- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 18. Snellman - Tatra /
869-870

(1929) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedbom, Per Erik - Svedbom, Per Jonas Fredrik Wilhelm - Svedelius, släkt - Svedelius, Axel Gabriel Johan - Svedelius, Carl - Svedelius, Ernst Henrik - Svedelius, Nils Eberhard - Svedelius, Wilhelm Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

869

Svedbom, P. J. F. W.—Svedelius

870

voro länge ett av huvudstadens förnämsta
centra för kulturellt sällskapsliv. Jfr Lotten
Dahlgren, »Lyran» (1913). Fr. Sg;R-nB.

Svedbom, Per Jonas Fredrik
Wilhelm, tonsättare (1843—1904), son till P. E.
S. Blev 1872 fil. dr och docent i
litteraturhistoria i Uppsala. S. studerade komposition
för F. Kiel i Berlin,
var 1875—1901 sekr.
i Mus. akad., sedan
dir. för
Konservato-riet och 1877—1903
därjämte lärare i
musikens historia. Från
1881 var han ordf, i
den av honom och L.
Norman stiftade
Musikföreningen. S.
komponerade för solo, kör
och orkester »I
rosengården» och »I
skogen», solosångerna

»Sten Sture», »Nio danska sånger», »Fünf
Liebeslieder», »Tolv sånger» och därjämte
»Visor för blandad kör a cappella», S:s stil
är närmast den efterromantiska med inslag
av Schumann. Därjämte sökte han en
nationell stil med folkvisan som grundval. — S:s
hustru, pianisten Hilma S., f. Lindberg
(1856—1921), testamenterade bl. a. 300,000 kr.
till Konsertföreningen i Stockholm. T. N.

Svedelius, svensk släkt, urspr. från Leksand
i Dalarna, känd från 1500-talet. Namnet
antogs av bl. a. kyrkoherden i Älvdalen D
a-niel Andreæ S. (1653—1713). Dennes
son domprosten i Västerås Jacob S. (1693—
1763) var farfars far till kusinerna W. E. S.
och A. G. J. S. (se nedan). Deras syssling
justi-tierådet jur. hedersdr Carl Frithiof S.
(1828—1916) var fader till justitierådet Carl
ArvidS. (f. 1867 31/i) och N. E. S. (se nedan).
Om C. F. S:s brorson Carl S. och dennes maka,
Julia M. S., se nedan. Sysslings son till W.
E. S. är E. H. S. (se nedan). B. H-d.

Svedelius, Axel Gabriel Johan,
ingenjör, industriman och ämbetsman (1836—1924);
jfr släktart. Genomgick 1857—60
Marie-bergs högre artilleriläroverk, blev 1861
löjtnant vid Väg- och vattenbyggnadskåren och
erhöll där 1892 majors avsked. S. var 1875
•—81 trafikdir. vid Bergslagernas järnvägar,
1881—93 affärsdisponent vid
Uddeholmsver-ken, 1893—1904 landshövding i Örebro län
samt 1904—17 ordf, i styrelsen för
Trafik-a.-b. Grängesberg—Oxelösund. Han var led.
av Första kammaren 1888—1907. G. H-r.

Svedelius, Carl, skolman, idrottsledare (f.
1861 9/0); jfr släktart. Blev fil. dr i Uppsala
1898, lektor i Luleå
1899, vid Högre
realläroverket å
Norrmalm 1911 och var
rektor där 1906—26.
S. har särskilt varit
nitisk för lärjungarnas
fysiska omvårdnad. S.
organiserade i
Norrbottens finska och
lapska bygder 1902—
03 s. k. arbetsstugor
(se Arbetsstuga).
Sina reformtankar i

fråga om ungdomens undervisning och
praktiska utbildning har han som ordf, i
direktionen för stiftelsen Sunnerdahls hemskolor på
landet (se d. o.) kunnat tillämpa. S. har bl. a.
utgivit gradualavh. »L’analyse du language,
appliquée å la langue frangaise» (1897), »Norra
real 1876—1926» (1927), »Tänkt och talat om
pojkar och pedagoger» (1930) samt läroböcker
och talrika tidskrifts- och tidningsartiklar. —
S:s maka, Julia Maria S., f. von Heijne
(f. 1870 2/2), har tagit verksam del i olika
sociala och humanitära strävanden, särskilt
Rödakorsarbetet. Hon har utgivit barnböcker,
romaner, läseböcker m. m. Fr. Sg.

Svedelius, Ernst Henrik, operasångare
(f. 1872 27/7); jfr släktart. S. studerade sång
först i Stockholm och sedan i Nordamerika,
där han 1890—97 var anställd vid
kringresande operasällskap och som solist vid en
kyrka i Chicago. Han debuterade 1900 vid
Kungl. teatern i Stockholm, var 1901—05
anställd vid A. Ranfts teatrar och tillhörde
därefter Kungl. teatern t. o. m. vårterminen
1928. Värdigt har S. där uppburit de
förnämsta baspartierna. E. F-t.*

Svedelius, Nils Eberhard, botanist (f.
1873 B/s); jfr släktart. Fil. dr i Uppsala 1901,
prof, där 1914. S. har företagit botaniska
studieresor i olika delar av Europa samt besökte
Ceylon och Java 1902
—03. Han är främst
algolog och har
skrivit betydelsefulla
arbeten över
rödalgernas cytologi och
utvecklingshistoria och
bl. a. lämnat viktiga
bidrag till
kännedomen om
generationsväxlingen hos denna
alggrupp. Han har
även behandlat
algernas systematik och
geografi samt fanero-

gama växters morfologi. Bland hans skrifter
må nämnas »Studier öfver Östersjöns
hafs-algflora» (1901), »Über den
Generationswech-sel bei Delesseria sanguinea» (Svensk Bot.
Tidskr. 1911),
»Zytologisch-entwicklungsge-schichtliche Studien über Scinaia furcellata»
(1915), »On the discontinuous geographical
distribution of some tropical and subtropical
marine Algae» (Arkiv för Botanik 1924),
»Al-ternation of generations in relation to
reduc-tion division» (i Botanic Gazette 1927). S. är
medarb. i Nordisk Familjeboks 3:e uppl. K. A.

Svedelius, Wilhelm Fri V
universitetslärare, historisk författare (1816—89); jfr
släktart. Blev 1839 fil.
dr och 1840 politices
docens vid Uppsala
univ. 1841 fick S. Sv.
akad:s stora pris för
»Försök till en
historisk framställning af
de orsaker, hvilka
under konung Carl XI :s
regering föranledde
statsskickets
förändring». 1850 blev han
adjunkt i historia och
statistik, 1856 prof, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 30 20:43:49 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdr/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free