Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sulla, Lucius Corenlius (Felix) - Sullivan, sir Arthur Seymour - Sullivan, Thomas Barry - Sully, Maximilien de Béthune - Sully-Prudhomme (Armand Prudhomme) - Sulmona - Sulphur - Sulpicius, släkt - Sulpicius Severus - Sultan - Sultanat - Sultanhöna - Suluer (Ama-sulu, Zulu)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
785
Sullivan—Suluer
786
praenestinerna nedhöggos. Massor av
motpar-tiets anhängare dödades. Oerhörda
godsindragningar ägde rum, särskilt på grund av
nödtvånget att försörja S:s veteraner. — Mot
slutet av 82 utsågs S. på grund av en särskild
lag till diktator för författningens
nyord-nande. Nya kriminaldomstolar inrättades,
ämbetsmännens antal ökades, regler fastställdes
för provinsialförvaltningen. 79 nedlade S. sin
diktatur. E. St.
Sullivan [sa’liven], sir Arthur Seymour,
engelsk tonsättare (1842—1900). Blev 1865
kompositionsprof. vid musikakad. i London,
var 1876—81 dir. för National training sehool
for music, blev hedersdr samt adlades 1883.
Han skrev musik till flera Shakespearedramer
och oratorier, kantater (bl. a. »The golden
legend», 1886), en stor opera, »Ivanhoe» (1891),
m. m., men mest känd blev han som
kompositör av melodiösa och fint utarbetade
operetter, bl. a. »The mikado» (»Mikadon», 1890).
— Biogr. av B. W. Findon (1904), A.
Macken-zie (1902) m. fl. (H. G-t.)
Sullivan [saTivan], Thomas Barry,
engelsk skådespelare av irländsk börd (1824—91),
från 1852 verksam i London, där han 1868—70
ledde egen teater. 1857—66 firade han
triumfer också i Amerika och Australien. S. var
högt uppburen särskilt i Shakespeareroller,
ss. Hamlet, Richard III, Macbeth och
Benedikt i »Mycket väsen för ingenting». G. K-g.
Sully [syli’], Maximilien de Béthune,
baron av Rosny, hertig av S., fransk
statsman (1559—1641). S. kom till Henriks av
Navarra hov 1571 och stred i hugenotternas
härar. Vid Ivry 1590
sårades han svårt.
Efter Henriks
tronbe-stigning 1589 blev S.
hans förtrogne
rådgivare, uppmanade
honom att av statsskäl
övergå till
katolicismen men vägrade att
själv göra detta. 1596
upptogs S. i styrelsen
för
finansförvaltningen, som han ledde
trol. från 1598. Han
blev hertig 1606. Efter
Henriks död drog sig S. 1611 tillbaka. Han
var en utmärkt finansman ehuru personligen
maktlysten och närig. S. omhuldade särskilt
jord- och bergsbruk, förbättrade
kommunikationer m. m. Han har skrivit memoarer. Jfr
G. Fagniez, ȃconomie sociale de la France
sous Henri IV» (1897). (B. H-d.)
Sully-Prudhomme [syli’-prydå’m], eg. A
r-mand Prudhomme, fransk skald,
Nobelpristagare (1839—1907). Utbildad till
ingenjör, slöt sig S. till Leconte de Lisle och
den parnassiska skolan. Hans förnämsta
diktsamlingar äro »Stances et poèmes» (1865), som
innehåller det berömda antologistycket »Le
vase brisé», »Épreuves» (1866), »Les solitudes»
(1869), »Les destins» (1872) och »Les vaines
tendresses» (1875). Efter S:s inval i Franska
akad. (1881) flödade inspirationen mera
sparsamt, väsentligen i lärodiktens form, men han
befäste sin ställning genom flera estetiska och
filosofiska undersökningar, bl. a. rörande
Pascal. Efter att ha kodifierat sitt »Testa-
ment poétique» 1901 erhöll S. det första
litterära Nobelpriset. För en del av summan
grundade han ett diktarpris att utdelas av
franska författarföreningen. En utsökt lyrisk
efterskörd, »Épaves»,
utgavs postumt 1908.
S. är en tankfull och
formsäker
miniatyrmålare på vers,
närmast befryndad med
Coppée i sitt vekt
melankoliska stämnings-anslag. Hans från
början naturvetenskapligt färgade fatalism
och stoiska
resignation strimmas tidigt
av kristen tro och
social medkänsla. S.
har översatts av Snoilsky, C. D. af
Wir-sén, G. Björkman (1889 och 1901) och Teresia
Eurén (1901). — Se G. Paris’ »Penseurs et
poètes» (1896; sv. övers, jämte dikturval 1901)
samt monogr. av E. Estève (1925) och P.
Flottes (1930). Kj. S-g.
Sulmona [solmå’na], stad i it. prov. Aquila
degli Abruzzi, vid en biflod till Pescara, i
Abruzzernas bergland; 18,797 inv. (1921).
Märkliga byggnader äro kyrkan och palatset
Santissima Annunziata samt katedralen.
Sulphur [suTf-], se S u 1 f u r.
SulpPcius, romersk patriciersläkt. P u
b-1 i u s S. R u f u s (f. omkr. 124 f. Kr.) blev
plebej för att kunna väljas till folktribun.
Som sådan genomdrev S. den lag, varigenom
befälet mot Mithridates överflyttades från
Sulla till Marius. S. dödades under flykten
efter Sullas marsch mot Rom. — Servius
S. R u f u s (d. 43 f. Kr.), en av Cicero högt
skattad samtida, rättegångstalare, utmärkt
jurist och flitig juridisk författare, prisad för
klarhet och reda. S. var konsul 51 f. Kr.
— Se även G a 1 b a. E. St.
Sulpi’cius Severus, se S e v e r u s, S.
Sultan, arab., i muhammedanska Orienten
(dock ej i Persien) vanlig härskartitel. Det
osmanska kejsardömets härskare, som
därjämte var kalif (jfr K a 1 i f a t, sp. 151), hade
på sin tid antagit titeln sultanernas
sultan, som ofta i Västerlandet återgivits
med »storherre». Det turkiska sultanatet
upphävdes genom nationalförsamlingens i Angöra
beslut 1 nov. 1922. G. Rqt.
Sultanät, en sultans värdighet el. rike.
Sultanhöna, zool., se P u r p u r
hönssläktet.
Suluer (A m a - s u 1 u, Zulu), ett av
Sydafrikas viktigaste och mest krigiska folk (se
Sululandet och Kaffrer). Sin
maktställning vunno de i början av 1800-talet under
Tshaka (»Sydafrikas svarte Napoleon»), som
införde det korta stötspjutet och. lät sina i
regementen indelade skaror, i motsats till det
gängse negerbruket, gå till anfall i sluten
ordning. Genom denna taktik gjorde sig s.
till herrar över grannstammarna. I våra
dagar ha s. rönt stark påverkan av europeisk
kultur. Svenska kyrkan missionerar bland
dem sedan 1878. — Litt.: H. W. Tottie,
»Zulu-kaffrerna och deras historia» (i Ymer 1887);
J. Y. Gibson, »The story of the zulus» (1903;
ny uppl. 1911). K. G. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
