Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska läkaresällskapet - Svenska Läkartidningen - Svenska läraresällskapet - Svenska maskinbefälsförbundet - Svenska maskinistförbundet - Svenska maskinverken, a.-b. - Svenska mejeriernas riksförening - Svenska Mercurius - Svensk-amerikaner el. Svenskamerikanare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska Läkartidningen—Svensk-amerikaner
921
skåpets historia 1808—1908» (i Sv.
Läkare-sällsk:s Handl., 38, 1908); »Svenska
läkaresällskapet 1808—1908. Porträtt och
biografier» (1909). F. Lnm.*
Svenska Läkartidningen, en av Sveriges
läkarförbund utg. medicinsk tidskrift, startad
1904 under titeln Allmänna Svenska
Läkartidningen, sedan 1920 under sitt
nuv. namn.
Svenska läraresällskapet bildades 1884 för
att vara ett föreningsband mellan lärare vid
de allm. läroverken samt verka för
undervisningens, läroverkens och lärarnas bästa. 1912
ombildades sällskapet och fick namnet L ä r
o-verkslärarnas riksförbund. Led.
äro dels aktiva: lärare och lärarinnor vid
rikets allm. läroverk, dels passiva: vissa andra
för undervisningen intresserade pers.
Riksförbundet består av lokalföreningar, fördelade på
14 distrikt, som genom var sitt valda ombud
bilda den s. k. deputeradeförsamlingen,
vilken för tre år i sänder väljer styrelse.
Antalet led. uppgick 1932 till 1,693, fördelade
på 109 läroverksorter. Fr. Sg.
Svenska maskinbefälsförbundet bildades
1906 genom sammanslagning av
Maskinistföreningen i Stockholm, Göteborgs
maskinistförening och Malmö maskinistförening samt
hette först Svenska
maskinistförbundet. Förbundet omfattar examinerade
maskinister och maskintekniker samt
företräder maskinistkåren i gemensamma
yrkesfrå-gor, ss. kollektivavtal rörande löner.
Utger Maskinförbundets Tidskrift, som förut
hette Tidskrift för Maskinister och började
som organ för Göteborgs maskinistförening.
S. har lokalavd. i Stockholm, Göteborg,
Hälsingborg och Malmö. G. H-r.
Svenska maskinistförbundet, se Svenska
maskinbefälsförbundet.
Svenska maskinverken, a. - b. (förk. M
a-s k i n v e r k e n), bildades 1917 genom
sammanslagning av a.-b. Frank Hirschs
maskiner, a.-b. Södertälje verkstäder och
Söderhamns nya verkstads a.-b. Verkstadsrörelsen
bedrives f. n. i Södertälje och i Söderhamn,
med huvudkontor i Södertälje. Aktiekap. är
1933 2 mill. kr. och arb.-antalet omkr. 700.
Tillv. utgöres av dieselmotorer av typen Ellwe,
järnvägsvagnar, omnibuskarosserier samt
specialmaskiner för sågverk, hyvlerier,
cellulosafabriker etc. G. H-r.
Svenska mejeriernas riksförening, u. p. a.,
en ekonomisk riksorganisation, bildad 1932,
omfattande en del lokala mejeriförbund samt
enskilda större mejeriföretag, vilkas
stadgar el. ordning sammanfalla med föreningens
intressen och syftemål. S:s ändamål är bl. a.
att förmedla köp och försäljning av
medlemmarnas förnödenheter och produkter, verka
för allmän organisation och rationalisering av
mejerihanteringen såväl med avseende på den
inhemska marknaden som på exporten. K. m:t
förordnade 30 juni 1932 (Sv. Författningssaml.
325) om vissa avgifter å mjölk och grädde;
upptagandet av dessa ävensom förvaltandet
av de influtna medlen har uppdragits åt S. —
Jfr Mjölkreglering (i suppl.). H. Hgdr.
