Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg, Emanuel - Swedenborgare - Svedenstjerna, Erik Thomas - Swederus, släkt - Swedish intelligencer - Svedjebruk - Swedlund, Per (Pelle) Adolf - Svedman, Gustaf Adolf - Svedning - Svedvi - Sweelinck, Jan Pieterszoon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Swedenborgare—Sweelinck
876
nom» (i Arkiv för Matematik 1933). — S:s
porträtt återges på plansch vid sp. 872. Hg Pl.
Swedenborgare. Swedenborg skapade aldrig
själv något religionssamfund men tänkte sig
förverkligandet av sina profetior under
formen av Nya kyrkan el. Nya
Jerusalem, vars ideella början han daterade från
1757. Han fick dock snart ganska många
anhängare bland de bildade kretsar, som läst
hans skrifter. I Göteborg framträdde
lektorerna Beyer och Rosén som hans försvarare,
och i Västergötland vann hans åskådning
stora sympatier hos många präster. För att
sprida kännedom om S:s skrifter stiftades
1786 Exegetisk-filantropiska sällskapet och
1796 sällskapet Pro fide et caritate, som fick
många medlemmar både i Stockholm och i
landsorten. I allm. stodo Swedenborgs
anhängare välvilligt gentemot kyrkan.
Den första nykyrkliga församlingen
bildades i London 1787. 1930 funnos i
England 75 församl. med omkr. 7,000 medl. 1810
grundades Swedenborg society i syfte att
sprida Swedenborgsk litteratur. I nästan alla
Europas länder finnas församl., talrikast i
Schweiz. I Förenta staterna uppstod den
första församlingen 1792, och 1817 konstituerades
General convention of the New Jerusalem in
the U. S. A. med biskopsförfattning, som 1906
ägde 119 församl. med omkr. 7,000 medl. 1897
sammanslöto sig de, som ansågo S:s skrifter
som gudomligt inspirerade, till General church
of the New Jerusalem (14 församl. och omkr.
600 medl. 1906).
Även i Sverige uppstod av olika anledningar
en schism, som ledde till bildandet av två
skilda nykyrkliga församl. i Stockholm. De
vid Swedenborgs föreskrifter mera
bokstavligt bundna anhängarna bildade den av staten
1885 erkända Nya kyrkans församling, som
upphörde 1918. De övriga bildade Nya
kyrkans svenska församling, vilken erkändes av
staten 1887 och sedan 1911 har två
stats-erkända församl., en i Stockholm och en i
Göteborg. 1916 bildades i Stockholm en ny,
av staten erkänd organisation, Nya kyrkans
församling, som utgör en gren av den s. k.
akademiska riktningen i Amerika. Enl. 1920
års folkräkning funnos i Sverige 95 s. — Litt.:
A. Kahl, »Nya kyrkan och dess inflytande
på theologiens studium i Sverige» (1847—64);
R. Sundelin, »Svedenborgianismens historia i
Sverige» (1886); C. T. Odhner, »Annals of the
New church» (1904); liturgi och psalmbok för
Nya kyrkans församling (1916). I U. S. A.
utges tidskr. New Church Life och New
Church Messenger, i England New-Church
Magazine. Hg Pl.
Svedenstjerna, Erik Thomas,
bergsvetenskapsman (1765—1825). Antogs efter
bergsexamen i Uppsala 1783 s. å. till auskultant i
Bergskollegium, var 1792—1808
övermasmäs-tare i n. distriktet, 1805—11 dir. över
tack-järnsblåsningen (i riket) samt från 1818
över-masmästare i s. distriktet. 1797—1800 var S.
arbetschef (under E. Nordewall) vid Trollhätte
kanalbyggnad, och 1801—03 företog han på
Brukssocietetens bekostnad en utrikes resa för
att studera järntillverkningen. I riksdagen
1809 deltog S. 1810—18 var han fullmäktig i
Riksgäldskontoret. Led. av Vet.-akad. (1805).
