Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska diamantbergborrnings-a.-b. - Svenska djupet - Svenska dräkten - Svenska dövstumläraresällskapet - Svenska ekumeniska föreningen - Svenska ekumeniska nämnden - Svenska eldbegängelseföreningen - Svenska elektromekaniska industri-a.-b. - Svenska evangeliska missionsförbundet i Amerika - Svenska Familj-Journalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
893
Svenska diaman tbergborrnings-a.-b.—Svenska Familj-Journalen
894
Svenska
diamantberg-borrnings-a.-b., Stockholm,
har mek. verkstad för tillv.
av
diamantbergborrnings-materiel, djupbrunnspum-par m. m. vid Sundbyberg.
S. har utfört
djupborrningar i flertalet europeiska
länder, Sibirien, Syd- och
Östasien, Sydamerika, på
Grönland o. s. v. Bolaget,
gr. 1886, har ett aktiekap.
av 1,890,000 kr.
Svenska djupet kallas
den ställvis över 3,000 m
djupa sänka i n. delen av
Skandiska havet, som
påträffades av 1868 års sv.
polarexpedition och når
från 74° till 81° n. br.
utefter den ö. flexurlika
branten av n. Grönlands
grundhavsplatå. Jfr
Skandiska havet. G. D. G.
Svenska dräkten, fastställd av Gustav III
1778, bars av de högre stånden och
medelklassen rätt allmänt t. o. m. några år in på
1800-talet. S. var av två slag: hovdräkten
och den allmänna dräkten; skillnaden
mellan dessa bestod mest i färgen. Männens
dräkt utgjordes av rundkullig hatt med på
ena sidan uppvikt brätte, jacka (rock) med
skört och enkel knapprad, väst (tröja),
knäbyxor, axelkappa, skärp och halvstövlar, -
senare skor, med rosetter el. spännen. Jackans
mest karakteristiska drag äro axelklaffen —
ett uppslitsat, med band kantat pös vid
ärmens fäste intill axeln — samt de band, som
inrama knappraden. Kvinnodräkten bestod
av rock (robe) med släp, liv el. korsett,
kjortel och skärp. Hovdräkten för män var svart
och röd, till gala först vit och röd, senare
ljusblå och vit. Den kvinnliga hovdräkten
var till vardags svart och röd med vita, pösiga
ärmar el. helt svart men till fest helt vit.
Såväl den manliga som den kvinnliga
allmänna dräkten var enfärgad. Den manliga s.
bars ganska allmänt, men den kvinnliga s.
vann föga spridning utanför hovet. A. Lwn.
Svenska dövstumläraresällskapet (urspr.
Svenska
dövstumlärareförening-e n) stiftades 1877. S. har till ändamål att
främja dövstumundervisningen i Sverige, att
arbeta för förbättring av lärarens och den
dövstummes ställning i allmänhet etc. S. å.
beslöts, att ledamöterna inom vart och ett av
landets sju dövstumundervisningsdistrikt skulle
tills, bilda en krets. I spetsen för sällskapet
står en centralstyrelse. Se även Nordisk
Tidskrift för Dövstumskolan. F. N.*
Svenska ekumeniska föreningen
konstituerades i Stockholm 1933 för att stödja den av
officiella ombud sammansatta Svenska
ekumeniska nämndens (se d. o.) strävanden.
Svenska ekumeniska nämnden bildades 1915
under det till 1932 gällande namnet Svenska
kommittén av Världsförbundet för
mellan-folkligt samförstånd genom kyrkosamfunden
(se Kyrkliga enhetssträvanden).
Medlemmarna väljas av Allmänna kyrkliga
mötets ombudsförsamling (12), Sv.
missionsförbundet (4), Sv. baptistmissionen (3), Meto-
Svenska dräkten. Kopparstick av J. Gillberg.
distkyrkan i Sverige (2) samt frälsningsarmén
(1). Sedan 1917 har ärkebiskopen varit ordf.
Under världskriget betonade nämnden
kyrkans övernationella karaktär, vid fredsslutet
den kristna missionens supranationalitet. S.
deltog i det arbete, som ledde till ekumeniska
mötet i Stockholm 1925. S. har bidragit att
lindra kyrkliga misshälligheter i främmande
länder, t. ex. Litauen. S. utgör även
national-organisation i Sverige för det ur
Stockholms-mötet framgångna Ekumeniska rådet (Life
and work) samt för Lausannerörelsen (Failh
and order). S. har anställt en svensk
medarbetare vid det förras socialetiska
forskningsinstitut i Genève. En avspänning av
friktionen mellan kyrkliga och frikyrkliga intressen
har blivit en frukt av S:s arbete (konferenser
i Sigtuna 1932 och 1933). S. är den enda
organisation, som med en viss officiell karaktär
kan representera såväl svenska kyrkan som
de förnämsta frikyrkliga samfunden i Sverige.
Dess kvartalsskrift Kristen Gemenskap är
även organ för världsförbundets kommittéer i
Danmark, Finland och Norge. S:s inkomster
bestå huvudsaki. av en årlig kollekt i alla
svenska kyrkans församlingar samt (sedan fyra
år) ett litet statsanslag för fredsarbete. P. Sgn.
Svenska eldbegängelseföreningen, se E 1
d-begängelse (sp. 530—531; även i suppl.).
Svenska elektromekaniska industri-a.-b.
(E 1 e k t r o m e k a n o), Hälsingborg,
omfattar elektromekanisk verkstad, kopparvalsverk
och tråddrageri i Hälsingborg. Nuv. bolag är
gr. 1923 (firman etabl. 1916); aktiekap. 1 mill.
kr., 300 arb., årstillv.-värde 8 mill. kr.
Svenska evangeliska frikyrkan, se M i
s-sionsvänner.
Svenska evangeliska missionsförbundet i
Amerika (amerik. The swedish evangelical
mission covenant), gr. 1885, har sitt
organisatoriska centrum i Chicago. President och
missionsföreståndare är sedan 1933 prof, vid
Min-nehaha college Th. W. Anderson. Se
Missionsvänner.
Svenska Familj-Journalen, månadsskrift,
som utgavs i Halmstad 1864—71 och i
Stockholm 1871—87 av C. E. Gernandt (se d. o.)
t. o. m. 1882, därefter av A. Anderson-Eden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
