Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sulufolket - Sululandet - Sulusjön, Jolósjön - Suluöarna, Jolóöarna - Sulza, Bad - Sulzbach - Sulzbach, Filip - Sulzer, Johann Georg - Sulzer Belchen - Sumak (botanik) - Sumak (vävning) - Sumarokov, Aleksandr Petrovitj - Sumatra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Sulufolket—Sumatra
788
Risfält pä Sumatra.
Sulufolket, se Suluer och Sululandet.
Sululandet, eng. Zululand, n. ö. delen av
prov. Natal, Sydafrikanska unionen, omfattar
kustlandet n. om floden Tugela; 28,003 kvkm,
258,356 inv. (1921), därav 3,985 vita. S. är
tämligen osunt för européer och kan till stor
del anses som en reservation för de infödda.
Svenska kyrkan och Helgelseförbundet utöva
missionsverksamhet i S. S. F.
Vid 1800-talets början hade suluerna (se
d. o.) under framstående hövdingar organiserat
en verklig stat i S. Under de ständiga
striderna med boerna avträddes dock stora delar
av S. till boerrepublikerna. 1873 blev
Cete-wayo (se d. o.) S:s konung, och under hans
krigiska regering blev S. farligt för det
engelska väldet i Sydafrika, varför England 1879
utförde en militärexpedition till S.
(sulukri-get). Några år senare proklamerades det
engelska protektoratet i S. 1897 förenades
hela S. med Natal (se vidare d. o.). B. E-r.
Sulusjön, Jolösjön, inhav mellan Borneo
och Filippinerna, i n. v. begränsat av
Pala-wan, i s. ö. av Suluöarna; största djup
5,575 m.
Suluöarna, J ol 6 öar n a, ögrupp mellan
Borneo och Mindanao (Filippinerna), skiljer
Sulusjön från Celebessjön; 2,719 kvkm, 28,103
inv. (1918). De största öarna äro vulkaniska.
Inv. äro muhammedanska malajer (moros),
fordom illa beryktade som sjörövare.
Politiskt tillhöra S. Filippinerna.
Suiza [zo’ltsa], Bad S., stad och kurort i
ty. fristaten Thüringen, vid Ilm, 24 km n. ö.
om Weimar; 4,726 inv. (1925). Koksaltkällor;
barnhem (Stiftung Prinz Carl von Schweden),
grundat 1920 av Svenska Röda korset.
Sulzbach [zoTtsbalj], stad i bayerska
reg.-omr. Oberpfalz, n. v. om Amberg; 5,804 inv.
(1925). Fordom residens för pfalzgrevarna av S.
Sulzbach [zo’ltsba^], Filip, pfalzgreve av
S., general i svensk tjänst (1630—1703). Slöt
sig 1655 till sin frände Karl X Gustav,
utmärkte sig s. å. vid Krakaus intagande och
kommenderade i tredagarsslaget vid Warschau
18, 19 och 20 juli avantgardet på svenskarnas
högra flygel. På hösten s. å. segrade S. och
G. O. Stenbock vid Filipowo. I början av
1657 sändes S. till Pommern. Vid
vintertåget till danska öarna kvarlämnades han
i Kiel för att iakttaga fienderna i
Tyskland. Under andra danska kriget
nödgades han lämna Holstein ch bege sig till
konungen på Själland. Där anförde han
reserven vid stormningen av Köpenhamn
11 febr. 1659. Längre fram på året
utnämndes han till överbefälhavare på Fyn. I st. f.
att angripa de på olika ställen landsatta
fientliga trupperna, innan dessa hunnit förenas,
drog sig S. tillbaka till Nyborg, där han jämte
G. O. Stenbock led ett grundligt nederlag 14
nov. De båda fältherrarna undkommo i en
liten båt till Själland. Sitt förtroende hos
Karl Gustav förlorade S. emellertid icke. Från
konungens avresa till riksdagen i Göteborg i
dec. 1659 förde S. intill fredsslutet överbefälet
över svenska hären utanför Köpenhamn. Han
blev senare kejserlig fältmarskalk. P. S.*
Sulzer [zo’ltsør], Johann Georg,
schweizisk-tysk estetiker (1720—79), 1747 prof, i
Berlin. S:s förnämsta verk är »Allgemeine
Theorie der schönen Künste» (2 bd. 1771—74),
där S. sökte förena Wolfska skolans läror
med de engelska och franska filosofernas
åsikter samt göra intresset för de sköna
konsterna beroende av moralen. R-n B.
Sulzer Be’lchen [zo’ltsor-], seVogeserna.
Sumäk, bot., se R h u s.
Sümak, orientalisk snärjvävnad utan
bot-tenväv, där alltså snärjningen bildar hela
ytan. De märkliga 1100-talsbonaderna från
överhogdals och Skogs kyrkor i Norrland äro
utförda i en besläktad teknik. A. G-r.
Sumarokov [somarå’kof], Aleksandr
Petrovitj, rysk författare (1718—77). Var
på många områden inom den ryska
litteraturen en föregångare: var den förste
dramatikern, ledde 1756—61 den första ryska
teatern, som med stort bifall mest spelade S:s
verk, skrev en opera, fabler, utgav en
tidskrift etc. S:s skådespel voro mest slaviska
bearbetningar av franska pseudoklassiska
original; tragedierna behandlade dock ämnen ur
rysk historia, och komedierna gisslade lyten
inom den härskande adelsklassen; i sina
dikter sökte S. närma sig det talade språket i
medveten motsats till Lomonosovs
höglitterära stil. A. A-t.
Sumatra, nederländsk ö bland Malajiska
öarna, näst Borneo den största av Stora
Sun-daöarna (420,384 kvkm med angränsande öar),
av det grunda Malackasundet skild från
Ma-lackahalvön, av Sundasundet från Java i s. ö.
(se karta till Bortre Indien); 7,661,399
inv. (1931). I administrativt hänseende
tillhör S. de yttre besittningarna av
Nederländska Indien (jfr d. o.).
ön sträcker sig med en längd av omkr.
1,750 km från s. ö. till n. v.; bredden
över
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
