Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svenska missionsrådet—Svenska musikläraresällskapet
925
Bengtsson i Norup. — Jfr »Svenska
missionsförbundet, dess uppkomst och 50-åriga
verksamhet» (5 bd, 1928 ff.). K. B. W-n.
Svenska missionsrådet, se Mission, sp.
135.
Svenska missionssällskapet, som i Sverige
gjort ett banbrytande arbete för
missionssa-ken, grundades i Stockholm 1835 på initiativ
av G. Scott (se d. o.). S:s organ var
Missions-Tidning (från 1834), från 1842 redigerad av
C. O. Rosenius (se d. o.). Från 1837 drevs
verksamhet i Lappland (jfr Lappmarkens
ecklesiastikverk), i övrigt
understöddes utländska missionssällskap. Efter Scotts
avresa från Sverige 1842 och herrnhutaren G.
Th. Keysers död 1853 var sällskapet
väsentligen kyrkligt. Det övertog vid
sammanslagningen med Lunds missionssällskap 1855 (se
Mission, sp. 134) dettas samarbete med
Leipzigmissionen i Indien. Efter
överlämnandet av det indiska arbetet till Svenska
kyrkans mission 1876 har S. endast bedrivit
arbete i Lappland. K. B. W-n.
Svenska Morgonbladet, daglig
kristlig-poli-tisk morgontidning i Stockholm.
Veckotidningen Nya Posten, som 1877 fick till red. P.
Ollén, omdöptes 1878 till Hemlandsvännen
och utvidgades 1890 till daglig med
namnet S. Tidningens program var från början
att bekämpa irreligiösa rörelser, arbeta för
nykterhet och verka för de kristnas enande.
I den svenska frikyrkorörelsens utveckling
har tidningen tvivelsutan gjort en
betydande insats. S. representerar i särskild grad
Svenska missionsförbundet men ser dock som
sin uppgift att vara ett samlingsorgan för
Sveriges alla kristna organisationer och
riktningar. — Politiskt anslöt sig S. först
väsentligen till liberala partiet, ehuru det
ogillade dettas samgång med
socialdemokratien. Många frikyrkliga med P. P.
Waldenström i spetsen företogo en »orientering åt
höger», för vilken tidningen var språkrör.
Tidningen var en avgjord vän till utsträckt
rösträtt och medverkade till
författningsre-formen 1909. I tullfrågan företrädde den
fri-handelsståndpunkten, i försvarsfrågan intog
den under 1890-talet en rustningsfientlig
hållning men anslöt sig sedermera till en
försvars-vänlig åskådning. Under världskriget hade
nya politiska strömningar gjort sig gällande
bland de frikyrkliga, och S. intog efter 1917
en utpräglat fredsvänlig hållning. I
nykter-hetsfrågan kämpade tidningen energiskt vid
förbudsomröstningen 1922. Sedan en
minoritet inom Frisinnade landsföreningen i maj 1923
utträtt ur partiet på grund av majoritetens
hållning till förbudsfrågan, sammanföll
tidningens program i alla väsentliga punkter
med det frisinnade partiets. S. har ock efter
partisprängningen 1923 betraktats som
Frisinnade folkpartiets huvudorgan, ehuru
tidningen i sitt förhållande till partiet
deklarerat full självständighet. Till
åstadkommandet av 1925 års försvarsorganisation bidrog
tidningen verksamt. — S:s huvudred, är N.
P. Ollén (se d. o.) med brodern J. M. Ollén
som andre red. Bland tidigare medarbetare
märkes flertalet av de ledande männen på de
kristliga verksamhetsfälten i Sverige,
särskilt P. P. Waldenström, och bland fast
anställda redaktionsmedlemmar A. Fernholm,
926
A. P. Larsson, F. Dahlborg, A. F. Åkerberg,
J. Bergsten, T. Telander, J. Ollén och D.
Ollén. — S. övertogs 1892 av Svenska
Morgonbladets a.-b., som 1897 rekonstruerades
till Tidnings a.-b. Svenska Morgonbladet. Av
tidningen utgavs först endast en daglig uppl.,
medan veckoupplagan bibehöll titeln
Hem-landsvännen till 1895, varefter tidningen sex
ggr i veckan utgivit en huvudstads- och en
landsortsuppl. samt en ur veckoupplagan
utvecklad halvveckoupplaga. N. P. O-n.
Svenska mosskulturföreningen, stiftad 1886
som en förening för Jönköpings län, följ, år
ändrad till Föreningen för mosskultur i
mellersta och södra Sverige och 1888 till Svenska
mosskulturföreningen med hela riket till
verksamhetsområde, har till uppgift att genom
försöksverksamhet, rådgivning, möten för
överläggningar och föredrag samt skrifter
befordra en rationell odling av myr- och
kärrmarker samt användning av torv till olika
ändamål. S. har huvudstation i Jönköping
med laboratorium, museum och försöksgård
för kärlförsök, en egen försöksgård för
fältförsök och mönstergårdar vid Flahult i
Jönköpings län, en till dess förfogande av staten
ställd försöksgård vid Gisselås i Jämtland
samt lokala försöksfält i de flesta delar av
landet. Under en vald styrelse av 7 led. med
6 suppleanter handhas verksamheten av 1
föreståndare, tillika styrelsens sekr. och
utgivare av Mosskulturföreningens Tidskrift, 2
kemister, 1 botanist och torvgeolog, 1
inspektor på Flahult, 1 föreståndare på Gisselås
samt 3 kulturingenjörer, var och en för ett
av de 3 distrikt, vari landet är uppdelat.
Kostnaderna för verksamheten bestridas till
mindre del av medlemsavgifter och bidrag av
hushållningssällskap och landsting men till
större delen med statsanslag, som omkr. 1930
var något över 100,000 kr. H. J. Dft.
Svenska motor klubben och motormännens
riksförbund (förk. S. M. K. & M.; jfr
Motorcykelsport) har till ändamål att främja
motortrafiken och motorsporten. S. är
anslutet (sedan 1925) till Alliance internationale de
tourisme (A. I. T.) samt (sedan 1920) till
Fédé-ration internationale des clubs motocyclistes
(F. I. C. M.). Förbundet har (1 mars 1933) 33
lokalavd. med omkr. 6,000 medl. S. utövar
kontroll över alla motorcykeltävlingar i
Sverige och anordnar självt tävlingar, t. ex.
Sveriges Grand prix för motorcyklar (jfr
Saxtorp) och Svenska T. T.-loppet (Tourist
Tro-phy) för motorcyklar. Å. S-n.
Svenska museimannaföreningen, se M
u-s e u m, sp. 467.
Svenska musikerförbundet, riksförbund för
svenska yrkesmusiker för tillvaratagande av
deras ekonomiska och ideella intressen, bildat
1907 av smärre ortsföreningar. Sedan 1920
har S. egen fastighet i Stockholm. 1925
bildades en pensionskassa; därjämte finnas
stärbhuskassa och arbetslöshetskassa. Från
1907 utger S. tidningen Musikern. T. N.
Svenska musikläraresällskapet stiftades
1893 för att arbeta för musikens höjande vid
de allmänna läroverken och seminarierna,
verka för enighet och god anda inom
musiklärarkåren samt söka förbättra denna kårs
ställning i allm. Styrelsen har sitt säte i
Stockholm (Fr. Sg.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
