Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Storbritannien (Försvarsväsen)
60»
nicle (London, 1846 och 1855, liberal) tillhör en
merkantil grupp men har dock friare ställning;
dess aftontidning är Star (1888). — De
viktigaste tidningstrusterna äro
Rothermeregrup-pen, som omfattar Daily Mail (1896), Evening
News (1881), Daily Mirror, nyheter i bild med
föga text, liksom Sunday Pictorial (1915) och
Sunday Dispatch (1801; söndagstidningar), alla
i London, ett femtontal stora
landsortstidningar i Mellanengland och dessutom
intressen i trämasse- och pappersfabriker;
Beaver-brookgruppen, som omfattar Daily Express
(1900), Evening Standard (1827), Sunday
Express (1918; alla i London); Invereskgruppen,
som omfattar de mondäna veckotidningarna
Illustrated London News (1842), Sketch,
Gra-phic, Sphere, Tatler, Bystander (alla i London)
samt nio stora landsortstidningar i Skottland,
Nord- och Mellanengland jämte stora intressen
i pappersfabriker; Camrosegruppen (de s. k.
Berryintressena), som omfattar Daily
Tele-graph (1855), Financial Times (1888), Daily
Sketch, Sunday Graphic (dessa tvä ge nytt i
bilder; alla i London) samt stora tidningar i
Skottland, Wales och Mellanengland;
Star-mergruppen med tidningsorgan, spridda över
hela England; finanstidningsgruppen, som
omfattar Financial News (1884), Economist,
Banker, Investor’s Chronicle m. fl. Trusterna ha
genomfört rationalisering av organen, varvid
särskilt i landsorten många tidningar
upphört. Oftast spelar trusttidningarnas
sinsemellan olika politiska färg ingen roll.
Tidnings-döden har dock tidigare följt på
sammanslagningar. Så ingå Daily News, Daily Leader,
Westminster Gazette och Daily Chronicle i den
nuv. Daily News and Chronicle, Globe och Pall
Mall Gazette i Evening Standard och inom
den politiska veckotidningspressen Saturday
Review i Spectator samt New Statesman,
Nation, Athenæum och Speaker i New
Statesman and Nation.
S. har utom de ovannämnda många
tidskrifter av olika slag: Contemporary Review
(liberal), National Review, English Review
(konservativa), Foreign Affairs (radikal), med bidrag
av framstående skriftställare i politiska och
litterära frågor; förströelsemagasin äro
Black-wood’s, Cornhill, Strand, Windsor, Wide World
etc. (utkomma månatligt); Quarterly Review
och Round Table äro kvartalsskrifter av hög
politisk och litterär rang. Skämttidningen
Punch (se d. o., gr. 1841) representerar den
specifikt engelska humorn men har också
politiskt inflytande.
I Wales och mera sparsamt i de skotska
högländerna utkomma tidningar på keltiska
språk.
Inflytelserik är den vittförgrenade
telegrambyrån Reuter’s office (se d. o.). G. L-t.
Försvarsväsen. Den under världskriget (1916)
antagna lagen om allmän värnplikt
upphävdes 1920, och den förutvarande, uteslutande
på värvningssystemet vilande organisationen
blev i huvudsak åter gällande. En
riksför-svarskommitté (Committee of imperial
de-fence) har till uppgift att behandla de
allmänna synpunkterna ang. försvaret och främja
samverkan mellan de olika försvarsgrenarna.
Kommitténs ordf, är premiärministern, vilken
till sammanträdena kallar ministrar och
sådana personer, vilkas närvaro synes önskvärd.
Armén. Det förenade konungariket S. och
Nordirlands armé står under ledning av
armérådet (The army council). Krigsministern är
ordf, i detta, vilket i övrigt består av 7 pers,
(chefen för generalstaben m. fl.). Armén består
av reguljära armén med sina reserver och
territorialarmén. Reguljära armén bildar
den ständigt i tjänst varande (stående) armén -r
den rekryteras i hemlandet, och dess
truppförband äro förlagda dels i hemlandet, dels i
olika delar av det brittiska imperiet utanför
hemlandet utom i Australien, Kanada, Nya
Zeeland, Sydafrikanska unionen och
Irländska fristaten samt dels på vissa områden
utanför imperiet (ss. mandatområdet Palestina
samt Egypten och Kina); avlösningen och
ombytet av truppförband äga rum
regelbundet-Territorialarmén är en fristående
försvars-styrka, urspr. avsedd för hemlandets försvar;
dess personal är dock skyldig att, om
parlamentet därom fattar beslut, tjänstgöra utom
hemlandet. Den förvaltas av lordlöjtnanter och
grevskapsråd men står under militär ledning,
då den är sammandragen för övningar.
Reguljära arméns reserver äro reguljära
reserven, till största delen bestående av dem,
som tjänstgjort vid reguljära armén och äro’
skyldiga att under den tid, som är kvar av
deras anställningstid, på kallelse inställa sig
till tjänstgöring, och
supplementsreserven, till större delen ingenjörer och
järnvägsmän, vilka frivilligt inträtt i reserven
och äro avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra vid de tekniska trupperna.
De, som ingå i reguljära armén, taga i regel
anställning för 12 år, men tjänstgöringstiden
är blott 3—7 år, beroende på det truppslag
de tillhöra; sedan gå de över till reserven.
Förlängd anställning äger rum för
underbefälet. Vid territorialarmén är anställningstiden 4
år; i medeltal äro de, som tillhöra
territorialarmén, i tjänst 20 dagar om året. — Arméns
styrka var 1 jan. 1932 (siffrorna inom
parentes ange det i vederbörande stater upptagna
antalet): reguljära armén 188,834 (195,848),
därav omkr. 60,000 i Indien, arméreserven
124,509 (125,600), supplementsreserven 17,485
(24,655), territorialarmén 136,499 (172,334)
samt vissa kolonitrupper m. fl. 3,392 (4,465),
tills. 470,719 (522,902).
Den reguljära armén består av 91
inf.-batal-joner, 17 kav.-reg:ten, 153 batterier (därav
10 ridande, 56 åkande fältartilleri, 16
motori-serat fältartilleri, 15 lätta haubitsbatterier,
motoriserade medeltunga haubits- och
kanonbatterier, 7 luftvärnsbatterier och 29 tunga
batterier), 4 stridsvagnsbataljoner om 52
stridsvagnar, ingenjörtrupper m. m.
Territorialarmén består av 168 inf.-bataljoner, 14
kav.-(yeomanry-) reg:ten, 2 scoutreg:ten, 87
art.-divisioner, ingenjörtrupper m. m.
Inom olika delar av imperiet utanför
hemlandet finnas truppstyrkor av infödingar,
uppsatta på frivillighetens väg; ang. indiska
armén se Indien, sp. 518—519. M. B-dt.
Sjöförsvaret omfattar
sjöstridskrafter i hemlandsfarvattnen och i utomeuropeiska
farvatten, stödda på ett nät av örlogsbaser
(se nedan, sp. 602), och står under ledning av
sjöministern (first lord of the admiralty).
örlogsflottan, tillhörande United kingdom
of Great Britain samt de delar av kejsardö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
