Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, Jesper - Svedberg, Johan Fritiof Ivar - Svedberg, Karl Vilhelm Mauritz - Svedberg, Theodor (The) - Svedbom, Per Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Svedberg, J. F. I.—Svedbom, P. E.
868
efter mera gammaldags svenskt mönster. Han
blev därför vid riksdagarna 1719 och 1723
utsatt för de maktägandes misshag.
Som predikant hörde S. till
1600-talsorto-doxiens praktiska riktning med dess
betonande av det kristna livets utveckling och dess
inriktning på hela folkets kristliga fostran.
Han utgav bl. a. en evangeliepostilla (»Gudz
barnas heliga sabbatsro», 2 bd, 1710—12) och
en epistelpostilla.
S. yrkade på en reformerad rättstavning
efter uttalet. Ett betänkande i denna fråga
till biskopsmötet 1695 blev senare
omarbetat och utvidgat till »Schibboleth, Svenska
språkets rycht och richtighet» (färdig 1701,
utg. 1716), en blandning av
rättskrivnings-lära, grammatik och ordbok. Då U. Hjärne
uppträdde med en motskrift, svarade S. med
»Rettmätigt heders försvar» (1719). Han skrev
även »En kort svensk grammatica» (1722)
samt en aldrig tryckt svensk ordbok (jfr
H. Hernlund, »Förslag och åtgärder till svenska
skriftspråkets reglerande 1691—1739», 1883).
På gamla dagar skrev S. sin
»Lefvernes-beskrifning» (ännu outgiven). — S. var en
rättfram och kraftig dalkarlsnatur, som visste
att göra sig gällande, med rikt gemyt,
sprudlande kvickhet, vittfamnande intresse och
outtröttlig arbetsförmåga. Till sin andliga
läggning hör han ännu storhetstiden till men
förebådar dock även tydligt pietismen. — S:s
vitterhetsarbeten äro intagna i d. 15 av P.
Han-sellis samling (1871). — Se vidare H. W.
Tottie, »J. S:s lif och verksamhet» (1885—
86); G. Lizell, »S. och Nohrborg» (1910); H.
W. Tottie och II. Lundström i Kyrkohist.
Årsskrift, 1, 1900; E. Liedgren i »Svensk psalm
och andlig visa» (1926). — S:s porträtt återges
på vidstående plansch. K. B. W-n.
Svedberg, Johan Fritiof Ivar, ingenjör
(f. 1866 31/io). Utexaminerades från Chalmers’
tekniska läroanstalt
1886, vann 1890
anställning vid
stenkolsverken i Billesholm,
var överingenjör där
1896—1902 samt
sedermera chef för
Bil-lesholmsverken 1902—
28. S. har
förtjänstfullt verkat för den
skånska
stenkolsindu-striens utveckling och
gjort sig känd för
omfattande intressen i
tekniska och
närings
politiska frågor. Han konstruerade 1895 det
s. k. Andrées ballonghus på Spetsbergen. S.
blev 1918 fil. hedersdr i Lund. G. H-r.
Svedberg, Karl Vilhelm Mauritz,
skådespelare (1852—1913). S. var 1869—71
anställd vid Fröbergska sällskapet, 1871—82
samt från 1891 vid Svenska teatern i
Helsingfors, 1882—90 vid Nya (Svenska) teatern i
Stockholm och 1890—91 vid Södra teatern där.
Fantasifull och mångsidig, var han lika
hemma i det högre skådespelet som i
lustspelet och operetten. Hans styrka var den
borgerliga komedien. Bland S:s roller märkas Den
svenska sprätthöken, Don Carlos, Gustav II
Adolf i »Regina von Emmeritz», Rochus
Pum-pernickel, Konjander i »Hittebarnet», Advo-
katen Knifving, hovkamrern i
»Frihetsbrö-derna» och Per i »Lycko-Pers resa». G. K-g.
Svedberg, T h e o d o r (The), fysikalisk
kemist, Nobelpristagare (f. 1884 30/8). Blev fil.
lic. och docent i fysikalisk kemi vid Uppsala
univ. 1907, fil. dr 1908 och prof, i Uppsala
1912. S. är
kolloid-forskningens främste
målsman, vars
glänsande experimentella
begåvning understödes
av en djupgående
teoretisk skärpa. Vid sitt
institut i Uppsala har
han utbildat och
samarbetat med ett
mycket stort antal elever
från alla delar av
världen. I sin
gradu-alavh., »Studien zur
Lehre von den kolloi-
den Lösungen», angav han bl. a. en ny metod
för framställning av kolloida metaller och
studerade de kolloida partiklarnas egenrörelse,
den s. k. Brownska rörelsen. Andra viktiga
undersökningar gälla kolloidernas diffusion,
gaslagarnas giltighet för de kolloida
systemen, dessas ljusabsorption, kolloidalt svavel
m. m. På senare tid har S. ägnat sig åt
frågan om äggvitekropparnas molekylvikt, för
vilket ändamål han konstruerat en centrifug
med utomordentligt högt varvantal. Införd i
denna »ultracentrifug», är lösningen utsatt för
krafter, ekvivalenta med ett gravitationsfält,
vars intensitet kan göras mer än 300,000 ggr
större än jordens och vari de lösta partiklarna
även inom en mycket liten volym fördela sig
på ett sätt, vars uppmätning leder till en
beräkning av deras molekylvikt. På grundval
av dessa arbeten indelar S. proteinämnena i
två klasser: a) med en molekylvikt av 34.500
el. 2, 3 och 6 ggr detta värde (t. ex.
äggalbu-min, hemoglobin), b) med en molekylvikt av
1,000,000 och däröver.
S. har utgivit följ, monogr. och populära
skrifter: »Die Methoden zur Herstellung
kol-loider Lösungen anorganischer Stoffe» (1909),
»Die Existenz der Moleküle» (1912),
»Materien» (s. å.; 2:a uppl. 1919), »Arbetets
deka-dens» (1915; 2:a uppl. 1920), »Colloid chemistry»
(efter föreläsningar vid univ. i Wisconsin, tr.
1924; 2:a uppl. 1928). S. är led. av Vet.-akad.
(1913) och har erhållit ett stort antal
belöningar och utmärkelser i in- och utlandet. 1926
tilldelades honom Nobelpriset i kemi. G. S-ck.
Svedbom, Per Erik, skolman, publicist
(1811—57). Blev fil. dr i Uppsala 1836 och
docent i statistik där 1838, var 1850—56
rektor vid Nya elementarskolan i Stockholm och
blev 1856 red. för Aftonbladet. S. ivrade för
skolreformer; av hans läroböcker må nämnas
»Ledtråd vid den första undervisningen i
modersmålet» (1843; 6:e uppl. 1863). Om S:s
musikaliska begåvning vittna flera
kompositioner (sång med piano). — Se Lotten
Dahlgren, »Norrländska släktprofiler» (2 bd, 1911).
— Hans hustru, Fredrika S., f. F or s
s-berg (1816—92), g. m. S. 1842, omgift 1860,
med byråchefen Carl Abraham L i
m-n e 1 1 (1825—82), var filantropiskt och socialt
verksam. Makarna Limnells hem i Stockholm
och deras sommarvilla Lyran vid Mälaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
