Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Strängnäs stift—Strö
698
Korts tid har kyrkans byggnadskropp
förändrats endast i relativt underordnade detaljer.
Efter reformationstidens svåra förfall,
vartill en eldsvåda 1551 och även avsiktlig
förstörelse av medeltida inredningsföremål
bidrogo, räddades kyrkan genom att göras till
gravställe för Karl IX :s familj, varefter
Gustav II Adolf anslog medel till dess underhäll.
1631 och 1723 inträffade nya eldsvådor, efter
vilka nödtorftiga reparationer utfördes och
tornets betäckning förnyades; den nuv. vackra
tornhuven anbragtes enl. ritningar av Carl
Ilårleman 1740—45. 1907—10 restaurerades
domkyrkan efter F. Lilljekvists plan, varvid
dess inredning delvis förnyades, murar och
pelare framträdde i sin varma tegelfärg och de
rika valvmålningarna (i långhuset från
1300-talets förra del, i koret från tiden omkr. 1462)
framtogos under ledning av S. Curman.
Bland kyrkans inventarier märkas de
praktfulla, utomordentligt väl bibehållna
nederländska mysterieskåpen (ett kolossalt sådant
med årtalet 1490 och Kort Rogges vapen på
högaltaret, ännu ett, likaledes med Kort
Rogges vapen, i högkoret, ett från Jan Bormans
verkstad, omkr. 1515, i dopkapellet vid
långhusets n. v. hörn). Predikstolen, i gustaviansk
stil, uppsattes 1790. Betydligare
gravmonument äro tumban över Johan III:s lilla
dotter Isabella (av Willem Boy), epitafiet över
Karl IX :s första gemål, Maria av Pfalz, och
deras fem späda barn, Karl IX :s gravvård
(med ryttarstaty i praktrustning), Sten Sture
d. ä:s sarkofag (uppsatt av Gustav III 1774),
Carl Carlsson Gyllenhielms gravkor med
praktfull gravvård och rika stuckdekorationer (av
H. Damer). Sidokapellen äro till större delen
inredda till gravkor; ett värdigt monument
över den i kapellet vid tornets n. sida j
ordade Strängnäsbiskopen Johannes Matthiæ
bildar domkyrkans där uppställda, av honom
till stor del samlade och skänkta bibliotek.
Kyrkans silverkammare innehåller bl. a. Karl
IX :s och hans drottnings gravregalier samt en
märklig skrudsamling med åtskilliga rester
av medeltida paramentik. I kapellet vid
tornets s. sida är Södermanlands
fornminnesförenings kyrkomuseum inrymt.
Litt.: Uppsatser av S. Curman i Teknisk
Tidskrift 1908, A. Bæckström i Ord och Bild
1911 och H. Alm i Fornvännen 1933; I. Fehr,
»Strängnäs domkyrka» (4:e uppl. 1925); H.
Wåhlin, »Strängnäs» (1928; med
litt.-för-teckn.). H- W-n.
Strängnäs stift omfattar Södermanlands
län, Stockholms läns Södermanlandsdel, Kung
Karls och Torpa socknar samt Kungsörs
köping av Västmanlands län, Kvarsebo socken
av Östergötlands län samt Örebro läns
När-kesdel (utom två sockendelar); 13,O14,io kvkm,
402,602 inv. (1932). Består (april 1933) av 16
kontr.: Domprosteriet; Villåttinge; Oppunda
östra; Oppunda västra; Nyköpings västra;
Nyköpings östra; Daga; Södertörns; Södertälje;
Väster rekarne; österrekarne; Örebro; Askers;
Glanshammars; Kumla; Edsbergs. Tills. 108
pastorat, 155 lands-, 12 stads- och 1
gemensam stads- och landsförsamling. — S.
omfattade tidigast endast mell. och ö.