Swenska Mercurius, se Post- och
Inrikes Tidningar.
Svensk-amerikaner el.
Svenskamerikanare betecknar den i Sverige födda
befolk
922
ningen i Förenta staterna och Kanada.
Stundom utsträckes begreppet att omfatta alla dem
av svensk stam i andra och tredje generationen,
som ännu bevara sambandet med svensk
kultur, t. ex. medlemmar av Augustana-synoden
o. a. av svenskar urspr. grundade
sammanslutningar.
I Sverige födda, i Förenta staterna boende
personer utgjorde 1930 595,250. 1850 utgjorde
antalet 3,559, 1880 194,337, 1900 574,625, 1910
665,207 och 1920 625,585. I Kanada voro motsv.
tal 1911 28,226, 1921 27,700 och 1931 34,414.
Av hela befolkningen i Förenta staterna
utgjorde de 1900 0,75 % men 1930 blott 0,5 %, i
Kanada 1911 0,4 % men 1931 blott något över
0,3 %. Av den utlandsfödda befolkningen i
Förenta staterna utgjorde de 4,5 % 1930, i
Kanada 1,8 % 1931. Läggas därtill de
personer, vilkas far el. mor el. bådadera varit
svenskar, tills. 1930 967,453, uppgå s. i Förenta
staterna till 1,562,703, därav omkr. */« mill.
av blandad härkomst. Om även tidigare led
medräknas, torde omkr. 2 mill. av rent
svensk härstamning finnas inom Förenta
staterna, men dessa äro till 3/4 i språk och kultur
fullt amerikaniserade. Hit måste också
räknas ett 50,000-tal Finlandssvenskar. Enl.
Förenta staternas statistik räknas de medborgare,
som i tredje led härstamma från invandrare,
som amerikaner.
Utvandringen från Sverige fick någon
omfattning först med 1840-talet men större
fart med 1860-talet under missväxtåren i
Sverige, minskades under 1870-talets svenska
högkonjunktur samt fick sin våldsammaste
omfattning 1880—93 under den europeiska
jordbrukskrisen för att därefter i stort sett
minskas. Världskriget hämmade nästan h. o. h.
invandringen. Därefter ha kvotlagar (se
Kvotlagen) i Förenta staterna hållit den nere.
Under 1800-talet invandrade mest
jordbrukare. De exploaterade med förkärlek de
trakter, som med hänsyn till jordförhållanden,
skogstillgångar och klimat mest liknade
hemlandet.
1 n. Illinois (111,016 svenskfödda 1930) och
Minnesota (90,623) bor sålunda 1/3 av alla
svenskfödda i Förenta staterna. I Wisconsin
(18,808 svenskfödda 1930) samt
prärieprovinser-na lowa (16,810), Nord- och Syd-Dakota och
Nebraska (14,355) äro de också ganska
talrika. Största delen av de svenskfödda bor
numera i städerna. Alltjämt äro de n.
centralstaterna på ömse sidor om Mississippi och
Missouri svenskarnas egentliga hemvist, och
här bo över hälften av de svenskfödda och en
ännu något större del av den svenska
stammen. 1 Nya Englands stater, New York (61,233
svenskfödda 1930), New Jersey och
Pennsylvania finnas även många svenskar i städerna som
arbetare, hantverkare, ingenjörer, byggmästare
o. s. v., men där ha också mindre
jordbruksbygder (Jamestownområdet i s. v. New York
och n. v. Pennsylvania) röjts upp av svenskar.
Av Stillahavsstaterna hade Kalifornien 1930
41,734 svenskfödda, Oregon 8,077 och
Washington 34,084. — De städer i Förenta
staterna, som 1930 hade de flesta svenskfödda,
voro Chicago med 65,735, New York med
37,267 och Minneapolis med 24,866.
Sammanlagt voro 60,461 svenskar (i första
och andra led ) 1920 sysselsatta i jordbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
