Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk-amerikaner el. Svenskamerikanare - Svensk-amerikanska sällskapet i Stockholm - Svenska metallografförbundet - Svenska metallverken, A.-b. - Svenska militärläkareföreningen - Svenska Minerva - Svenska missionsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk-amerikanska sällskapet—Svenska missionsförbundet
923
Näst tyskarna och vid sidan av norrmännen
ha svenskarna bland emigranterna varit de
talrikaste nyröjarna och jordbrukarna.
I Kanada ha prärieprovinserna och British
Columbia samt Ontario den stora massan
svenskfödda. Jordbruk och skogsindustri äro
svenskarnas huvudsysselsättning inom Kanada.
Svenskarna undergå f. n. en mycket snabb
amerikanisering. De visa också stark tendens
(störst i Kanada) att ingå blandade
äktenskap (dock till större delen med övriga
skandinaver och andra närstående folk).
Talrika föreningar sammanhålla svenskarna
och bevara det svenska kulturarvet. Av
religiös karaktär äro Augustana-synoden (se d. o.)
med omkr. 1,250 församlingar och 200,000
medl., Svenska missionssamfundet med över
300 församlingar och 30,000 medl., Svenska
baptistsamfundet med ung. samma omfattning
och Svenska metodistkyrkan med omkr. 250
församlingar och 21,000 medl. Predikan hålles
dock numera övervägande på engelska. I övrigt
märkas särskilt föreningar till ömsesidig hjälp,
Vasaorden med omkr. 80,000 medl., fördelade
på 500 loger, Vikingaorden med 14,000,
Svi-thiodorden med 16,000 och Skandinaviska
förbundet med över 20,000 medl. För att bevara
det kulturella sambandet med Sverige verka
Svenska historiska förbundet, Svenska
kulturförbundet, American sons and daughters of
Sweden, musik- och sångföreningar m. fl.
Livligt intresse har av s. ägnats sång och musik,
särskilt manskörsång. 1886 bildades en
allmän skandinavisk sångförening; ur denna
ut-bröts 1892 en svensk, som bl. a. turnerat i
Sverige 1897, 1910 och 1920 samt utger
Musiktidning för Amerikas Svenskar (utg. i
Min-neapolis sedan 1906). — Den svenskspråkiga
pressen består främst av Svenska
Amerikanaren, Svenska Tribunen-Nyheter och
Nordstjer-nan (se dessa ord), ett tjugutal veckotidningar
och ett trettiotal tidskrifter.
Svenskarnas politiska insats har varit
relativt liten. Inom Förenta staternas senat och
representanternas hus ha sedan 1880-talet
blott 3, resp. 19 medl. varit av svensk stam.
Endast 10 ha varit statsguvernörer, därav 5 i
Minnesota. F. n. finnas i kongressen 1 senator
och 6 representanter av svensk börd,
varjämte 3 guvernörer äro av svensk stam.
Rörande s. finnes en ganska omfattande
litteratur. De geografiska och allmänna
förutsättningarna för svenskarnas utbredning ha
översiktligt behandlats i H. Nelson,
»Nordamerika» (2 bd, 1926), svenskarnas
kulturförhållanden ingående av E. T. Skarstedt,
»Svensk-amerikanska folket» (1917; med bibliogr.), i
»Svenskarna i Amerika», redig, av K.
Hildebrand och A. Fredenholm (1924—25); George
M. Stephenson, »The religious aspects of
swe-dish emigration» (1932). H. N-n.
Svensk-amerikanska sällskapet i
Stockholm, stiftat 3 april 1905, har till uppgift
att verka för spridande av ömsesidig kunskap
om förhållandena i Sverige och Amerika,
befordra samförståndet mellan de två länderna
och främja sällskaplig sammanslutning
mellan svenskar och amerikaner. (B. Br.)
