Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suorva - sup. - Supan, Alexander - Supé - Super - Superattendent - Superb, Syperb - Superdreadnought - Superficiarisk rätt - Superfosfat - Superheterodyn - Superintendent - Superior (latin) - Superior (stad, sjö) - Superkarg - superl. - Superlativ - Superoxid, Hyperoxid el. Peroxid - Superpellicium - Supertax - Supinum - Suppé, Franz von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815
sup.—Suppé
816
till 2,206 mill. kbm och är avsett för P o r j u s
kraftverk och det planerade kraftverket
vid II a r s p r å n g e t (se d. o. och P o r j u s).
Vid S., som ligger i skärningen mellan
Lapplands två förnämsta turistleder, Sjöfallsleden
och Kungsvägen, inrättades 1926 en
turiststation, som tillhör Porjus kraftverk men
drives av Sv. turistföreningen. Bg; G. R-ll.
sup., förk. av superlativ.
Supan [zö’pan], Alexander, tysk geograf
(1847—1920). Var 1880—84 prof, i geografi i
Czernowitz, 1884—1909 red. av Petermanns
Mitteilungen (se d. o.) samt 1909—19 prof, i
Breslau. Bland S:s arbeten märkas
»Grund-züge der physischen Erdkunde» (1884; 7:e
uppl. i 2 bd av E. Obst 1927—30), »Die
terri-toriale Entwicklung der europäischen
Kolonien» (1906) samt flera läroböcker. O. Sjn.
Supé (fr. souper), aftonmåltid. — Verb:
S u p èr a.
Su’per, lat., över, ovanför; i många
sammansättningar betyder s. alltför, ytterligt,
t. ex. superortodox.
Superattende’nt, se Superintendent.
Supe’rb, S y p e r b, präktig, ypperlig.
Superdreadnought [sjö’podre’dnåt], eng., se
Slagfartyg.
Superficiärisk rätt (av lat. superficiärius,
stående på främmande grund),
romersk-rättslig term, som betecknar rätt till byggnad på
annans mark (se O f r i grund).
Superfosfät, konstgödselmedel, berett, enl.
av tyske kemisten J. v. Liebig föreslagen
metod, genom behandling av mineralfosfat
(apa-tit, fosforit) med svavelsyra. Råfosfatens för
växtrötterna föga tillgängliga trebasiska
kalciumfosfat (trifosfat) överföres till i vatten
lättlösligt enbasiskt fosfat (monofosfat), under
det att den vid fosforsyran bundna kalken
med svavelsyran bildar gips, vilken genom
upptagande av förefintligt vatten och
kristal-lisation gör massan torr och lätt att
finfördela. Under förvaring av s. omsätter sig en
del av det bildade monofosfatet med
osönderdelat trifosfat och kalciumkarbonat till i rent
vatten föga lösligt men i även blott svagt sur
markvätska lätt lösligt tvåbasiskt (kalcium-)
fosfat (difosfat). Denna s. k. återgångna el.
citratlösliga (i ammoniumcitrat lösliga)
fosforsyra är som gödselämne ung. likvärdig med
det vattenlösliga monofosfatet, under det att
av förefintliga järn- och aluminiumföreningar
bildade fosfat på grund av svårlöslighet äro
värdelösa. Emedan s:s fosforsyra lätt löses i
markvätskan men i jorden småningom
återgår till svårlöslig form, tillföres det till
jorden helst kort före sådden och huvudsaki.
beräknat för blott en gröda. Nyttjas på grund av
sin ringa förmåga att spridas med
markvätskan föga som övergödsling på växande gröda.
— Sveriges förbrukning av s. fylles till största
delen genom inhemsk tillv., vilken även ger
överskott till utförsel. Jfr Fosfat. II. J. Dft.
Superheterodyn, fys., se Radioteknik,
sp. 411.
