Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suntak - Sunt Förnuft - Suntält - Sun Yat-sen (Sun Wen) - Suolahti (Palander), Gunnar Wilhelm - Suolahti (Palander), Viktor Hugo - Suomalainen el. Finno, Jakob - Suomalainten puolue - Suomalainen tiedeakatemia - Suomalaisen kirjallisuuden seura - Suomen historiallinen seura - Suomen kansanvalistusseura - Suomen laulu - Suomenlinna - Suomenmaa - Suomen osuuskauppojen keskuskunta - Suometar, Uusi - Suomi - Suomisynoden - Suomusjärvigruppen - Suonger - Suonio - Suorva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Sunt Förnuft—Suorva
814
Vättaks och S:s pastorat i Skara stift,
Var-tofta kontrakt.
Sunt Förnuft, tidskrift, se
Skattebetalarnas förening.
Suntält, se Soltält.
Sun Yat-sen [son jat-sin, kantonesiskt
uttal av högkin. sun i-sien], med ärenamnet
Sun W e n, kinesisk revolutionsledare och
politiker (1866—1925). Studerade 1887—92 i
College of medicine i
Hongkong (härav
titeln »doktor»). S.
började tidigt
revolutionär propaganda mot
den regerande
man-chudynastien, mäste
1895 gå i landsflykt
men fortsatte från
utlandet sin agitation.
Hemkommen efter
revolutionen 1911, var
han en kort tid
provisorisk president (se
Kina, sp. 715 f.),
blev småningom ledare för den sydkinesiska
oppositionen först mot Yüan Shi-kai och sedan
mot dennes efterträdare i Peking, gjorde
Kanton och kringliggande provinser självständiga
(se Kina, sp. 719) och var från 1917 till sin
död i flera olika omgångar regeringschef över
dessa. Då och då fördriven av någon av sina
generaler och oupphörligt i fejd med sina
rivaler, förtryckte han hänsynslöst befolkningen
och visade sig oduglig som ledare. Efter
döden har han emellertid i Kina gjorts till
nationalhjälte av det politiskt allsmäktiga
partiet Kuomintang (radikala folkpartiet), och
hans skrifter, främst »San min chu i» (De tre
folkliga principerna), vari han framlägger
synnerligen virriga och omogna socialistiska
idéer, ha blivit ett slags bibel för det nuv.
officiella Kina. B. Kgn.
Suolahti [so’å-], tidigare Palander,
Gunnar Wilhelm, finländsk historiker (f. 1876),
bror till V. II. S. Disputerade 1901, blev
docent i historia vid Helsingfors univ. 1902,
e. o. prof. 1918 samt ord. prof, i Finlands och
Skandinaviens historia 1929. S. har bl. a.
utgivit finskspråkiga arbeten om H. G. Porthan
som historiker och universitetslärare (1901—
02), undersökningar om prästerskap och
prästgårdar i Finland (på svenska, »Finlands
prästerskap på 1600- och 1700-talen», 1927)
samt de kulturhistoriska skildringarna
»Elä-mää Suomessa 1700-luvulla» (2 bd, 1909—17;
delvis på sv., »Sprengtportens statskupp»,
1919). S. var 1903—40 red. för Historiallinen
Aikakauskirja och 1907—10 för Aika. H. E. P.
Suolahti [so’å-], tidigare Palander,
Viktor Hugo, finländsk filolog (f. 1874), bror till
G. W. S. Disputerade 1899, blev 1901 docent
och 1911 prof, i germansk filologi vid
Helsingfors univ. (prorektor 1917—23 och rektor
1923—26) samt dess kansler 1926. S. har
utgivit grundliga undersökningar, bl. a. »Die
althochdeutschen Tiernamen», 1 (1899), »Die
deutschen Vogelnamen» (1909) samt arbeten
om franska språkets inflytande på det tyska
under 1100- och 1200-talet (1902 och 1910).
