Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensén, Reinhold Emil Ludvig - Svensgrunnen - Svenshögen - Svensk(a) - Svenska ackumulator-a.-b. Jungner - Svenska akademien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
885
Svensgrunnen—Svenska akademien
886
grafi. Av hans många
böcker, till stor del
utgångna i flera uppl.,
må nämnas
»Kvinnofrågan» (1888),
»Allmän geografi» o.
»Allmän historia» (1894),
nyare tiden (4 dir, 1901
—07) i
»Världshistorien berättad för
svenska folket» av J.
Bergman och S.,
»Världs-vägarna i
världshistorien» (1908), »Svenska
historien för svenska folket» (I—IV 1914—20;
V och VI, förf, av O. örström, 1922—25) och
»Från forntid och nutid» (1919). Fil. hedersdr
i Lund 1920. (R-n B.)
Svensgrunnen, rikt givande fiskebankar i
Ishavet, utanför ön Senja, Troms fylke, Norge.
Svenshögen, länssanatorium i Ucklums
socken, Bohuslän, 25 km s. om Uddevalla, vid
S. J. 232 ord. platser (1930).
Svensk(a). Uppslagsord, som saknas här
nedan, torde sökas under huvudordet (t. ex.
Svenska a.-b. Gasaccumulator, se G a
s-a c c u m u 1 a t o r).
Svenska ackumulator-a.-b. Jungner,
Stockholm, äger ackumulatorfabriker i Oskarshamn,
Fliseryd och Stockholm. Bolaget, gr. 1910
för exploatering av den av E. W. Jungner
(se d. o.) konstruerade Jungnerackumulatorn,
har ett aktiekap. av 5,038,800 kr. och
sysselsätter 320 arb. Bl. a. tillverkas NIFE-
(alkaliska) och SAAJ-(bly-)ackumulatorer,
primärelement (Nica), loggar (SAL) m. m. Bolaget
har egna dotterbolag i flera länder.
Svenska akademien instiftades efter
mönstret av Franska akad. av Gustav III 20 mars
1786; den högtidliga invigningen försiggick
på Stora börssalen 5 april s. å. Enl. de av
konungen givna stadgarna är S:s »yppersta
och angelägnaste göromål att arbeta uppå
svenska språkets renhet, styrka och höghet,
så uti vetenskaper, som särdeles i anseende
till skaldekonsten och vältaligheten uti alla
dess tillhörande delar, jämväl uti den, som
tjänar att tolka de himmelska sanningar».
Till detta syftes uppnående »åligger det även
akademien att utarbeta en svensk ordbok och
grammatika, jämte sådana avhandlingar, som
bidraga kunna till stadga och befordran av
god smak». Valspråket är »Snille och smak».
Ledamöternas antal är aderton. Bland dem
utses en ständig sekr. samt varje halvår en
dir. (ordf.) och en kansler (v. ordf.). S:s
enskilda sammankomster hållas en gång i
veckan under 7 mån. av året, de offentliga
på S:s högtidsdag, 20 dec., Gustav II Adolfs
födelsedag. Till pristävlan uppgav S.
tidigare årl. ämnen i vältalighet och poesi,
dessutom hade de tävlande fritt val.
Belöningarna, som utdelas på högtidsdagen, voro urspr.
två skådepenningar av guld, till 26 dukaters
värde vardera, den ena för skaldekonst, den
andra för vältalighet. Dessutom gåvos två
skådepenningar i silver för de näst bästa
skrifterna. Belöningsbestämmelserna ha sedan
ändrats. Fr. o. m. 1870 var stora priset en
guldmedalj till ett värde av 400 kr. 1898
höjdes prisets värde till 800 kr. Fr. o. m. 1914
utdelas intet mindre pris, och till tävlan om
det stora mottagas även tryckta arbeten, som
utkommit samma kalenderår el. året förut;
tävlingsskrifterna skola vara inlämnade före
1 okt. Varje år låter S. slå en
minnespenning över någon stor svensk man. För
bestridandet av S:s utgifter anslog konungen i
första rummet inkomsten av Post- och Inrikes
Tidningar (tillföll S. först 1791). Privilegiet
på denna tidnings utgivning är ännu S:s
förnämsta inkomstkälla.
Gustav III utsåg själv de 13 första led.
Kompletteringsval företogos efter hand av
dessa. Vid S:s första pristävlan vanns stora
priset av Gustav III, som anonymt insänt
ett äreminne över Lennart Torstenson. A. G.
Silverstolpes inträdestal, vari 1789 års
stats-välvning kritiserades, togs av G. A.
Reuter-holm (se d. o.) till förevändning för att 7 mars
1795 suspendera S., vars verksamhet
återupptogs 20 nov. 1796, sedan Gustav IV Adolf själv
övertagit styrelsen. Från denna tid har S:s
verksamhet fortgått ostörd. Dennas litterärt
viktigaste resultat föreligga i Svenska
Akademiens Handlingar (l:a serien, från 1786,
5 dir; 2:a serien, från 1796, 62 dir; 3:e
serien, från 1886, 42 dir till 1933), som
innehålla äreminnen, inträdes- och direktörstal
och minnesteckningar av berömda svenskar,
prisbelönta skrifter samt över led. författade
avh. och dikter. Akad:s rent vetenskapliga
verksamhet har ägnats svenska språket. Till
stavningens fastställande utarbetade C. G. af
Leopold på S:s uppdrag »Afhandling om
svenska stafsättet» (1801). »Svensk språklära»
utarbetades på S:s uppdrag av L. M. Enberg
1836. Arbetet på en svensk ordbok
fördelades först på S:s led. och var länge mera lagt
på en vitter än en lingvistisk grundval.
Framför allt genom J. E. Rydqvists inflytande
förändrades planläggningen. 1884 förlädes
arbetet till Lund under ledning av K. F.
Söder-wall och T. Wisén, vilka tillämpade moderna
lexikaliska metoder. Första häftet av S:s
monumentala »Ordbok öfver svenska språket»
utkom 1884; sedan prof. E. Tuneld 1920 blivit
redaktionens chef, har arbetet gått snabbt
framåt; mars 1933 föreligga elva och ett halvt
band (A—Höxe). S:s av F. A. Dahlgren
uppsatta »Ordlista öfver svenska språket» (1874;
8:e uppl. 1923) har i regel bestämt det
allmänna stavsättet. — En betydande
utvidgning av S:s verksamhet skedde 1900, då S.
åtog sig att vara utdelare av det litterära
Nobelpriset (se Nobelinstitut).
Av de prisstiftelser, som fästs vid S., må
nämnas Lundbladska priset och kungliga
priset (el. Karl Johans pris). Det förra, stiftat
av prof. J. Lundblad (se d. o.), utdelades 1789
—1833 med 50 rdr sp. till vitterhetsidkare.
Kungliga priset stiftades 1835 av Karl XIV
Johan och har anvisats av hans efterträdare;
det utdelas årl. till vitter el. vetenskaplig
förf, och utgår med 400 kr. — Genom
testa-mentarisk donation av B. von Beskow fick S.
rätt att för blott 50,000 rdr rmt inlösa huset
n:r 18 vid Skeppsbron, dit S. 1877 inflyttade.
Fröken Magna Sunnerdahl (se d. o.) skänkte
1913 till S. 500,000 kr., varigenom S., som
nödgats avyttra det Beskowska huset, kunde
av Stockholms stad förvärva nyttjanderätt
för all framtid till Stora börssalen och övre
våningen av Börshuset (se d. o., sp. 446 ff.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