Superintende’nt, i vissa protestantiska
länder titel för högste ämbetsmannen inom ett
större kyrkodistrikt. Den förnämste s. inom
en hel provins el. i ett mindre land kallas
generalsuperintendent. — I Sverige har
titeln s. el. superattendent burits av Georg
Norman (se d. o.) samt till en tid av
styres
männen inom några genom delning el.
erövring uppkomna stift (se Biskop, sp. 365).
Den brukades även i svenska
östersjöprovinserna. — En s:s ämbete kallas s u p e r
inte n d e n t ü r, området för hans verksamhet
s u p e r i n t e n d e’n t i a. (E. Nwn.)
Supe’rior, lat., övre; högre; föreståndare
(t. ex. för kloster); (förr) lärjunge i högre avd.
av skolklass. — Subst.: Superioritét.
Superior [sjopi’oria], 1. Stad i Wisconsin,
U. S. A., vid västligaste viken av Lake S.
(övre sjön), mitt emot Duluth i Minnesota;
36,113 inv. (1930). Järnvägsknut; stor export
av spannmål och malm; trä- och järnindustri.
— 2. Lake S. [leTk-], se ö v r e sjön.
Superka’rg (av lat. su’per, över, och sp.
ca’r-go, se d. o., last), Cargador [-öå’r], sp., eg.
»lastare», person, som följde fartyg, i Sverige
företrädesvis under Ostindiska kompaniets tid,
för att sälja och köpa laster.
superi., förk. av superlativ.
Su’per!atlv, språkvt, se Komparation.
Superoxid, II y p e r o xi d el. Peroxid
(av lat. su’per, över) kallas en oxid (se d. o.)
av typen M2O2, medan en normal oxid har
sammansättningen M2O (M är en envärd
metall eller radikal). Sålunda är vatten, H2O
(H-O-H), en typisk normal oxid,
vätesuper-oxid, H2O2 (1I-O-O-II), en peroxid.
Peroxiderna äro starka oxidationsmedel; tekniskt
viktiga äro, utom vätesuperoxid, natrium-,
magnesium- och bariumsuperoxid (Na2O2, MgO2,
BaO2). G. S-ck.
Superpelllcium, se Kyrk oskrud.
Supertax [sjö’potäks], eng., se
Inkomstskatt, sp. 605.
Suplnum (lat. supinus, bakåtböjd,
sluttande), gramm., vissa av det latinska verbets
no-minalformer, som i förening med en del andra
ord tjäna som kasusformer av infinitiven. Av
s. brukas två kasus, ackusativ (på -um), som
mest i förbindelse med rörelseverb uttrycker
avsikt el. mål (t. ex. ire cubitum, gå och lägga
sig), och ablativ (på -u), som vanl.
förekommer tills, m. adjektiv och betecknar, att en
utsagd egenskap hänför sig till en handling
el. ett tillstånd (t. ex. iucundus auditu,
angenäm att höra). Svenskt s. bildas av
perfekt-partieipet och är — vanl. förbundet med
hjälpverbet hava — huvuduttryek för perfekt
betydelse; det är oböjligt. K. F. J. (J. Ch-r.)
Suppé [zopè’], Franz von, österrikisk
tonsättare (1819—95). Var kapellmästare vid
flera teatrar i Wien, sist vid Carlteatern, som
genom S. vann berömmelse som operettscen.
Av S:s många
operetter fingo flera stor
framgång: »Flotte
Bursche» (1863;
»Glada gossar», Sthlm
1875), »Die schöne
Ga-lathea» (1865; »Den
sköna Galathea»,
1868), »Leichte
Ka-vallerie» (1866;
»Lätta kavalleriet», 1891),
»Fatinitza» (1876;
Sthlm s. å.),
»Boccac-cio» (1878; Sthlm
1879), »Donna Jua-
nita» (1880; Sthlm s. å.), »Die Afrikareise»
(1883; »Afrikaresan», Sthlm 1885), »Bellman»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