Han tillhörde riksdagen 1919—21 och har
intagit en framskjuten ställning i Finska
samlingspartiet. H. E. P.
Suomalalnen [so’å-] el. F i n n o, Jakob,
finländsk psalmförfattare (d. 1588). Studerade
i Tyskland samt blev 1568 rektor för
katedralskolan i Åbo och 1578 kyrkoherde i S:t
Marie. S. sammanställde på Johan III:s
uppdrag finskspråkiga kyrkliga böcker:
psalmbok och katekes (trol. 1580—82) samt bönbok
(1583). Han är den förste psalmförfattaren på
finska. H. E. P.
Suomalalnen puolue [so’å- po’åloe], se
Finska partiet.
Suomalalnen ti’edeakatemia [so’å-], se
Finsk a vetenskapsakademien.
Suomalälsen kfrjallisuuden seura [so’å-
-sö’-den se’ora], se Finska
litteratursällskapet.
Suomen hfstoriallinen seura [so’å- se’ora], se
Finska historiska samfundet.
Suomen ka’nsanvalistusseura [so’å- [–osse’-ora],-] {+-osse’-
ora],+} se Folkupplysningssällskapet.
Suomen laulu [80’åmen laoTo], »Finlands
sång», sångkör i Helsingfors, bildad 1900 av
Heikki Klemetti som elitkör ur finska
studentsångföreningen, till 1907 blott
manskör, därefter kör för blandade röster. O. Brn.
Suomenlinna [so’å-], fi., »Finlandsborg»,
sedan 1918 off. namn på Sveaborg (se d. o.).
Suomenmaa [so’åmenmä]. 1. Finskt namn
på Finland. — 2. Finskspråkig tidning,
utkommer från 1930 sex ggr i veckan i
Helsingfors, organ för agrarpartiet.
Suomen osuuskauppojen keskuskunta
[so’å-men å’söskä?’ppåjen ke’skoskonta], se F i
n-1 a n d, sp. 383.
Suometar [so’å-], U u s i S., se Finland,
sp. 392.
Suomi [so’åmi]. 1. S. el. Suomenmaa
[so’åmenmä], Finlands fi. namn. — 2.
Tidskrift, utg. av Finska litteratursällskapet.
Suomisynoden [so’åmi-], det finska
evangelisk-luterska kyrkosamfundet i Förenta
staterna, grundlädes 1890 av fyra finska präster.
Det har antagit den finska moderkyrkans
bibel, psalmbok, handbok o. s. v. Dess
representation är kyrkomötet, både präster och
valda lekmän, som utser en verkst. styrelse
av fyra präster, det s. k. konsistoriet, med
säte i Hancock, Michigan. 1896 grundlädes
ett college, Suomiopisto. 1904 utbyggdes
detta med ett teol. seminarium. 1906 tillkom
en handelsavd. Synoden förlägger tidningar
och bedriver hedna- och sjömansmission. 1931
räknade den 182 församl., fördelade på 19 av
staterna, 63 präster och 35,465
församlings-medl. E. Nwn.
Suomusjärvigruppen [so’åmos-], arkeol., se
Finland, sp. 403.
Suonger [so’å-], se Lappar, sp. 759, med
bild på pl.
Suonio [so’åniå], se K r o h n, J. L. F.
Suorva, dammanläggningar och
meteorologisk observationsstation i Gällivare socken,
Lappland, på platsen för Stora Lule älvs forna
avloppsfall ur sjön Suorvajaure, det 10 m höga
Lilla Sjöfallet. Dammarna, som anlades 1919
—23 för statens räkning (jfr bild 9 vid
Damm), ha en längd av 440 m och äro
utförda för 8 m uppdämning av nämnda sjö,
som därigenom ingår i sjön Akajaure och
tills, m. denna bildar ett vattenmagasin av
980 mill. kbm volym. Magasinet kan genom
dammarnas påbyggnad till 14 m höjd ökas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
