Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storjohann, Johan Cordt Harmens - Storjuktan - Storjungfrun - Storjunkaren - Stork el. Vit stork - Stork, Charlse Wharton - Storkartade fåglar - Storkfåglar - Storkläppen - Storksläktet - Storkyrkoförsamlingen el. Nikolai församling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
619
Storjuktan—Storkyrkoförsamlingen
620
Bergen Norges sjömansmission (se vidare S j
ö-mansmissionen). S. var 1868—72
sjömanspräst i London, 1874—80 sekr. för inre
missionen i Oslo, där han 1880—81 inrättade
en kristlig latinskola och »Lutherseminaret»
för utbildning av präster för norska
kyrkosamfund i Amerika och Australien. 1882—90
var S. fängelsepräst och 1894—99 kyrkoherde
i Ås. S:s religiösa författarskap utmärkes
av en viss dogmatisk ensidighet. Hans
huvudverk är »Kong David, hans liv og hans
sal-mer» (2 bd, 2:a uppl. 1889—94). A. Y.
Storjuktan, av Juktån genomfluten
lapp-markssjö i Sorsele socken; 28 kvkm, 399 m ö. h.
Storjungfrun, fyr i Bottenhavet, på n. v.
udden av ön S., utanför Söderhamns skärgård;
10,000 Hefnerljus. Anlagd 1838.
Storjunkaren, se M y t o 1 o g i, sp. 580, 583.
Vit stork, Ciconia ciconia.
Stork el. Vit stork, Ciconia ciconia
(a’lba), tillhör storksläktet (se d. o.). Den är
vit, men vingarna och de nakna delarna på
huvudet äro svarta och näbben och benen
röda. Längden är 110 cm och bredden mellan
vingspetsarna 224 cm. S. vistas gärna vid
människoboningar, där den även bygger sitt
platta bo, och var förr allmän i Skåne och
s. Halland. Sedan 1927 torde endast omkr.
ett dussin häckande par ha funnits i Skåne
(se monogr. av W. Bülow, 1917), inga i
Halland. Vintern tillbringar s. i Sydafrika. T. P.
Stork [stäk], Charles Wharton,
amerikansk författare (f. 1881), fil. dr, prof. 1914
—16 i Filadelfia, har författat diktsamlingar
och essäer, utgivit antologier och verkställt
utmärkta övers, särskilt av svensk litt.
(Frö-ding, Heidenstam m. m.). R-n B.
Storkartade fåglar, Ciconiifo’rmes, fågel-
ordn., omfattande former med lång näbb,
mycket läng, i regel smal hals och vanl.
(undantag de årfotade fåglarna) långa ben och
tarser. Alla leva av blötdjur, kräftdjur,
insekter, fiskar, grodor och kräldjur. S. indelas
i fyra underordn., flamingofåglar,
storkfåglar, hägrar och årfotade
fåglar (se dessa ord). T. P.
Storkfåglar, Cicöniae, underordn. av de
storkartade fåglarnas ordn. S. indelas i de
två fam. i b i s f å g 1 a r (se d. o.) och äkta
storkar, med bl. a. släktena
krävstor-k a r och storksläktet (se dessa ord). T. P.
Storkläppen, blixtfyr på en holme i n.
Smålands yttre skärgård, n. ö. om Västervik;
4,500 Hefnerljus (Dalénljus). Anlagd 1891.
Storksläktet, Ciconia, av storkfåglarnas
fam. Den viktigaste arten är den vanliga
el. vita storken (se Stor k). Den svarta
storken el. odensvalan, C. nigra, är
ovan svart med grön och röd metallglans,
under vit. Näbben och benen äro röda. Längden
är 105 cm. Den förekommer sparsamt i mell.
och s. Europa och bebor f. ö. mell. Asien ända
till Kina. Tidigare har den häckat i Sverige
(senast 1924 i Kilsbergen i Närke). T. P.
Storkyrkoförsamlingen el. Nikolai
församling, Stockholms äldsta församling,
omfattar Staden mellan broarna, Riddarholmen,
Strömsborg och Helgeandsholmen; 11,349 inv.
(1932), kyrkoskriven folkmängd 10,438 inv.
(1933). Inom S:s område ligga
hovförsamlingens kapell i Kungl. slottet samt Tyska och
Finska församlingarnas kyrkor.
Kyrkoherden i S. bär titeln pastor
prima-rius (se d. o.). — Under S. lydde som annex
även Solna församl. 1529—1636 och 1668—71
samt Lovö 1636—68. Däremot var
Riddarholmen särskild församl. 1637—1807. G. R-ll.
I S:s nuv. kyrka, Storkyrkan, en
femskep-pig hallbyggnad av tegel, finnas lämningar
av en treskeppig kyrka från 1200-talets mitt.
Denna äldsta kända anläggning på platsen
utökades i början på 1400-talet åt ö.,
varigenom kyrkan blev ung. dubbelt så lång som
förut. Under 1300-talet och senare uppfördes
flera kapell på s. och n. sidorna, bl. a.
Vårfrukapellet, som har valvmålningar från
1300-talet. Sedan påbyggdes sidoskeppsmurarna,
och ett torn uppfördes i v. I slutet av
1400-talet revos väggarna mellan de flesta
kapellen, och kyrkan förändrades på så sätt till
femskeppig. Vid mitten av 1500-talet lät
Gustav Vasa av militära skäl riva den femsidigt
brutna östfasaden och förkorta byggnaden,
som nu fick rak vägg mot ö. 1736—42
genomfördes av J. E. Carlberg en av N. Tessin d. y.
planerad förändring av kyrkans exteriör, och
det medeltida utseendet förändrades i italiensk
barockstil; den nuv. tornhuven är från denna
tid. Interiören restaurerades i
medeltidskaraktär av E. Stenhammar 1903—08.
Storkyrkan har flera märkliga inventarier,
bl. a. den 1489 invigda
monumentalskulpturen S:t Göran och draken av Bernt Notke
(se Göran, med pl.; jfr Notke, B.), en
praktfull altaruppsats av ebenholts och silver,
utförd av hamburgska mästare omkr. 1650,
predikstolen jämte två s. k. kungsstolar,
skulpterade av B. Precht på 1680—90-talet efter
ritningar av N. Tessin d. y. Framför altaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
