Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Statsfinanser och penningväsen - Undervisningsväsen - Tidningspress
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storbritannien (Undervisningsväsen— Tidningspress)
597
De senaste tre åren ha alltså visat
betydande deficit i budgeten. Den direkta
beskattningen har sedan 1913—14 ökats med 460 %
och den indirekta med 220 %.
Skatteprocen-ten, 1913 7 %, nådde 1930 17 % och beräknas
nu bli 25 %.
Brittiska bankernas ställning har påverkats
av världskrisen, och »the big five» (de fem
stora bankerna: Barclays, Midland,
Westmin-ster, Lloyds och National provincial) redovisa
1933 ytterligare vinstminskning. Under 1931
uppgingo insättningar i bank till 1,737 mill.
pd st. och krediter till 899 mill. pd st.,
medan under 1932 motsv. siffror voro 1,983
och 773 mill. pd st. — Londons tidigare
dominerande ställning som internationellt
bankcentrum, förlorad under och efter kriget, är
på väg att återvinnas; S:s bankers fasta
organisation och vana vid utlandsaffärer samt
krisen i U. S. A. påskynda denna process. Om
brittiska investeringar i utlandet se ovan, sp.
594. Den enda sedelutgivande banken är Bank
of England (se d. o.). G. L-t.
Undervisningsväsendet företer en brokig
blandning av skol- och universitetstyper,
framgångna ur äldre traditioner. Statsbidrag
började ges till primärskolan först 1833.
Tidigare funnos blott sju public schools
(internatskolor; Eton, Harrow, Winchester,
Westminster, Shrewsbury, Charterhouse,
Rug-by), med tyngden på grekiska och latin,
omkr. 700 privata donationsskolor (typen
grammar school) och ett par tusen skolor som
privata affärsföretag. Inrättande av
skolråd 1870 öppnade nya möjligheter; på de
under 1800-talet grundade talrika element ar y
schools (folkskolor) uppbyggdes från 1902
secondary schools (mellanskolor och
gymnasier). Skolrådens myndighet gällde dock blott
samhällen med över 20,000 inv.; i de övriga
stora distrikten sorterade skolväsendet under
olika myndigheter, religiösa organisationer
o. s. v., som själva tillsatte lärare. 1918
antogs den s. k. Fisher act, som stadgade fri
folkskoleundervisning, längre skoltid, bättre
löner och undervisningsplaner o. s. v. Vid nu
pågående ekonomiska kris har denna reform
temporärt hämmats.
Mellanskolor och gymnasier föra
undervisningen till 16 år (och över). Mellanskolan är
fyraårig, ofta påbyggd med en tvåårig
sixth-form; i den sista klassen prövas de, som
avgå till universitet, av särskild
kommission. Bredvid dessa existera public schools
(avgång vid 18 år direkt till univ.), utom
ovan nämnda de nyare Cheltenham,
Marl-borough (prästsöner), Wellington
(militärsöner), Malvern samt dagskolorna, där sluten
terminsvistelse ej är nödvändig (S:t Paul’s,
Merchant Taylor’s, King Edward’s i London,
vidare i Birmingham, Manchester etc.). Public
schools äro starkt religiöst betonade och lägga
an på karaktärsutbildning (loyalties). Den
sociala klasskillnaden i public och secondary
schools utjämnas delvis genom stats- och
kommunalstipendier för begåvade
folkskolelär-jungar. Tekniska och kommersiella skolor
(grunden lagd under 1700-talet) ha med
statshjälp uppbyggts från 1889 i stort antal.
Särskild uppmärksamhet förtjäna After care and
juvenile employment committees, som taga sig
an folkskolans barn efter slutad skolgång.
598
Den högre bildningen i S. meddelas vid
univ. i Oxford, Cambridge, Durham (culleges
i Durham och Newcastle), London,
Birmingham, Liverpool, Leeds, Manchester, Sheffield,
Bristol och Reading samt vid colleges i
Not-tingham, Southampton, Exeter och Hull
(1929) i England; alla äro oberoende av
staten; S:t Andrews, Glasgow, Aberdeen och
Edinburgh i Skottland; University of Wales
(colleges i Aberystwyth, Bangor, Cardiff,
Swansea); Belfast i Nordirland. S:s univ. äro
sinsemellan mycket olika. Univ. i Oxford och
Cambridge (se dessa ord och College)
bevara ännu medeltida organisation. Om
Londons univ. se London, sp. 167. Colleges ha
grundats in i våra dagar, särskilt för kvinnliga
studenter (Girton, Newnham etc.). Studiernas
decentralisering genom colleges har på
senaste tiden hävts och enhetligt
undervisningssystem införts, även om professorer och
docenter (fellows och tutors) avlönas av skilda
colleges. De skotska univ. ha alltid mera
representerat den kontinentala typen.
Specialvetenskap bedrives i tekniska,
veterinär-, tandläkarhögskolor etc. De engelska
juristerna avlägga examen vid univ. men
fullfölja studierna vid de fyra juristskolorna i
London: Lincoln’s inn, Gray’s inn, Inner och
Middle Temple, rikt doterade juristsamfund
av medeltida karaktär. G. L-t.
Tidningspress. Den första engelska
tidningen (newspaper) var London Gazette
(1665), som ännu existerar. Den första
dagliga var Daily Courant (1702) i London, den
första illustrerade Mercurius Civicus (1643).
Under 1700-talet började (de moraliserande)
tidskrifterna Spectator (Addison) och Tatler
(Steele), varifrån de moderna reviews leda
sitt ursprung. Den egentliga nyhetspressen
florerade så livligt, att den stora
läskunnigheten och allmänbildningen i 1700-talets
England tillskrevos tidningarna (dr Samuel
Johnson). Politiska tal och politiska artiklar
an-sågos vara det viktigaste för läsarna till 1865,
då »the new journalism» (Matthew Arnold)
infördes med Pall Mall Gazette under Stead,
än uttrycksfullare markerad av Star (1888),
som, före U. S. A., införde hetsande rubriker,
intervjuer och sensationella
tidningskampan-jer. A. Harmsworth (adlad lord Northcliffe)
drev upp denna teknik i Daily Mail (1896) och
av honom senare förvärvade tidningar. Med
Northcliffe börja även tidningstrusterna.
Urspr. voro tidningarna privata
tryckeriföretag; under 1800-talet uppstår den
politiska partitidningen. Fria från trustvälde av
nuv. ledande tidningar äro världsbladet
Times (1785, konservativ), Observer (1791,
konservativ söndagstidning; dagliga tidningar
utkomma ej på söndagen), Morning Post (1772,
konservativ), Manchester Guardian (1821,
liberal), Scotsman (se d. o., Edinburgh, 1817),
Liverpool Daily Post and Mercury (1811, liberal),
Newcastle Daily Chronicle (1764, liberal),
Newcastle Daily Journal and Courant (1711,
konservativ), Glasgow Herald (1783, vilde), Northern
Whig and Belfast Post (1824 [1737],
konservativ) samt Daily Herald (London, 1919,
socialdemokratisk). Daily Herald har dock måst
associera sig med ett privat tryckeri företa g,
Odhams press Itd., som försträckt kapital och
drivit upp spridningen. Daily News and Chro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
