Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Familj-Journalen - Svenska fattigvårdsförbundet - Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet (Svenska fattigvårdsförbundet) - Svenska Finlands folkting - Svenska Finlands idrottsförbund - Svenska fjällklubben - Svenska flaggans dag - Svenska flottledsförbundet (Svenska flottningschefsföreningen) - Svenska flottningschefsföreningen - Svenska folkakademien - Svenska folkförbundet - Svenska folkhögskolans lärareförening - Svenska folkpartiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska fattigvårdsförbundet—Svenska folkpartiet
895
berg (1834—-1913). S. innehöll såväl
förströelseläsning som uppsatser i skilda ämnen och
illustrerades av trägravyrer. Den fick, delvis
tack vare premieutdelning och gratisbilagor,
stor spridning, en tid över 70,000 ex.
Svenska fattigvårdsförbundet, se
Svenska fattigvårds- och barnavård
s-förbundet.
Svenska fattigvårds- och
barnavårdsförbun-det (till 1925 Svenska
fattigvårdsförbundet) var förut en sammanslutning
av dem, som arbetade inom fattigvården och
barnavården, till gemensamt arbete för en
tidsenlig utveckling av understöds- och
upp-fostringsarbetet. Efter tillkomsten av lagen om
samhällets barnavård 1924 omorganiserades
förbundet för att bereda barnavårdsfrågorna
mer framträdande plats. S:s angelägenheter
handhavas av en förbundsstyrelse. Till
förbundet voro vid utgången av 1931 anslutna
971 fattigvårdsstyrelser, 1,004
barnavårdsnämnder samt 1,503 enskilda medl. och
föreningar. Dessutom funnos 103 ständiga medl.
Förbundets ordf, har varit landshövding J.
Widén 1906—33, sekr. Ebba Pauli 1906—
09 och fil. kand. Axel Hirsch från 1909.
S. har en upplysningsbyrå, som ger råd och
upplysningar i alla frågor rörande fattigvård,
barnavård och välgörenhet. En arkitekt gör
ritningar till ålderdomshem, barnhem,
sjukvårdsinrättningar etc.
I viss mån ändrades förbundets ställning,
särskilt konsulentverksamheten, då statlig
inspektion och konsulentverksamhet i fattigvård
och barnavård genom 1918 års fattigvårdslag
kom till stånd 1919. I samarbete med
inspektionen koncentrerade sig förbundet på
upplysningsverksamhet och utbildning av
fattigvårds- och barnavårdsfunktionärer. Under de
senaste åren har särskilt socialmedicinska
sektionen utövat en livlig verksamhet genom
de-monstrationskurser i spädbarnsvård,
barna-vårdsutställningar m. m. S. anordnar
kongresser och konferenser, möten med
fattigvårdsstyrelser och barnavårdsnämnder, utger
skriftserier, Sv. Fattigvårds- och
Barnavårds-förbundets Kalender sedan 1911, Tidskrift för
Fattigvård och annan Hjälpverksamhet från
1907 och Tidskr. för Barnavård och
Ungdoms-skydd från 1926. S. åtnjuter från 1909
statsbidrag (15,000 kr. för budgetåret 1933—34). —
Jfr monogr. om S. av A. Hirsch (1931). A. H-h.
Svenska Finlands folkting, se Svenska
folkpartiet.
Svenska Finlands idrottsförbund grundlädes
1912 för att utgöra en centralorganisation för
de svenskspråkiga för idrott och fysisk
fostran arbetande sammanslutningarna i Finland,
sedan det 1906 grundade Suomen
voimistelu-ja urheiluliitto (se Finlands
gymnastik- och idrottsförbund) börjat
utöva en för de svenska föreningarna icke
an-tagbar språklig maktpolitik. Förbundet
räknar (1933) 63 föreningar med sammanlagt
8,500 medl., fördelade på sju distrikt.
