Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska Journalen - Svenska journalistföreningen - Svenska juridiska föreningen - Svenska jägarförbundet - Svenska järnvägsmannaförbundet - Svenska järnvägsverkstäderna, a.-b. - Svenska jästfabriks-a.-b. - Svenska kanotförbundet - Svenska kennelklubben - Svenska kompositörer av populärmusik (Skap) - Svenska konstgödnings- & svavelsyrefabrikerna - Svenska konstnärernas förening - Svenska krigsmannasällskapet - Svenska kriminalistföreningen - Svenska kristallglasbruken, A.-b. - Svenska kronkredit-a.-b. - Svenska kryssarklubben, Riksförening för turist- och långfärdssegling - Svenska kullagerfabriken, a.-b. (S. K. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Journalen—Svenska kullagerfabriken
903
Svenska Journalen, religiöst orienterad
vec-kojournal i Stockholm, sedan 1925 utg. av
N. Ekberg (en tidskr. med samma namn
utgavs 1922—23).
Svenska journalistföreningen, de i tidningar
och på nyhetsbyråer anställda medarbetarnas
yrkessammanslutning, bildades 1901.
Föreningen, i vilken varje journalist efter ett
års full tjänst i yrket kan inväljas, består
av 16 lokalföreningar (1933), kallade kretsar,
därav en i Paris. Föreningens högsta
myndighet är den vart 3:e år sammanträdande
kongressen. Under den sortera
centralstyrelsen samt dess verkst. utskott med
permanent säte i Stockholm. Iluvudföreningens
fonder utgjorde 1933 över 185,000 kr.
Medlemsantalet är nu över 900. Utom
arbetslöshets-o. a. understöd samt räntefria lån har
föreningen årl. utdelat 1,000 kr. i resebidrag
samt lika stor summa årl. i filmstipendier,
som sedan 15 år av Svensk filmindustri ställts
till förfogande. Även kretsarna bereda sina
medlemmar understöd genom rekreations- o. a.
stipendier samt genom sjukkassor.
S. har slutit överenskommelser med Svenska
tidningsutgivareföreningen, som utmynnat i
ett s. k. normalkontrakt, avsett att tillämpas
vid tidningarna ang. minimilöner och
minimi-tillägg, arbets- och fritider, uppsägningstid
etc. men också med bestämmelser om
medarbetarnas fullgörande av sina
tidningsmanna-plikter. S:s organ, Journalisten, gr. 1904,
utges en gång i månaden.
Litt.: »Journalisternas bok» (1912); [O.
Hell-kvist och T. F. Winqvist,] »Svenska
journalistföreningen, de första 25 åren» (1926). O. likt.
Svenska juridiska föreningen bildades i
Stockholm 1849 för att bereda förbindelse
emellan lagfarenhetens idkare och främja
såväl vetenskaplighet som praktisk skicklighet.
S. utgav 1850—61 Juridiska Föreningens
Tidskrift (se d. o.). S. upplöstes 1865. C. G. Bj.
Svenska jägareförbundet stiftades i
Stockholm 1830. Dess syfte var att »upprätthålla
jagtyrkets anseende», främja jaktens
ändamålsenliga utövande, samla zoologiska rön
m. m. Tidskrift för Jägare och Naturforskare
utgavs 1832—35. På 1850-talet trädde S. i
förbindelse med landsortsföreningar med
samma ändamål; gemensamma stadgar antogos
1859. 1863 tillkom Svenska
Jägareförbundets Nya Tidskrift, vilken dock först 1907
blev S:s egendom. 1900 sammanslöto sig 28
jaktföreningar definitivt. 1904 utsågs sär
skild styrelse för hela S. med säte i
Stockholm. S. har även under de senare
årtiondena kraftigt verkat för en förbättrad
jaktlagstiftning, för jaktvård och skyddandet av
Sveriges inhemska djurvärld. Lönnb.
Svenska järnvägsmannaförbundet (och andra
sammanslutningar av vid järnvägar anställda),
se Järnvägst jänstemannaförening ar.
