Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska bryggareföreningen - Svenska byggnadsindustriförbundet - Svenska cellulosa-a.-b. - Svenska cellulosaföreningen - Svenska curlingförbundet - Svenska Dagbladet (Sv. D.) - Svenska diakonianstalten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska bryggareföreningen —Svenska diakonanstalten
891
Svenska bryggareföreningen, bildad 1885,
främjar gemensamma yrkesintressen och
verkar för bryggeriindustriens framåtskridande.
Medlemsantalet var 1932 omkr. 500.
Föreningen, som har sitt säte i Stockholm,
utger Svenska Bryggareföreningens Månadsblad,
förenad med Svensk Bryggmästaretidning,
organ för Svenska bryggmästareförbundet.
Svenska byggnadsindustriförbundet, se A
r-betsgivareförening, suppl.
Svenska cellulosa-a.-b., gr. 1929 med a.-b.
Kreuger & Toll (se d. o.) som huvudintressent.
Bolaget äger den 1931 nyanlagda
sulfatfabriken i östrand vid Sundsvall och har sin
huvudsakliga verksamhet såsom »holding
com-pany» med överledning och ensamförsäljning
av trämassa för följ, svenska företag: Bergvik
& Ala nya a.-b. (Söderhamn), Björknäs nya
sågverks-a.-b. (Kramfors), Hammarforsens
kraft-a.-b., Holmsunds a.-b., Högbroforsens
industri-a.-b., Kramfors a.-b., Nyhamns
cellulosa-a.-b. (Essvik), Salsåkers ångsågs-a.-b.
(Kramfors), Skönviks a.-b., Sunds a.-b.
(Sunds-bruk), Sundsvalls cellulosa-a.-b. (Essvik),
Torpshammars a.-b. (Svartvik), Trävaru-a.-b.
Svartvik och Wii elektriska a.-b. (Sundsvall).
Aktiekap. är 1933 100 mill. kr. Jfr
Kreuger & Toll, a.-b., även i suppl. G. H-r.
Svenska cellulosaföreningen bildades 1891
för att tillvarataga den svenska
cellulosaindustriens gemensamma intressen såväl inom
landet som gentemot utlandet samt att verka
för denna industris utveckling. Till S., som
har sitt säte i Stockholm, äro de flesta
sulfit-och sulfatfabriker i Sverige anslutna. G. H-r.
Svenska curlingförbundet, en
sammanslutning av inom Sverige befintliga
curlingföreningar, bildad 1916. Till S. äro anslutna (1
mars 1933) 30 klubbar med omkr. 600 medl.
Svenska Dagbladet (förk. Sv. D.), daglig
tidning, som utkommer i Stockholm sedan
1884. S. utgavs först av Svenska Dagbladets
a.-b., från 1889 av Svenska Dagbladets nya
a.-b. Huvudred, voro A. Jäderin till 1888,
jämte O. Norén till 1885, Hj. Sandberg 1888
—91, D. Åkerhielm 1891—92, G. Ericson 1892
—96 samt Hj. Wallgren 1896—97. Under sitt
äldre skede vann S. mest spridning i
landsorten, var starkt högersinnat och
protektionistiskt samt försvarade Sveriges rätt att inom
unionen ensamt handha utrikesärendena.
S:s program ändrades i framstegsvänlig
riktning, när det inköptes av Tidnings-a.-b.
Sverige och fil. dr H. Key 1897 blev huvudred.
S:s program blev nu »försvar och reformer».
I rösträttsfrågan 1906 understödde S.
Staaff-ska regeringens förslag. För försvarsreformen
1914 arbetade S. ivrigt, och ett effektivt
svenskt försvar utgör alltjämt en
huvudprogrampunkt. Under senare år har S. med
skärpa bekämpat monopolsträvandena på
arbetsmarknaden samt de tendenser till laglöst
uppträdande, vilka framträtt inom
fackföreningsrörelsen, och ivrat för näringslivets
utveckling. S., som alltjämt förfäktar en
nationell, borgerlig åskådning, har sedan
försvars-striden betraktats som högerorgan. Som
politiska medarb. ha verkat N. Ahnlund, G.
Cas-sel, C. Hallendorff, H. Hjärne, O. Järte, A.