Svenska metallografförbundet stiftades 1921
med huvudändamål att befrämja
metallogra-fiens utveckling genom samarbete mellan
landets metallografer. Årsmöte vid tiden för
924
Järnkontorets tekniska diskussionsmöte;
höstmöte vanl. på järnbruk. Omkr. 200 medl.
(1933). Styrelse 5 pers.; ordf, sedan 1921 C.
Benedicks. — S. har utgivit »Svenska
metallo-grafförbundets etsningshandbok», av T.
Berglund (1930).
Svenska metallverken, A. - b., bildat 1907,
har utgått ur en sammanslutning mellan
Nordiska metall a.-b. i Västerås, Skultuna bruk
och Granefors bruk. Huvudrörelsen och
centralledningen äro numera förlagda till
Västerås, där stora fabriker uppförts. Bolaget
äger koppar- och mässingsverk med gjuterier,
valsverk, tråd- och tubdragerier, pressverk
och ammunitionsfabrik i Västerås,
manufakturverkstad vid Skultuna (Västmanlands län)
samt valsverk och tubdrageri vid Granefors
(Asarum, Blekinge län), vidare koppar-,
zink-och blygruvor vid Kaveltorp (Kopparberg,
Örebro län) samt blyhytta vid Salberget
(Sala). Tillv. utgöres huvudsaki. av plåt, rör,
tråd, bult, skruv, linor m. m. av koppar o. a.
metaller el. metallegeringar. Aktiekap. är
1933 (april) 20 mill. kr. och sammanlagda
arb.-antalet omkr. 1,400. G. H-r.
Svenska militärläkareföreningen bildades
1875 i Stockholm för att utgöra en litterär
föreningspunkt för Sveriges militärläkare
samt bidraga till militära läkarväsendets,
hälso- och sjukvårdens främjande. Alltsedan
sin stiftelse utger föreningen Tidskrift i
Militär Helsovård. S:s understödsfond uppgick
1931 till inemot 235,000 kr. Antalet medl.
1933 är 317. A. W-dt.
Svenska Minerva, konservativ tidning i
Stockholm 1830—48, utg. av J. C. Askelöf.
Bland medarbetarna märkas J. Johansson, M.
J. Crusenstolpe och C. J. Livijn. Under
1830-talet var S. den kanske inflytelserikaste
konservativa tidningen i Sverige. — Se N.
Erd-mann, »S.» (1915). B. E-r.
Svenska missionsförbundet är det största av
de frikyrkliga samfunden i Sverige (se
Frikyrkliga), grundat 1878 genom
utbrytning ur Evangeliska fosterlandsstiftelsen av
de element, som voro missnöjda med dennas
luterskt bekännelsetrogna och kyrkliga
hållning. Ledare voro främst P. P. Waldenström
och E. J. Ekman (se dessa ord). S:s ändamål
är »att förena kristna missionsföreningar el.
församlingar i landet till gemensam
verksamhet för såväl inre som yttre mission».
Karakteristiskt är församlingsbegreppet: en rätt
församling i nytestamentlig mening måste
bestå av troende kristna men bör stå öppen för
alla sådana utan hänsyn till lärouppfattning.
I realiteten, om än icke till namnet, är S. en
lutersk-kongregationalistisk frikyrka (utan
bekännelseskrifter och med medlemmarna
kvarstående i svenska kyrkan, som betraktas
såsom blott statsinstitution) med egen kult,
egna missionshus (på senare tid ofta kallade
missionskyrkor) och egen predikantkår,
utbildad vid missionsskolan på Lidingön. Högsta
myndighet är den årl. i juni sammanträdande
generalkonferensen. S. hade 1932 14 distrikt
med 1,619 församlingar, 112,857 medl. och 673
predikanter. Dessutom drives yttre mission
(se Mission, sp. 134). Mest utbrett är S. i
s. Norrland, Svealand (Värmland har högsta
procenttal medl.), Västergötland och n.
Småland. Ordf, är sedan 1918 riksdagsman S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
