Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Svenska akademiens Nobelbibliotek—Svenska bandyförbundet
888
De personer, som innehaft de aderton
stolarna i S., äro följ.:
1. A. J. von Höpken, N. F. Gyldenstolpe, J. O.
Wal-lin, A. Fryxell, H. L. Forssell, C. N. D. Bildt, B.
Wedberg; 2. C. F. Scheffer, A. N. Edelcrantz, C. P.
Hagberg, C. E. Fahlcrantz, G. Wennerberg, 0.
Anner-stedt, M. Lamm; 3. O. Celsius d. y., J. A. Tingstadius,
C. G. von Brinkman, A. E. Ihre (tog ej inträde), J.
Börjesson, H. M. Melin, C. G. Malmström, H. Schiick;
4. J. H. Kellgren, J. Stenhammar, 0. A. Fleming, C.
A. Agardh, F. F. Carlson, C. H. Rundgren, I.
Afze-lius, T. Hedberg, S. Siwertz; 5. M. von Hermansson,
M. Lehnberg, J. A. Lindblom, C. von Rosenstein, J.
J. Berzelius, J. E. Rydqvist, T. Wisén, K. F.
Söder-wall, A. Kock; 6. J. Wingård, A. G. Mörner, A. A.
Grafström, F. A. Dahlgren, H. O. H. Hildebrand, S.
Hedin; 7. F. A. von Fersen, A. G. Silverstolpe, A. C.
af Kullberg, C. A. Hagberg, W. E. Svedelius, N. F.
Sander, A. T. Gellerstedt, Selma Lagerlöf; 8. J. G.
Oxenstierna, E. Tegnér, C. V. Bottiger, C. D. af
Wir-sén, V. von Heidenstam; 9. G. G. Adlerbeth, H. Järta,
C. D. Skogman, H. L. H. Hamilton, E. H. V. Tegnér,
O. von Friesen; 10. A. af Botin, O. B. Zibet, G.
La-gerbjelke, C. F. af Wingård, H. Reuterdahl, P.
Genberg, C. J. G. Snoilsky, H. G. Hjärne, F. Böök; 11.
N. von Rosenstein, L. M. Enberg, B. E. Hildebrand,
C. T. Odhner, E. A. Karlfeldt, T. Fogelqvist; 12. E.
Schröderheim, I. R. Blom, G. F. Wirsén, B. von
Beskow, C. G. Strandberg, A. Anderson, A. E.
Nordenskiöld, M. G. Retzius, A. Noreen, B. Bergman; 13. G.
F. Gyllenborg, F. M. Franzén, B. E. Malmström, K.
A. Kullberg, K. A. Melin, A. Österling; 14. G. M.
Armfelt (två gånger led.), M. Ramel, E. G. Geijer, E.
M. Fries, C. R. Nyblom, P. Hallström; 15. C. G.
Nordin, C. B. Rutström, J. D. Valerius, C. R. L.
Mander-ström, A. N. Sundberg, A. G. L. Billing, H. Larsson;
16. O. G. af Leopold, S. Grubbe, I. Hwasser, C. V. A.
Strandberg, V. Rydberg, E. G. V. N. Rudin, N.
Söderblom, T. Andræ; 17. J. Murberg, G. M. Armfelt
(se stolen 14), G. af Wetterstedt, A. M. Strinnholm,
L. De Geer, P. J. von Ehrenheim, K. H. L.
Hammarskjöld; 18. N. L. Sjöberg, A. F. Skjöldebrand, P. H.
Ling, P. D. A. Atterbom, J. H. Thomander, G. H. J.
Ljunggren, J. V. A. Norström, G. O. A. Montelius, A.
L. J. Engström.
S:s sekr. ha varit Rosenstein (1786—1824),
Franzén (1824—33), Beskow (1834—68),
Man-derström (1869—72), C. G. Strandberg (1872
—74), Hamilton (1874—81), B. E. Hildebrand
(1881—83), af Wirsén (t. f. 1883, 1884—1912),
Karlfeldt (1913—31), Hallström (sedan 1931).
— Jfr G. Ljunggren, »Svenska akademiens
historia» (2 bd, 1886), »Svenska akademiens
dagbok 1786—89» (1916; utg. av H. Schüek)
och S:s Handlingar. R-n B.
Svenska akademiens Nobelbibliotek,
Svenska akademiens Nobelinstitut, se
Nobelinstitut.
Svenska aktiebanker ha i motsats till
solidariska banker (se Enskilda banker, sp.
