Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
621
Storkyro—Stormakt
622
står en stor sjuarmad ljusstake
av brons, från 1400-talet. I
kyrkan finnas flera
konstnärligt betydande gravmonument
samt den s. k. Vädersolstavlan
från 1535 och Ehrenstrahls
kolossalmålningar »Korsfästelsen» och »Yttersta domen».
Vid v. ingången till
kyrkogården stå sandstensstatyer från
1675 och vid den ö. ingången
liknande skulpturer från 1702.
— Litt.: Församlingshistoria av
I. Simonsson (1924), kyrkans
byggnadshistoria av J.
Roos-val (1927), kyrkans
inventarie-beskrivning av J. Roosval, G.
Upmark och Agnes Branting
(1928; samtliga i »Sveriges
kyrkor. Stockholm», bd 1, h.
1—3). E. L-k.
Storkyro [-^yrå], fi. 1’sokyrö, socken i Vasa
län, Finland, en av de äldsta i Österbotten;
400 kvkm, 9,165 inv. (1932), finsktalande.
Om slaget vid S. el. N a p o (by i S.) se A r
m-f e 11, K. G., sp. 128. O. Brn.
Storkåge, lastageplats i den 1933 ur
Skellefteå (jfr d. o.) landsförsamling utbrutna
Kågedalens församl., Västerbottens län, vid
Kåge älvs mynning; 1,250 inv. (1933).
Storlabb, zool., se L a b b s 1 ä k t e t.
Stor-Laisan, av Laisälven genomfluten
fjäll-och lappmarkssjö i Arjeplogs socken; 33
kvkm, 424 m ö. h., 66 m djup.
Storlien, gränsstation mot Norge, vid
Mel-lanriksbanan, Åre socken, Jämtland, är en av
Sveriges mest besökta högfjällsorter; 592 m
ö. h. Ligger naturskönt i dalen mellan
Sten-fjället (903 m ö. h.) och Skurdalshöjden (se
d. o.) på dess sydsluttning. Viktig replipunkt
för fjällturer. Föreningen för skidlöpningens
främjande i Sverige, som 1927 genom
donation av friherrinnan L. Falkenberg blivit
ägare till S:s fjällhemman (4,000 har), har
här öppnat en stor turiststation, vid vilken
livligt besökta skidkurser årl. hållas. Sedan
gammalt välkänd sommarkurort. C. N.
Storm, mycket stark blåst, vars styrka
motsvarar minst 22 m per sek. (minst 10 Beaufort;
se Beauforts vindskala). En vindstyrka,
som uppgår till mellan 26 och 29 sekundmeter
(11 Beaufort), kallas hård s., vid än högre
vindstyrkor är det orkan. I dagligt
sjömans-tal betecknas ofta även kuling (eng. gale}
som s., fastän den blott motsvarar 13—21
m per sek. (jfr Stormvarningar och
Vind). A. Å.
Storm, Gustav, norsk historiker (1845—
1903), bror till Johan
S. Var från 1877 prof,
i Oslo, från 1884 även
generalsekr. i
därva-rande vetenskapssäll-skap. S:s största och
betydelsefullaste verk
var hans kritiska
studie över »Snorre
Stur-lassöns historieskrivning» (1873). Norges
fornhistoria och
källorna till den voro
huvudämnet för S:s ve-
Utsikt över Storlien.
tenskapliga undersökningar; han framlade i
regel resultaten i mindre tidskriftsavh.,
kännetecknade av klarhet och metodisk kritik. S.
utgav även en rad källpublikationer. J. Schr.
Storm, Johan, norsk språkforskare (1836
—1920), bror till G. S.; prof, i romansk och
engelsk filologi i Oslo 1873—1912. S. ägde
vidsträckta kunskaper i flera levande språk
och verkade banbrytande på
universitetsundervisningen i Norge. Skr.: »Ibsen og det
norske sprog» (i Samtiden 1898), »Englische
Philologie» (2 bd, 1892—96), »Större fransk
syntax» (3 bd, 1911—-19), flera verk om
landsmålet och norska språkets uttal m. m. M. H.*
Storm [/tårm], T h e o d o r, tysk författare
(1817—88). Studerade juridik i Kiel och
Berlin, återvände sedan som advokat till
födelsestaden, Husum i Slesvig, som då tillhörde
Danmark, men
förbjöds som ivrigt
tysk-sinnad att praktisera,
flyttade till Tyskland
och återkom till
hembygden efter
dansktyska krigets slut,
vart Landvogt och tog
avsked som
amtsdom-stolsråd 1880. S. var
en betydande lyriker,
som med suggestiv
innerlighet gav
hembygdens natur och ett
rikt stämningsliv
ut
tryck i dikter av mjuk harmoni och om
folkvisorna påminnande enkelhet. Längtan
och erinran, levnadsfröjd och vemod,
försakelse och lycka, de djupa känslornas
strängaspel ljuda hos S. i sonor och subtil
renhet, tolkande det inre livets aldrig
stillnande böljegång. — Lyrik är också det
förnämsta i S:s noveller: »Immensee» (sv. övers.
1887), »In St. Jürgen» o. s. v.; vemodig
resignation är i de tidigare grundstämningen;
senare blir framställningen kraftigare, hårdare
och stegras till tragik: »Pole Poppenspäler»,
»Aquis submersus», »Eekenhof», »John Riew»,
»Der Schimmelreiter» m. fl. Sami, verk i 8 bd
1919—20. Monogr. av Gertrud S. (2 bd, 1912—
13) och P. Schütze (4:e uppl. 1925). R-n B.
Stormakt kallas de stater, som öva större
inflytande än de genomsnittliga inom stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
