Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
929 Svenska personal-pensionskassan—Svenskar 930
av svenska patologer och bakteriologer inom
såväl human- som veterinärmedicinen,
bildades på initiativ av prof. U. Quensel 1917 i
Uppsala. Föreningen utgör den svenska
sektionen av Nordiska patologföreningen (stiftad
1921 i Stockholm). Sedan 1924 utges tidskr.
Acta Pathologica et Microbiologica
Scandi-navica. (II. D.)
Svenska personal-pensionskassan (SPP).
ömsesidig försäkringsförening, gr. 1929 genom
sammanslagning av den 1916 stiftade
Sveriges privatanställdas pensionskassa och den
1926 stiftade Pensionsanstalten Sverige, har
till ändamål att meddela pensionsförsäkring
(se d. o., sp. 816) åt arbetsgivare i Sverige
för hos dem anställda personer, som icke äro
kroppsarbetare. I början av 1933 voro till S.
anslutna närmare 800 arbetsgivare och där
försäkrade nära 17,000 anställda med ett
årligt avgiftsbelopp av inemot 12 mill. kr.
Fonderna uppgingo till omkr. 80 mill. kr. Ett
dotterföretag till S. är den 1922
grundade Sveriges kommunalanställdas
pensionskassa (SKP), som förvaltas av
SPP. Föreningens överstyrelse utgöres av 42
pers., av vilka 8 utses av Sveriges
handels-kamrar, 4 av Sveriges industriförbund, 4 av
Svenska livförsäkringsbolags
direktörsför-ening, 6 av vissa föreningar av anställda,
10 av de till S. anslutna passiva medl.
(arbetsgivare) och 10 av de i S. inträdda aktiva
medl. (anställda). G. P-e.
Svenska porträttarkivet, ett på enskild vag
1916—26 åstadkommet inventarium över
svenska porträtt. I stort sett är i detta hela
landets bestånd av målade, tecknade och
skulpterade porträtt från tiden 1500—1850 veten
skapligt beskrivet och fotograferat.
Samlingarna, som omfatta omkr. 40,000 beskrivningar
samt omkr. 20,000 fotografiska avbildningar
jämte därtill hörande register, skänktes av
stiftelsen S. 1932 till Nationalmuseum. En
tryckt index beräknas utkomma 1934.
Styrelsens ordf, har under arbetets gång varit
kronprins Gustav Adolf, initiativtagare och
arbetsledare fil. dr Sixten Strömbom. S. S-m.
Svenska postmannaförbundet, till
Landsorganisationen ansluten förening bland
posttjänstemän i de lägre lönegraderna samt
lant-brevbärare. Förbundets organ är
halvmånadstidskriften Postmannen. E. G-e
Svenska pressbyrån, distributionsföretag för
tidningar och andra pressalster, grundades
1899 under namn av Svenska telegrambyråns
distributionsavdelning och ombildades till
aktiebolag 1906. Byrån bedriver
tidningsförsälj-ning med ensamrätt på statens och de flesta
enskilda järnvägar dels genom s. k. tågbud,
dels från kiosker på järnvägsstationerna.
Dessutom omfattar verksamheten leveranser till
nära 10,000 återförsäljande butiker över hela
Sverige samt kolportage på de flesta större
orter. Huvudkontor i Stockholm samt
filialkontor i 40 städer, över 150 mill.
tidnings-exemplar av 600 olika tidningar spridas årl.
genom byrån, som sysselsätter omkr. 1.200
personer. A. Whn
Svenska Pressen, svenskspråkig
aftontidning i Helsingfors, gr. 1921 (jfr Dagens
Press och Svenska Tidningen).
Huvudred. till 1930 var Max Hanemann, därefter
Fredrik Valros. Se även H uf vuds ta
ds-bladet. O. Brn.
Svenska publicisternas pensionskassa,
bildad 1882 av Publicistklubben i Stockholm, har
till uppgift att lämna försäkring av egen- och
familjepensioner samt sjukhjälp åt i svenska
pressföretag anställda, förträdesvis
journalister. De flesta av dess f. n. omkr. 400 medl.,
därav ett 50-tal pensionärer, äro försäkrade
genom sina resp, företags medverkan. Vid
början av 1933 hade kassan en fondbehållning
av över 2,100,000 kr., varav skulden till de
försäkrade (premiereserv) utgjorde 1,318,000
kr. Kassan förvaltar även vissa
understöds-fonder, delvis donationsmedel. Litt.:
»Minnesskrift 1882—1932» (1932). Gl.
Svenskar. Med s. förstås i olika
sammanhang: 1) medborgare i Sverige, oberoende av
ras och språk, rikssvenskar; 2)
medborgare i annan stat, vilka varit rikssvenskar
el. äro avkomlingar av sådana; 3)
svenskspråkiga personer i Sverige och utlandet. I
utlandet bosatta s. sammanfattas vanl. under
benämningen utlandssvenskar.
Rikssvenskarnas antal var 1 jan. 1932
6,162,446. Av rikssvenskarna, som 1921
uppgingo till 5,904,489, var endast ett fåtal av
främmande stam; 7,162 voro av lapsk och
30,247 av finsk stam, 773 utgjordes av
zigenare och tattare samt 6,469 av judar (mosaiska
trosbekännare). Beträffande
utlandssvenskarna finnas statistiska uppgifter endast om i
Sverige födda, i utlandet bosatta personer.
Deras antal och fördelning på skilda länder
vid olika tidpunkter framgå av följ. tab.
1890 1900 1910 1920
Hela antalet omkr. ... 590,000 780,000 820,000 780,000
Därav i Danmark ... 33,802 35,555 33,312 36,142
Finland .............. 3,762 5,505 6,233 6,901
Norge ............... 88,017 49,662 88,647 47,216
Storbritannien ....... 4,624 6,195 6,321 4,847
Tyskland............. 12,216 12,190 13,000 -
Sydafrikanska uni-
onen............... — — 1,214 1,081
Förenta staterna... 478,041 582,014 665,207 625,585
Kanada ........... 4,000 6.000 28,226 27,700
Australiska förbun-
det................ — - 5,586 5,025
Nya Zeeland....... — - 1,518 1,206
Uppskattningar av antalet personer av
svensk härstamning, bosatta i utlandet, finnas
endast i ett fåtal länder. Antalet
svenskspråkiga personer uppskattades 1921 till närmare
9 mill., därav 6 mill. rikssvenskar, 2 mill.
svensk-amerikaner, 340,000 Finlandssvenskar
(se Finland, sp. 373 med kartor) och 8,000
Estlandssvenskar (se d. o.). Se även
Riksföreningen för svenskhetens
bevarande i utlandet,
Svensk-amerikaner och Svenska språket.
I samband med den industriella expansionen
ha under senare år bildats svenska företag,
avdelningskontor och större el. mindre
grupper av s. i olika delar av världen (jfr
»Svenska handelshus i utlandet», utg. av Sveriges
allmänna exportfören., senast 1931, och
»Svenskar i utlandet», utg. av Institutet för svensk
utlandstjänst, 1929).
På orter i utlandet, till vilka ett större
antal s. koncentrerats, finnas numera vanl.
svenska föreningar. Svenska församlingar,
tillhörande svenska kyrkan, finnas i London,
Paris, Berlin, Köpenhamn, Oslo och Helsing-
XVIII. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