Södermanland men tillökades senast på 1170-talet med
Rekarne och Närke. Jfr Herdaminne och
G. Löw i Personhist. Tidskr. 1921.
Strängnäs stifts domprosteri omfattar april
1933 9 pastorat: Strängnäs stads- och
landsförsamlingar; Aspö; Fogdö och Helgarö;
Mariefred, Kärnbo och Taxinge; Toresund;
Vansö och Härad; Ytterselö; Åker och Länna;
överselö.
Strängsered, socken i Älvsborgs län,
Redvägs härad, vid Smålandsgränsen; 62,04 kvkm,
449 inv. (1933). Höglandssocken, rik på
mossar (Ko mosse m. fl.). 402 har åker, 3,131 har
skogsmark. I S. Torhults hälsobrunn och
gyttjebad. Ingår i Hössna, Gullereds och S:s
pastorat i Skara stift, Redvägs kontrakt.
Strängvävnad, bot., sammanfattande namn
på ledningsvävnad och sklerenkymfibrer, som
ha det gemensamt, att cellerpa äro
långsträckta och förenade utan mellanrum till
långa förband, ofta i form av strängar. K. A.
Strättsläktet, Angèlica, av fam.
flockblomst-riga, högvuxna fleråriga örter med
dubbelt el. tredubbelt parbladiga blad, breda
småblad och vitaktiga blommor i stora
flockar. I Sverige finnas 3 arter. A. silvestris,
s t r ä 11 a, blir ända till 2 m hög och växer
täml. allmänt på sjöstränder och kärrängar
i nästan hela landet. A. archangelica
(Arch-angelica officinalis), kvanna, angelika,
som är mera lågvuxen men grövre, tillhör
fjälltrakterna. Dess späda stjälkar äro
ätbara, och rötterna användas som krydda, till
läkemedel och likör. G. M-e.
Strävbladiga växter, Borraginäceae
(Bora-ginäceae), Asperifoliäceae, växtfam. bland
sym-petalerna, vanl. placerad invid fam. Labiatae
men avvikande från denna genom i regel
spi-ralställda, vanl. strävhåriga blad och oftast
strålformigt byggda blommor med 5 ståndare.
Blomställningarna äro vanl. ensidiga knippen.
Som prydnadsväxter odlas bl. a.
förgätmigej (se d. o.) och heliotrop (se H e 1 i o t r
o-p i u m). Av Borrago officinalis, »gurkört»,
borretsch, som odlas för sina täml. stora,
vackert blå, hjulformiga blomkronor,
användas de späda bladen som sallat. G. M-e.
Strävbåge, se Gotik, sp. 863 och bild 1 c,
samt Fransk konst, bild 18—21.
Strävhårig dvärgpinscher, Strävhårig
fox-terrier m. fl., zool-, se Hundraser, sp. 132
ff. och bilder på planscher.
Strävpelare, se Gotik, sp. 863 och bild
la, samt Fransk konst, bild 18—21.
Strävrötter, bot., se B i - r o t.
Strävseväxter, bot., se Karacéer.
Strävsopp, bot-, se Rörsopp och bild 25
på pl. Svampar.
Strö. 1. (Lantbr.) Ämnen, som läggas
under kreaturen som bädd samt för att
uppsuga urinen och som sedan ingå i gödselns
sammansättning. Högst i värde står
torvströ, därefter halm, som allmännast nyttjas,
lägst sågspån och granris. H. J. Dft.
2. Inom textilindustrien små
växtpartik-lar, som pläga förorena vissa spånadsämnen,
t. ex. ull och bomull.
Strö, socken i Skaraborgs län, Kållands
härad, omfattar yttersta delen av
Kållands-halvön samt Spårön i Dalbosjön (Vänern);
20,54 kvkm, 314 inv. (1933). Småkuperad
skogs- och jordbruksbygd. 685 har åker, 975
har skogsmark. Egendomar: Stola och
Lindholmen (se dessa ord). Ingår i Sunnersbergs,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
