Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Strömstare - Strömstierna, Olof (Knape) - Ströms trävaru-a.-b. - Strömstyrka - Strömställare - Strömstötar - Strömsund - Strömsvattnet - Ströms vattudal - Strömtäthet - Strömur, Hemodromometer - Strömvändare - Strömö - Ströpulver - Strörotar - Strövelstorp - Ströäng - Stuart, svensk ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
709
Strömstierna—S tuart
710
trakterna men häckar i enstaka par över hela
landet och vistas vid forsar och strömmar, där
den lever av vatteninsekter, smärre kräftdjur
o. dyl. Den dyker skickligt, simmar under
vattnet med vingarna och kan även gå och
springa under vattnet. Stannfågel där öppet
vatten erbjudes. Boet bygges av mossa
mellan stenar, gärna bakom ett vattenfall. T. P.
Strömstierna, Olof, amiral (omkr. 1660—
1730). Hette urspr. K n a p e, adlades 1715,
blev 1700 amiralitetskapten och förde i stora
nordiska kriget befäl över de örlogs- och
transportfartyg, som särskilt under
operationerna mot Norge 1716—18 ombesörjde
inom-skärsförbindelsen genom Bohuslän. 1716 blev
S. i Dynekilen nedkämpad av Tordenskjold.
Viceamiral s. å., bidrog S. 1717 i hög grad till
att den danska Kattegattseskaderns (under
Tordenskjold) anfall mot Göteborg avvärjdes.
S. fick 1719 amirals avsked. ö-g.
Ströms trävaru-a.-b., se K ö j a.
Strömstyrka, elektrotekn., se Elektriska
enheter, sp. 579.
Strömställare, elektrotekn., se Elektrisk
strömställare, sp. 644.
Strömstötar, fys., se Momentana
strömmar.
Strömsund, municipalsamhälle vid s. ö.
ändan av Ströms vattudal i Ströms socken,
Jämtland, omsluter bl. a. det område, »Flata»,
som sedan medeltiden varit socknens
kyrk-plats; 119 har, 1,023 inv. (1933). S. är n.
Jämtlands huvudort med tingsställe
(Ham-merdals tingslag), samrealskola, landstingets
sjukstuga, epidemisjukstuga och
hembygds-sanatorium, vattenledningsverk, två
bankkontor m. m. Täljsten från Frostviken förmales
i S. till talk. S. är viktig vägknut med
postdiligenslinjer bl. a. till Sollefteå och Jorm.
Bibana (4 km) till Inlandsbanan vid
Ulriks-fors. S. är centrum för båttrafiken på den
natursköna Ströms vattudal. Tax.-värde å
fastighet 2,099,000 kr. (1932), tax. inkomst
1,059,410 kr. (1931).
Strömsvattnet, i litt. vanlig, på orten okänd
benämning på Ströms vattudal.
Ströms vattudal, i vidsträckt bemärkelse
den av Kvarnbergsvattnet (311 m ö. h.),
Het-ögeln, Fågelsjön, Svaningsjön, Dragan,
Digerö-fjärden, Russfjärden, Fångsjön och Sporrsjön
(276 m ö. h.) bildade sammanhängande
sjökedja i n. Jämtland (se karta vid d. o.), som
avrinner genom Fax- och Vängelälvarna, i
mera inskränkt bemärkelse endast den n. om
Strömsundet belägna Digeröfjärden, som tills,
m. Dragan bildar en 96 kvkm stor sjö
(286 m ö. h.) med två djupbäcken, det norra
med 73, det södra med 65 m maximidjup,
skilda av en tröskel på 20 m djup. Mellan
sjöarna i S. märkas bl. a. Gäddede- och
Båg-edefallen. Uppskattad turistled med
ångbåtstrafik Strömsund—Bågede.
Strömtäthet, den elektriska strömstyrkan,
räknad för enhet av en lednings
genomskär-ningsarea. Oftast mätes s. i ampère per kvmm.
Strömur, Hemodromo meter, apparat
för att bestämma den blodmängd, som på
tidsenhet genomströmmar ett blodkärl. Ljd.
Strömvändare, elektrotekn., se K o m
muta t o r.
Strömö, se Färöarna, med bild 5.
Ströpulver strös på huden vid vissa utslag,
Strömstare, Cinclus cinclus.
mot klåda, »hudlöshet» o. dyl., t. ex. »puder»,
vanlig stärkelse el. risstärkelse. På fuktande
o. a. utslag användas ofta jämte stärkelse
zinkoxid, talk, borsyra, garvsyra, xeroform
el. andra antiseptika. C. G. S.
Strörotar, se Indelta armén, sp. 494.
Strövelstorp, socken i Kristianstads län, S.
Äsbo härad, på Ängelholmsslätten, kring
Ve-geån; 45,32 kvkm, 1,839 inv. (1933). 3,296
har åker, 633 har skogsmark. Egendom:
Vege-holm. Pastorat i Lunds stift, S. Åsbo kontrakt.
Ströäng, kam., inom Västerbottens och
Norrbottens läns lappmarker förekommande, utom
en fastighets egentliga ägoområde belägen
men under denna disponerad naturlig
ängsmark. Jämlikt lag 22 juni 1921 skola s. mot
vederlag indragas till kronan, med vissa
undantag (jfr Avvittring 2). R. V.*
Stüart, svensk ätt, är en gren av den
skotska adelssläkten S., inkom till Sverige på
1500-talet med bl. a. generalkvartermästaren
Strömstads rådhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
