Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
Strö—Ström
700
Gösslunda, S., Rackeby och Skalunda pastorat,
Skara stift, Kållands kontrakt. — Se även
Norra Strö, Västra Strö och östra Strö.
Strö, herrgård i N. Strö socken,
Kristianstads län, n. v. om Kristianstad; 757 har,
därav 290 har åker; tax.-värde 595,800 kr.
(1931). Har sedan 1600-talet tillhört
släkterna Lybecker, Danckwardt och Rålamb samt
från 1845 Hamilton.
Strögods, kam., förr benämning på
jordegendomar av utsockne el. allmän frälse
natur till skillnad från frälsesäterier
underlagda egendomar. A. W. D.*
Ström, fys., se Elektrisk ström och
G a 1 v a n i s k ström.
Ström, n. Jämtlands mest betydande
socken, i Hammerdals tingslag, kring Ströms
vat tudal, Fax- och Vängelälvarna; 2,444,20
kvkm, 7,173 inv. (1932). Vida, norrut
stor-kuperade skogs- och myrmarker med odlade
bygder på sydsluttningar och enstaka
morän-täckta höjder. 2,359 har åker, 145,781 har
skogsmark. Kyrkbyn bildar
municipalsam-hället Strömsund (se d. o.). Sulfitfabrik vid
Ulriksfors på Inlandsbanan. Pastorat i
Härnösands stift, Ströms kontrakt.
Ström, gods i Hjärtums socken, Bohuslän,
vid Göta älv, mitt emot Lilla Edet; 168 har,
därav 120 har åker; tax.-värde 228,600 kr.
(1931). Invid S. anlades 1826—32 Ströms
kanal i st. f-. äldre slussar ö. om älven (jfr
Trollhätte kanal). Godset, numera
styckat, var länge det största i Bohuslän. Det
nämnes redan på 1400-talet, utvidgades på
1600-talet av Dorotea Bielke (änka efter D.
Bildt), köptes efter hennes död 1674 av R.
von Ascheberg och har sedan bl. a. tillhört
ätterna Maclean och Bennet.
Ström, sulfitfabrik i Harmångers socken, på
n. Hälsinglandskusten, tillhör S:s bruks a.-b.,
som även äger det närbelägna Stocka
sågverk och Ljusne-Woxna a.-b.; bolaget gr.
1873, aktiekap. 8 mill. kr., 340 arb., årstillv.
20,000 ton torr sulfitcellulosa, 1 mill. 1
sulfitsprit och 7,000 stds sågade trävaror. — Var
förr järnbruk, privilegierat 1672. Till
Strömsverken hörde även bruksanläggningarna vid
Gnarp och Franshammar.
Ström, Carl Johan Vilhelm,
skådespelare (f. 1888 18/ø). Var från 1909 anställd
vid olika sällskap i landsorten, 1918—26 vid
Lorensbergsteatern i Göteborg, 1926—27 vid
Konserthus- och Komediteatrarna och 1927—
31 vid Oscarsteatern samt är sedan 1931 fäst
vid Gösta Ekmans teatrar. S. är en
fantasifull karaktärsskådespelare med humor och
med starka och myndiga medel. Bland hans
roller märkas Macbeth, kungen i »Hamlet»,
Volpone, Gustav Vasa, Jean i »Fröken Julie»,
Den okände i »Till Damaskus» och Osborne i
»Männen vid fronten». G. K-g.
Ström, H a 1 f d a n, norsk målare (f. 1863).
Reste 1884 till München och vistades 1892—
95 i Paris. S. började som realist i K. Krohgs
anda med »Från restaurangen», en interiör
med figurer från arbetarsamfundets kafé
(1888; Nasjonalgalleriet i Oslo). Så följde
»Skomakarverkstad» (1889) o. a. motiv av
samma art. 1895 målade S. »Ung moder»
(Luxembourgmuseet), 1898 »Afton», 1905
»Interiör från en bondstuga», båda i
Nasjonalgalleriet i Oslo, som även äger porträtt av
E. Hannover (1898). »I furulunden» (i samma
galleri) m. fl. representerar S:s senare, i
ljusare och gladare färger hållna måleri. S. blev
1909 prof, och 1925 dir. vid konstakad. i
Oslo. G-g N.*
Ström, Israel Adolf af, skogsman
(1778—1856). Blev 1801 inspektor, sedan med
titeln intendent (avsked 1850) över Kungl.
Djurgården. S. utarbetade förslag till ny
jaktstadga, som stadfästes
1808. 1825 inrättade
han på egen
bekostnad en läroanstalt för
skogshushållare och
var 1828—54 dir. för det
statens skogsinstitut,
som stiftats på hans
förslag. S. adlades (af
S.) 1833 och blev led.
av Vet.-akad. 1838.
Han kan sägas vara
grundläggaren av ett
ordnat skogsbruk i
Sverige. Av S:s
vär
derika skrifter i skogs- och jaktväsendet må
nämnas »Förslag till en förbättrad
skogshushållning i Sverige» (1822; 4:e uppl.,
»Handbok för skogshushållare», 1846). H. Szs.*
Ström, Knut, teaterman (f. 1887 7/4), har
som dekorationsmålare och regissör vid
Lorensbergsteatern i Göteborg (1919 ff.) och som
chef där (1924—26) uppsatt en mängd pjäser
(Strindberg, Shakespeare o. a.). S. var 1913—
19 verksam vid Schauspielhaus i Düsseldorf
som målare, regissör och chef. E. L-k.
Ström, Otto Fredrik, politiker,
tidningsman och författare (f. 1880 10/7). Efter
att 1902—03 ha medarbetat i Ny Tid och
1903—04 i Social-Demokraten var han 1906
—08 red. för Folket och 1909—10 för
Arbetarbladet. Han gjorde samtidigt en ivrig insats
i Socialdemokratiska ungdomsförbundets
verksamhet, bl. a. som chef för dess förlagsrörelse,
Frams förlag, och red. för dess tidning Fram.
1911—16 socialdemokratiska partiets sekr.,
övergick han till den vänstersocialistiska
oppositionen, var socialdemokratiska
vänsterpartiets förste partisekr. och 1918—20 red. för
Folkets Dagblad Politiken. Han medverkade
till den vänstersocialistiska rörelsens
anslutning till Kommunistiska internationalen och
var sekr. i Sveriges kommunistiska parti
1921—24 men återgick 1924 till
socialdemokratiska partiet. Han var medlem av Första
kammaren 1916—21 och återvaldes 1930. I
kommunalpolitiken har han livligt deltagit
som stadsfullmäktig i Stockholm sedan 1912.
Sedan 1930 har han varit andre v. ordf,
i stadsfullmäktige. 1926—30 var han ledare
för Skådebanan. S. inträdde 1931 i
Social-Demokratens redaktion, där han sedan sept.
1932 är redaktionschef. Han är förf, till en
rad romaner, noveller o. a. verk, bl. a. »Folket
i Simlångsdalen» (1903), »Mosaik» (1907;
dikter), »Ryska revolutionens historia» (5 dir,
1923—25), »Rebellerna» (5 dir, 1926—29),
»Svenskarna i sina ordspråk» (1926),
»Svenska ordstäv» (1929), biogr. över Kata Dalström
(1931) samt politiska småskrifter,
filmskådespel m. m. R. L-dm.
Ström, Tord Walfrid, präst (f. 1878 13/i),
1912 anställd av Sällskapet för kyrklig
själa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