Molin, G. Stridsberg m. fl.
Med sina kulturella och vetenskapliga
artiklar införde S. från början i svensk press
892
ett nytt drag. Under V. von Heidenstams,
O. Levertins och T. Hedbergs medverkan
blev S. det s. k. nittiotalets organ. På dess
kulturavd. ha bl. a. medarbetat K.
Asplund, H. Berger, A. Brunius, F. Böök,
Gotthard Johansson, P. Lagerkvist, C. G. Laurin,
Märta Lindqvist, E. Lindorm, O. Morales, I.
Oljelund, E. W. Olson, M. Pergament, E.
Smith och A. Österling. Sedan 1922 har S.
även varje söndag en religiös serie »1 andliga
tidsfrågor», som sedan 1929 redigerats av H.
Wijkmark. Bland kulturavd :s många
tillfälliga medarbetare kunna nämnas J. G.
Andersson, F. G. Bengtsson, M. Björkquist, A.
Boe-thius, A. Fridrichsen, G. Fröding, P.
Hallström, S. Hedin, E. A. Karlfeldt, Ellen Key,
A. G. Nathorst, E. Nordenskiöld, O.
Norden-skjöld, H. Schück, S. Siwertz, Hj. Söderberg,
W. Söderhjelm, S. Tunberg, E. Wellander, O.
Wieselgren, prins Vilhelm och F. U. Wrangel.
S. var den första tidning i Europa,
frånsett England, som införde amerikanska
sätt-maskiner, och den första i Stockholm, som
utkom i ett sammanhängande, klistrat
format. S. är även den första svenska tidning,
som i större skala upptagit aktiv
journalistik: insamlingar, propagandautställningar
och -tävlingar, sällskapsresor m. m. Genom
insamlingar har S. t. o. m. 1932 hopbragt
över 2,730,000 kr. till nödlidande, därav
695,000 kr. genom S:s julfemma, vilken
sedan 1922 distribueras i samverkan med de
kyrkliga hjälpföreningarna i Stockholm. Hela
S:s julinsamling, inkl, julfemman, har under
samma tid inbringat 1,195,000 kr. samt
dessutom naturagåvor för flera hundra tusen kr.
S. har tagit initiativet till och i Stockholm
förverkligat parktantsidén, instiftat S:s
guldmedalj (för idrott) och tagit initiativet till
skolteatern o. s. v. Sedan 1922 har S.
deltagit i anordnande av in- och utländska
sällskapsresor. Sedan 1923 utger S. årl. Svenska
Dagbladets Årsbok, som i ord och bild skildrar
föreg. års händelser. Till densamma utgavs
1933 ett generalregister. Sedan 1923 utger
tidningen årl. barnpublikationen Jullasset.
S., som tidtals även haft en kvällsuppl., är
sedan 1897 uteslutande morgontidning, med
en huvuduppl. och en nationaluppl. samt en
söndagsbilaga. S. har egna utsända
korrespondenter i Berlin, Paris, London och New York.
H. Key har sedan 1897 varit S:s
huvudred. utom nov. 1907—mars 1908. 1898
inträdde C. G. Tengvall i red. och var till 1907
dels redaktionssekr., dels medred. och
ansvarig utgivare. Redaktionssekr. ha efter 1897
bl. a. varit E. Sewerin, E. Stomberg (1918—21
andre red.), F. Rosenborg, G. Ahlbin (sedan
1929 andre red.), E. Rudberg, A. öste och E.
Malmström. Red. för söndagsbil. är M.
Rog-berg och för årsboken E. Kjellberg. Bland S:s
medarb. ha varit el. äro Célie Brunius, C.
Forsstrand, A. Grandien, C. Hj. Lundgren, O.
Lundgren, A. Roth, E. Swenne och Th.
Svedberg. S:s a.-b:s aktiekap. är 2,75 mill. kr.
Aktiemajoriteten äges sedan hösten 1932 av
nuv. cheferna inom S:s redaktionella och
ekonomiska ledning. Ekonomichef och v. verkst.
dir. var från 1900 G. Grönfors, som 1930
efterträddes av H. Grönfors. O. Jrt.
Svenska diakonanstalten, se Diakon, sp.
847, och S k ö n d a 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