882) saknat sedelutgivningsrätt. De äldsta,
rent lokala s. k. filialbankerna tillkommo
under 1850-talet och voro organiserade i enlighet
med 1848 års allmänna aktiebolagslag. För sin
verksamhet hade filialbankerna, förutom eget
kapital och insättningar, att tillgå krediter
i riksbanken, för vilket ändamål riksdagen
anslog särskilda medel. Den första större
aktiebanken av modern typ, Skandinaviska
kredit-a.-b., bildades 1863. I de för s. gällande
bolagsordningarna, vilka fastställts i samband
med oktrojs beviljande, voro intagna vissa
föreskrifter om bankernas verksamhet m. m., vilka
i tillämpliga delar överensstämde med de
stadganden, som gällde för de solidariska
bankerna. 1886 utfärdades särskild lag ang.
bankaktiebolag. Med avseende på bankaktiebolags
rörelse överensstämde denna med motsv.
bestämmelser för enskilda banker. 1886 års lag
ersattes 1903 av en ny banklag och denna av
lagen 22 juni 1911 om bankrörelse.
Största antalet bankaktiebolag nåddes vid
slutet av 1908 med 66 banker. F. n. (1933)
uppgår antalet till 20. I följ, förteckning
upptagas dessas namn samt de årtal, då
vederbörande bank, i vissa fall bortsett från
genomgången rekonstruktion eller ombildning,
urspr. erhöll oktroj:
Skandinaviska kredit-a.-b. (1863), Stockholms
intecknings garanti a.-b. (1869), a.-b. Stockholms
handelsbank (sedermera Svenska handelsbanken, 1871),
a.-b. Göteborgs folkbank (s. å.), a.-b. Norrköpings
folkbank (1872), a.-b. Jämtlands folkbank (1874),
a.-b. Sydsvenska banken (1896), a.-b. Göteborgs
handelsbank (1897), a.-b. Luleå folkbank (1899),
a.-b. Göteborgs bank (1903), a.-b. Hjo bank (1906),
a.-b. Gotlands bank (1907), a.-b. Sundsvalls
kreditbank (1910), a.-b. Jordbrukarbanken (tidigare a.-b.
Svenska lantmännens bank, 1917), a.-b. Dalslands
bank (1917), a.-b. Borås bank (1918), a.-b.
Kreditbanken (s. å.), a.-b. Bohusbanken (s. å.), a.-b.
Skånska banken (1920) och a.-b. Diskontobanken (1927).
Se vidare Bank, Enskilda banker
och Svenskt bankväsen. Tn.
Svenska aktuarieföreningen, stiftad 1904
på initiativ av G. Mittag-Leffler, är en
sammanslutning av de svenska
livförsäkringsbolagens aktuarier o. a., som syssla med
mate-matisk-tekniska försäkringsfrågor. Svenska
Aktuarieföreningens Tidskrift (1914—17)
uppgick 1918 i Skandinavisk Aktuarietidskrift,
organ för de fyra nordiska ländernas
aktuarie-föreningar. G. P-e.
Svenska Amerikalinjen, se A 11 a n 11 i
n-jer, Motorfartyg och Rederi, sp. 529.
Svenska Amerika-Mexikolinjen, se Rederi,
sp. 529.
Svenska Amerikanaren, svenskspråkig
veckotidning i Chicago, började utges 1876 och
erhöll 1877 sitt nuv. namn. Med S.
samman-slogs 1914 Hemlandet och 1929 Svenska
Ku-riren (se dessa ord). S. är numera den äldsta
svensk-amerikanska tidningen och därtill även
den mest spridda. Politiskt är S. självständig
med stark lutning åt republikanska partiet.
Huvudred, från 1908 O. A. Linder. E. G. W-n.
Svenska arbetareförbundet, se
Fackförening, sp. 6.
Svenska arbetsgivareföreningen, se
Arbetsgivare förening (även i suppl.).
Svenska arméns reservofficersförbund,
stiftat 1924, har till mål att verka för
reservoffi-cersinstitutionens ändamålsenliga utveckling
och tillvarataga medlemmarnas kårintressen.
Antalet medl. var 1932 omkr. 1,400.
Svenska astronomiska sällskapet, stiftat
1919, utgör en sammanslutning av
astronomiens utövare och vänner i Sverige. S.
anordnar sammankomster med föredrag och
förevisningar. 260 led. (1933); utger Populär
Astronomisk Tidskrift (se d. o.); äger nu
Stockholmsutställningens planetarium (se d. o.). K. Lmk.
Svenska autografsällskapet, se
Personhistoriska samfundet.
Svenska baletten bildades 1920 i Paris av
J. Hébertot och R. de Maré, leddes av
balettmästaren Jean Börlin (1893—1930) och
hade till större delen svensk personal. Den
anknöt till nyare tendenser i musik och
måleri. S. vann stora framgångar i Frankrike och
gjorde även lyckade turnéer i andra länder
(försommaren 1922 i Sverige); den upplöstes
1924. — Se »Les ballets suédois dans Part
con-temporain» (1931).
Svenska bandyförbundet, organisationen för
handy i Sverige, bildades 1925, sorterar under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