S. utgav bl. a. »Resa, igenom en dol av
Eng
land och Skottland, åren 1802 och 1803» (1804)
och »Några underrättelser om engelska
jern-handteringen» (1813), redigerade tills, m.
över-masmästare C. J. Lidbeck 1806—12
»Samlingar i bergsvettenskapen» (4 dir) och var
1817—19 den förste red. för Jernkontorets
Annaler. Kronprins Oskar skänkte S :s
efterlämnade vackra och dyrbara mineralsamling till
Uppsala univ. N. Zn.
Swedérus, svensk släkt.
Akademibokhandlaren i Uppsala Magnus S. (1748—1836),
som 1789 blev präst, utgav 1784 Tidningar för
Svenska Bokhandeln (den första svenska i sitt
slag) och Lärda Tidningar ifrån Uppsala 1785
—86; jfr M. B. Swederus, »Boklådorna i
Uppsala 1616—1907» (1907). M. S:s son Georg
S. (1796—1888), fil. jubeldr i Uppsala 1871,
skrev bl. a. »Konung Carl XIV Johans
historia», I (1877—78; ofullb.), och »Om fälttåget
i Norge 1814» (1887).
Swedish intelligencer [scaFdiJ inte^id^ense],
engelskt historiskt arbete, utg. i London i
4 dir 1632—34. S. innehåller värdefulla och
i allm. objektiva skildringar av Gustav II
Adolfs deltagande i trettioåriga kriget. B. E-r.
Svedjebruk, fordom i de nordiska ländernas
skogstrakter använt sätt att bruka jord
omväxlande till åker, bete och skogsbörd.
Skogen fälldes, de grövre stammarna tillvaratogos
till timmer, och det övriga spreds över
marken och brändes, varigenom jorden gödslades.
Därefter bearbetades svedjelandet
(svedjefallet, fällan) grunt med ett tvåkloigt redskap
(gaffelplog, svedjeplog) och harv samt
besåddes med råg el. rovor. Efter några få grödor
fick svedjelandet åter bära gräs och lämnade
gott bete, tills skogen åter tog överhand.
Vanl. förnyades svedjandet efter några tiotal
år. I Finland brukades även s. k. k y
11-landsbruk (se d. o.). Dessa brukningssätt
äro numera övergivna. H. J. Dft.
Swedlund, Per (Pelle) Adolf, målare
(f. 1865 8/io). Var elev vid Konstakad. 1889
—92, vistades i Frankrike 1892—95, har sedan
vistats i Brygge samt målat »Det öde huset»,
»Kyrka i Brygge», »Sommarkväll i Brygge»,
alla 1898. Från de första åren av 1900-talet
äro italienska motiv (»Solnedgång på
Bolsena-sjön», »Kväll på kanalen» m. fl.), senare
stämningar från hemlandet och havet
(»Augustinatt på Östersjön», 1910, »Det gula huset»
och »Den blå flickan», omkr. 1920). S. blev
1931 intendent för Thielska galleriet. (E. L-k.)
Svedman, Gustaf Adolf, publicist,
riksdagsman (f. 1878 31/5), sedan 1900 utgivare av
tidningen Gotlänningen (sign. S v i x). Har på
Gotland gjort stora insatser för
turistväsendet; från 1925 led. av Andra kammaren (höger).
Svedning, text., se Appretering, sp. 1184.
Svedvi, socken i Västmanlands län,
Snev-ringe härad, ö. om mell. och nedre
Kolbäcks-ån. huvudsaki. på Mälarslätten; 58,51 kvkm,
3,559 inv. (1933). 2,152 har åker, 3,050 har
skogsmark. Betydande industri vid
Hallsta-hammar (se d. o.). Större kraftstationer även
vid Trångfors, Norrkvarn och Sörkvarn.
Pastorat i Västerås stift, Munktorps kontrakt.
Sweelinck [své’l-], Jan Pieterszoon,
holländsk tonsättare (1562—1621), elev av
Zarlino i Venezia. Blev 1580 organist vid
Gamla kyrkan i Amsterdam. S. är skapare av
orgelfugan; A. och M. Düben förde stilen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