Svenska järnvägsverkstäderna, a.-b.,
Linköping, tillverka lokomotiv, järnvägs- och
spårvagnar, karosserier, flygplan,
värmeledningspannor, gjutgods etc.; aktiekap. 12,25
mill. kr., 1,100 arb. (1932). Bolaget grundades
1907; med S. förenades 1918 Waggonfabriken
i Arlöv och Vagn- och maskinfabriken i Falun.
Svenska jästfabriks-a.-b., Stockholm, har
jästfabriker i Rotebro, Mölndal, Nässjö och
Tomelilla, stärkelsefabriker vid Tomelilla,
904
Långebro, Linderöd och Backaryd samt
pota-tisbränneri i Tomelilla. Bolaget grundades
1919; aktiekap. 16 mill. kr., 197 arb.
Svenska kanotförbundet, se Kanot.
Svenska kennelklubben, se Kennelklubb.
Svenska kompositörer av populärmusik
(förk. S k a p), en 1926 stiftad förening för
skyddande av uppföranderätten av
populärkompositörers verk. S:s ordf, sedan början
är Fred Winter. T. N.
Svenska konstgödnings- &
svavelsyrefabri-kerna, se Malmö, sp. 725.
Svenska konstnärernas förening, 1890
stiftad sammanslutning för »att främja de
svenska bildande konstnärernas gemensamma
intressen, särskilt genom föranstaltandet av
årliga utställningar» och söka fullfölja
arbetet på åstadkommandet av en
utställningslokal i Stockholm. Sedan Konstnärshuset (se
Konstnärsklubben, med bild) blivit
färdigt 1899 — huset äges av S. —, fick man
utställningslokal där. Snart uppkom oenighet
inom föreningen, och sedan
Konstnärsförbundet (se d. o.) fattat beslut om att
icke deltaga i andra svenska
konstutställningar än de av förbundet anordnade, omöj
liggjordes föreningens uppgift att samla
landets konstnärer till gemensamma
utställningar. S. har dock anordnat ett flertal egna
utställningar inom och utom landet. (E. L-k.)
Svenska krigsmannasällskapet, se
Krigs-vetenskapsakademien.
Svenska kriminalistföreningen, bildad 1911,
vill sammanföra intresserade personer till
meningsutbyte ang. frågor om brottsligheten
och dess orsaker samt medlen för dess
bekämpande. S. har samarbetat med Internationella
kriminalistföreningen (se d. o.) och utger
Förhandlingar. Medlemsantalet 141 (1932). R. B-l.
Svenska kristallglasbruken, A.-b. D e, ett
1932 grundat bolag med säte i Stockholm, som
har ensamförsäljningen för Kosta, Reijmyre,
Eda, Alsterfors och Alsterbro glasbruk. Ett
bolag med samma namn (gr. 1903) var
holding-bolag för ovannämnda glasbruk.
Svenska kronkredit-a.-b., se Svenska
obligationskreditaktiebolaget.
Svenska kryssarklubben, Riksförening
för turist- och långfärdssegling,
vill verka »för frambringande av sjövärdiga
båtar och för kunskap om deras vård och
utrustning, befordrande av sjömanskap och
na-vigeringskonst samt spridande av kännedom
om lämpliga farvatten och hamnar», bildades
1923. Medlemsantalet i S. var 1 mars 1933
2,157, antalet inregistrerade båtar 425. S. har
föranstaltat konstruktionstävlingar för båtar
och utgivit »Ankarplatser i svenska
farvatten» (1931) samt Svenska Kryssarklubbens
Årsskrift 1924 ff. Å. S-n.
Svenska kullagerfabriken, a.-b. (förk. S.
K. F.), grundades i Göteborg 1907 för tillv.
av kullager (se d. o.) av självreglerande typ
enl. en uppfinning av ingenjören Sven
Wing-quist (se d. o.). S. K. F.-lagren blevo snart
en världsartikel, och bolaget utvecklades
snabbt till en av Sveriges största
exportindustrier inom det mekaniska området. Aktiekap.,
som vid starten var 110,000 kr., uppgick 1918
till 84 mill. kr. och 1933 till 130 mill. kr.
Arb.-antalet vid huvudfabrikerna i Göteborg
utgjorde 1933 omkr. 2,500. 1916 inköpte bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