Svenska fjällklubben, sammanslutning av
svenska alpinister, stiftad 1927 i Stockholm.
S. har varit en av initiativtagarna till det
internationella samarbetet mellan
alpinistför-eningar (se Alpföreningar, suppl.),
verkar för sund fjällsport och för vidgad
kän
896
nedom om fjällvärlden genom föredrag,
utställningar, exkursioner och övningar i
fjällteknik samt utger årsskriften Till Fjälls
(sedan 1929). Dess första fjällstuga, vid
Katter-jaure nära Riksgränsen (se d. o.), öppnades
1932. S. har f. n. omkr. 350 medl. O. Sjn.
Svenska flaggans dag firas sedan 1916 ärl.
6 juni (se Nationaldag). Firas särskilt
i Stockholm med defilering i Stadion av
militär, skolbarn, andra studerande,
representanter för olika verksamhetsgrenar etc.
Svenska flottledsförbundet, före 1927
Svenska flottningschefsföreningen,
bildades i Sollefteå 1902 med ändamål att
teoretiskt och praktiskt utveckla landets
flott-ningsväsen. Antalet led. utgjorde 1933 279
(högre flottningsbefäl, väg- och vattenbyggare,
skogsmän, flottningsföreningar och
skogsindustrier). S. utgav 1912—21 Svensk
Flottnings-tidskrift, därefter Årsböcker. R. Sm-g.
Svenska flottningschefsföreningen, se S v e
n-ska flottledsförbundet.
Svenska folkakademien, av bankdirektören
Abel Landén (1833—1915) år 1908 stiftad
folkbildningsanstalt i Finland. Akad. arbetar
numera i Borgå, i samband med folkhögskolan
där, och är närmast en utvidgad
folkhögskol-kurs. O. Brn.
Svenska folkförbundet bildades 1906 på
initiativ av nationellt tänkande arbetare i
Stockholm, vilka icke kände sig tillfredsställda
med de socialdemokratiska fackföreningarna.
Det är mest känt som den första folkliga
borgerliga propagandaorganisationen i Sverige.
S. utgav en halvveckotidning, Svenska
Folkviljan, sedermera kallad Riket. Under
1920-talet avvecklades småningom
lokalavdelningarna. Numera inskränker förbundet sin
verksamhet till att med tillgängliga medel
understödja nationellt upplysningsarbete. L. K.
Svenska folkhögskolans lärareförening
bildades 1902. S. har som organ sedan 1920
Tidskrift för Svenska Folkhögskolan. Föreningen
har en understödskassa för sjuka el.
överansträngda medl. Fr. Sg.
Svenska folkpartiet, parti i Finland. Under
intrycket av fennomaniens (se d. o.) växande
styrka och inseende omöjligheten att
realisera Liberala partiets (se d. o.) förmedlande
nationalitetsprogram, som häftigt angripits
från finskt håll, föranleddes Finlands svenskar
att söka skapa en egen politisk organisation.
Fr. o. m. lantdagarna 1882 och 1885
framträdde Svenska partiet, som också
fungerade vid kommunala val.
Organisationen var lös. Under ofärdsåren 1899—1905
samarbetade svenskarna med ungfinnarna i
konstitutionella partiet, men efter
rösträtts-reformen krävdes en fastare svensk
sammanslutning på bredare bas, markerad genom
namnförändringen, då S. bildades i maj 1906.
Partiets då antagna organisation med
centralstyrelse i Helsingfors, lokala organisationer
och årliga partidagar består i huvudsak;
senaste stadgar av 1918. Ordf, var A. Lille
till 1917 och därefter E. von Rettig. Enl. det
senaste programmet (1924) tar S. ej ställning
till sociala frågor, i vilka medlemmar och
representanter ha fria händer. För hävdande
av specialintressen finnas gruppbildningar,
bl. a. Lantmannagruppen och
Allmogeförbundet i Österbotten, Allmogeförbundet i Nyland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
