Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sundsvall - Sundsvalls cellulosa-a.-b. - Sundsvalls enskilda bank - Sundsvalls kontrakt - Sundsvalls-Posten - Sundsvalls Tidning - Sundt, Eilert Lund - Sundt-Hansen, Carl Fredrik - Sundvall, Carl Fredrik - Sundwall, Johannes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
807
Sundsvalls cellulosa-a.-b.— Sundwall
808
1649—50 flyttades den på kunglig befallning
längre österut till själva åmynningen. I
stadens näringsliv intog länge fisket en
dominerande plats. Från ingången av 1700-talet
började dock trävaruhandel, i förening med
skeppsbyggen och rederirörelse, att få allt
större betydelse. I och med inbrottet, vid
mitten av 1800-talet, av den norrländska
sågverksrörelsens och trävaruhandelns
storhetstid förvärvade S. en ledarställning inom
dessa näringsgrenar. 1765 fick staden del i
Härnösands stapelrätt, 1812 fullständig
stapelrätt och 1859 nederlagsrätt. 1762—78 var
den säte för länsstyrelsen i Västernorrlands
län. Staden härjades och nedbrändes av
ryssarna 1721 och har 1803 och 1888 till
mycket betydande del ödelagts av elden. —
Litt.: »S:s historia», utg. av N. Ahnlund
(2 bd, 1921—22). S. H-e.
Sundsvalls cellulosa-a.-b., Essvik, äger
sulfit- och sulfitspritfabriker i Essvik, Njurunda
socken, Medelpad. S., som är gr. 1898, har
ett aktiekap. av 7,5 mill. kr., sysselsätter
300 arb. och har en årstillv. av 35,000 ton
sulfitcellulosa och 1,2 mill. 1 sulfitsprit.
Aktiemajoriteten innehas av Svenska
cellulosa-a.-b., Stockholm.
Sundsvalls enskilda bank började sin
verksamhet 1865. Huvudkontor i Sundsvall, antal
avd.-kontor 30 (1932), därav ett i Stockholm.
S. har under årens lopp övertagit en del
mindre banker, alla med rörelse i Norrland.
Grundfonden var 1865 1 mill. kr. och har
successivt ökats samt utgjorde 1932 14,500,000
kr., vartill kommer en reservfond på 18 mill.
kr. Samtidigt hade banken en omslutning på
174 mill. kr., nettovinst 1,792,000 kr. och
utdelade 12 % till lottägarna. Som verkst. dir.
ha fungerat E. Berggren till 1897 och därefter
hans son E. Berggren. O. Å.
Sundsvalls kontrakt, i Härnösands stift,
omfattar 9 pastorat: Ljustorp; Hässjö och
Tyn-derö; Skön och Skönsmon; Alnö; Timrå;
Sundsvall; Indal; Indals-Liden och Holm;
Njurunda.
Sundsvalls-Posten, kvällstidning i
Sundsvall, började utges 1859 som veckotidning
(forts, av veckobladet Dilettanten, 1853—58),
utkommer sedan dec. 1896 sex ggr i veckan.
Huvudred, är sedan 1898 Herman Andreas
Sällvin (f. 1864 27/4). Tidningens politiska
hållning är moderat konservativ.
Sundsvalls Tidning, morgontidning i
Sundsvall, började utges under sitt nuv. namn 1880
(forts, av Alfwar och Skämt, 1841—43,
Norrländska Korrespondenten, 1851—60, m. fl.);
utkommer sedan dec. 1896 sex ggr i veckan.
Bland dess huvudred, må nämnas G. R. P
e-terson (1847—1911) 1891—1911 och Olof
Alström (f. 18 7 6 22/4) sedan 1914. Tidningens
politiska hållning är frisinnad.
Sundt, Eilert Lund, norsk präst och
folkuppfostrare (1817—75). Tog teol.
ämbets-examen 1846 och blev 1849
universitetsstipen-diat i dogmatik och kyrkohistoria. Som lärare
(från 1845) vid en straffanstalt i Oslo kom
S. i beröring med en del s. k. fanter och
skrev om dessa kringstrykare »Beretning om
fante- eller landstrygerfolket i Norge» (1850),
fortsatt med 4 nya »beretninger» 1859—65.
För att tränga till roten av fattigfrågan
underkastade S. olika sidor av norska folkets
liv, seder och bruk en ingående granskning
ur demografisk-sociologisk synpunkt, och
frukten av dessa studier
blev en rad
socialstatistiska och
folkpsykologiska monografier.
Sedan 1850 beviljades
honom årl.
statsunderstöd för hans
under-sökningsresor, men det
indrogs 1869, och s. å.
blev S. kyrkoherde i
Eidsvoll. S:s arbete
verkade inom stora
kretsar av norska
folket socialt och etiskt
lyftande och utveck-
lande. (W-t K.)
Sundt-Hansen, Carl Fredrik, norsk
målare (1841—1907). Studerade bl. a. i
Düsseldorf och Paris. S:s genrebilder, oftast med
norska motiv, beteckna ett framsteg i norskt
måleri från ytligt poetiserande till fördjupad
uppfattning. I Nationalmuseum i Stockholm
finnas »Säterbesöket» (1860) och
»Konfrontationen» (1878). (E. L-k.)
Sundvall, Carl Fredrik, arkitekt (1754
—1831), systerson till K. F. Adelcrantz. Blev
1774 konduktör vid överintendentsämbetet,
studerade 1783—88 i Paris, vistades med
statsunderstöd i Rom 1788
—91 och blev efter
hemkomsten 1792
hovintendent. S. utförde
ritningar till gymnasier
i Norrköping (1797)
och Kalmar (1801),
kyrkor i Marstrand
och Laholm (1805) och
rådhus i
Gamlakarle-by (1806) samt till
biblioteksbyggnaden i
Uppsala (Carolina
re-diviva; gillade 1819).
På grund av
konflik
ter med konsistorium avsade sig S. 1821 all
befattning med sistnämnda bygge, som
fullföljdes av K. J. Hjelm i så förändrad gestalt,
att S. ej kunde vidkännas byggnaden som sitt
verk. Ett par privata uppdrag ledde till mera
lyckade resultat, framför allt Stjärnsunds
slott i Närke (1801) och Skottorp i Halland
(1816—28). De bevarade rummen på Skottorp
tillhöra det bästa i svensk empire. Till hans
sista verk hör det nya tornet på Maria
kyrka i Stockholm. — S. var en av
nyklassicismens främsta representanter i Sverige,
dock ej ensidig. Han ingrep kraftigt mot
vandalisering av Visby ruiner. Led. av Vet.-akad.
(1817). Han skrev »Om nyttan af den antika
stilen i byggnadskonsten, i synnerhet för
Sverige» (i Vet.-akad:s Handl. 1821). I
Konst-akad. blev han vice preses och dir. för
arkitekturskolan 1824. Hans brev till A. U.
Wert-müller (1791—1809) utkommo 1916
(»Gustavianska konstnärsbref», jämte
levnadsteckning av E. Areen). G-gN.*
Sundwall, J ohannes, finländsk historiker
och filolog (f. 1877). Disputerade 1906, blev
docent i gamla tidens historia vid Helsingfors
univ. 1907, e. o. prof, vid Äbo akad. 1919 och
ord. prof, där i antikens historia med grekisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
