitt hävdvunna
mått- och viktsystem, ehuru metersystemet
sedan 1864 är tillåtet. Valörerna växla något
(jfr art. om gallon, mil etc. samt A v o i
r-dupoisvikt och Troyvikt). De viktigaste
enheterna äro följande: Längdmått: 1 yard
= 3 feet — 0,91438 m, 1 foot =12 inches =
0,30479 m, 1 mile = 960 yards = 1,609,315 m. —
Ytmått: 1 square yard = 0,8361 kvm, 1 acre
= 0,4047 har, 1 square mile = 2,58989 kvkm. —
Rymdmått: 1 cubic foot = 28,315 1, 1 quarter
= 8 bushels = 2,908 hl, 1 bushel = 8
gallons = 36,3477 1, 1 gallon = 4,54346 1. — Vikt:
1 pound = 0,45359 kg, 1 hundredweight (cwt)
= 50,802 kg, 1 eng. ton = 20 cwts = l,oi6O4
meterton, 1 ton of shipping (skeppston) =
0,90718 meterton. ö.
Statsfinanser och penningväsen. De
brittiska statsfinanserna ha i avgörande mån
påverkats av världskriget och därpå följ,
ekonomiska kris. 1775 (amerikanska
frihetskrigets början) var statsskulden 127 mill. pd st.,
och 1784 hade den stigit till 243 mill. pd st.
1914 hade statsskulden ökats till 678 mill. pd
st. för att 1925 vara uppe i 7,653 mill. pd st.
Senaste autentiska siffror (1 april 1932) äro
7,571 mill. pd st.; räntan på statsskulden
uppgick 1930—31 till 291,9 mill. pd st.
Statsskulden förvaltas av Bank of England och utgöres
av consols (d. v. s. british Consolidated stock,
obligationer på en statens lånefond), vartill
komma exchequer bonds (räntebärande
obligationer på högst 6 år), exchequer bilis
(räntebärande obligationer på högst 5 år) och
trea-sury bilis (kortterminsväxlar på 3, 6 el. 12
mån.). Världskrigets höjning av skulden
beror på brittiska krigslån på
hemmamarknaden och i U. S. A., dels för eget behov och
dels för allierade staters räkning. Den sedan
1919 ständigt stegrade arbetslösheten i S. har
genom statens kontantunderstödspolitik
avsevärt ökat statsskulden, som ytterligare svällt
genom verkningarna av den ekonomiska
krisen från årsskiftet 1929—30. En stor
konvertering 1932 (se Statsskuld, sp. 389)
visar dock förtroendet till statsfinansernas
bärkraft. Budgeten, som löper från 1 april, visar
för tiden 1928—32 följ, balansställning:
Beräknad inkomst Verklig inkomst
i pd st. i pd st.
1928 ........... 834,830,000 842,824,465
1929 ........... 812,262,000 836,434,988
1930 ........... 827,010,000 814,971,280
1931 ........... 873,280,000 857,760,934
1932 ........... 866,282,000 851,482,281
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
