Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömningsströmmar - Strömnäs - Strömsamlare - Strömsberg - Strömsbro - Strömserum, Strömsrum - Strömsfors bruk - Strömsholm - Strömsholms kanal - Strömsill - Ströms kontrakt - Strömsnäs bruk - Strömsnäs järnverksaktiebolag - Strömsrum - Strömstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
705
Strömningsströmmar—Strömstad
706
Strömningsströmmar, fys., se
Elektricitet, sp. 560.
Strömnäs, sågverk och lastageplats i
Gud-niundrå socken, Västernorrlands län, på v.
stranden av Ångermanälvens mynningsfjord;
1,742 inv. (1932). Äges av S. a.-b., gr. 1877,
aktiekap. 2,1 mill. kr., 270 arb., årstillv. 20,000
stds trävaror. S. a.-b. är huvudbolag för
Sandö sågverks-a.-b. och Nensjö cellulosa-a.-b.
Strömsamlare, elektrotekn., se Elektriska
maskiner, sp. 593.
Strömsberg. 1. Gods inom Jönköpings stads
område, 3 km s. om själva staden; 431 har,
därav 172 har åker; tax.-värde 334,300 kr.
(1931). Bebyggdes av borgmästaren P.
Gudmundsson Strömberg, gjordes 1666 av mågen
I. Ridderbjelm till säteri och har sedan
tillhört släkterna von Vicken, von Knorring,
He-dercrantz, von Strokirch samt von Essen.
2. Bruk i Tolfta socken, i n. Uppsala län,
vid Tämnarån; omkr. 600 inv. (1921). Tillhör
Stora Kopparbergs bergslags a.-b. (jfr d. o.).
Anlagt 1643—45 av Welam Wervier, kom S.
1734 under Lövsta (jfr d. o.), varifrån de s. k.
Strömsbergsverken (S., Hillebola, Västland och
Ullfors) 1861 övergingo till greve B. von
Plåten, därpå till släkten Wachtmeister och 1920
till nuv. ägare. Bruksdriften numera nedlagd.
Strömsbro, förstad till Gävle (se d.o., sp. 152).
Strömserum, Strömsrum, gods i Ålems
socken, Kalmar län, nära Alsteråns mynning;
4,334 har, därav 748 har åker; tax.-värde
1,430,900 kr. (1931). Är bebyggt med ett
stort träslott från 1700-talet. På godsets ägor
ligger bl. a. Pataholm. Ägdes 1312 av Ingrid
Svantepolksdotter, senare av Stureätten,
Vasa-ätten, Johan Skytte (sedan 1622), brändes
1677 av danskarna, reducerades och
förpantades 1703 till medl. av ätten Bielke, kom från
kronan till ätten Rappe och fick 1786
frälse-säterinatur. Nuvarande ägare är friherre A.
Rannp
Strömsfors bruk, mek. verkstad, gjuteri och
sågverk i örsås och Tranemo socknar,
Älvsborgs län, ö. Kind, vid fall av Ätrans
käll-arm Lillån; 90 arb., årstillv.-värde 800,000 kr.
Anlädes 1884 och äges av D. Nyländer.
Strömsholm, kungl. slott, hingstdepå,
kungsladugård m. m. i Kolbäcks socken,
Västmanlands län, vid S:s kanal och Kolbäcksåns
mynning i Mälaren; omkr. 1,250 har, därav
550 har åker; tax.-värde 1,313,400 kr. (1931).
Till slottet är sedan 1868 arméns ridskola
förlagd (jfr monogr. av N. Fischerström
1918). Bebyggdes till sätesgård av Gustav
Vasa, beboddes länge av änkedrottning
Katarina och bebyggdes av drottning Hedvig
Eleonora med det nuv. vackra slottet efter
ritningar av N. Tessin d. ä. 1621 anlades på
S. en stallstat, som blev det första stuteriet
i Sverige. Det nedlades enl. k. br. 1872.
Numera är hingstdepån avsedd för främjandet
av den ädla hästaveln inom landet.
Strömsholms kanal, farled från
Smedjebacken i s. Dalarna till Mälaren, följer i
huvudsak Kolbäcksån och passerar sjöarna N. och
S. Barken samt Ämänningen. Anlades urspr.
1776—92 men måste snart nedläggas. Den
ombyggdes 1842—60. Hela längden utgör
100,5 km, den bearbetade delens längd 14,4
km, antalet slussar 31 (med 20,i m längd,
Strömsholms slott.
5,34 m bredd och 1,48 m tröskeldjup). Vacker
turistled. Huvudsaki. pråmfart. Jfr kartan
vid Västmanland.
Strömsill, zool., se Silverfisk.
Ströms kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 8 pastorat: Hammerdal och Gåxsjö;
Ström; Alanäs; Lit och Kyrkås; Häggenås;
Rödön, Näskott, Aspås och As; Föllinge,
Laxsjö och Hotagen; Frostviken. Hette förr
Jämtlands norra kontrakt.
Strömsnäs bruk, municipalsamhälle (enl. k.
br. 1909) i Traryds socken, Kronobergs län,
vid utbyggda fall av Lagan; 151 har, 1,113
inv. (1932). Har uppvuxit vid Strömsnäs
pappersbruk och sulfitfabrik, ägare S:s a.-b.,
gr. 1896, aktiekap. 5,6 mill. kr., har tills, m.
den närbelägna sulfatfabriken vid Delary 450
arb. och en årstillv. av 12,000 ton sulfat- och
6,000 ton sulfitcellulosa, 20,000 ton papper och
papp. Tax.-värde å fastighet 4,992,000 kr.
(1931), tax. inkomst 1,006,790 kr.
Strömsnäs järnverksaktiebolag, se
Deger-f o r s.
Strömsrum, se Strömserum.
Strömstad, stapelstad i n. Bohuslän, vid den
korta Strömsån (se kartan); 457 har, 3,193
inv. (1933). Stadens
nästan ständigt isfria
hamn, som av en
gördel av öar skyddas mot
havet, delas av den
bergiga, numera
landfasta Laholmen i N.
hamnen (största
kaj-djup 6 m) och S.
hamnen (7,5 m). I stadens
mitt ligger
Klock-tornsberget med den
omkr. 1820 uppförda
kyrkan, utmed S.
hamnen och
Strandpromenaden de förnämsta
badortsbyggnaderna,
societetshuset, det
stora varmbadhuset m.
m. och på Nordsidans
sluttning mot ån det
1917 uppförda rådhuset (se bild, sp. 710),
donerat av A. F. Cavalli-Holmgren. I n. vid
Bojarkilen ligger Surbrunn med järnkällan
Lejonkällan, där badortsverksamhet upptogs 1786.
snart ryktbar för sin goda badgyttja. Havs
badanstalten, som anses vara Sveriges äld-
Strömstads vapen.
T blått fält ett
vänster-vänt, tremastat skepp av
guld, seglande på en av
en vågskura bildad,
nederst med naturliga svarta
stenar belagd stam.
XVIII. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
