Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenskar - Svenska ridsportens centralförbund - Svenska roddförbundet - Svenska Röda korsets sjukhem - Svenska samfundet för musikforskning - Svenska scoutunionen (S. S. U.) - Svenska Segelsällskapet - Svenska seglarförbundet - Svenska seglarskolan, Stiftelse för ungdomens fostran å havet (Gathenhielmsstiftelsen) - Svenska simförbundet - Svenska sjuksköterskornas allmänna pensionsförening - Svenska skeppshypotekskassan - Svenska skidförbundet - Svenska skofabrikantföreningen - Svenska skogsvårdsföreningen - Svenska skolmuseet i Stockholm - Svenska skridskoförbundet - Svenska skyddsförbundet - Svenska slöjdföreningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
931
Svenska ridsportens centralförbund—Svenska slöjdföreningen
932
fors. Därjämte finnas, flera fristående svenska
församlingar. G. R-ll.
Kunskapen om vår forntids antropologiska
förhållanden är ännu bristfällig, särskilt som
fynden av benkvarlever äro mycket ojämt
fördelade över landet. Med visshet kan bara
sägas, att såväl lång- som korthövdade
människor funnits här redan under stenåldern; om
de första svenska långhuvudena voro av
nordisk ras el. ej är ännu ej avgjort.
Kunskaperna om det nutida svenska
folkets antropologiska kännetecken måste till
största delen hämtas ur H. Lundborg och F.
J. Linders, »The racial characters of the
swe-dish nation. Anthropologia suecica» (1926).
Då dessa iakttagelser gjorts på värnpliktiga,
röra de tyvärr ännu ej fullständigt
utvuxna män. — Svenska folket visar sig
högvuxet (1,722 mm), förhållandevis långhövdat
(index 77,7); 86 % ha ljusa ögon (mörka blott
5 %), 70 »/o ha ljust hår. Anletet är
mestadels smalt, näsan rak el. lätt krokig. Allt
tyder på att svenska folket — ehuru som alla
rasblandat — som helhet är starkare präglat
av nordiska rasen än andra. Större
skillnader mellan olika klasser och yrkesgrupper har
man ej kunnat påvisa; emellertid tyckas
nordiska rasens kännetecken starkast
framträda hos lantbrukarna. Genom inblandning
av finnar (väl mest av östbaltisk ras),
lappar och måhända andra typer ha Lappland,
Västerbotten och Ångermanland fått en i
an-tropologiskt avseende mindre nordisk prägel.
Skåne, Halland, Blekinge och största delen av
Småland torde också i viss mån fått sin
prägel ändrad av huvudsaki. östbaltiska rasen.
Mellansverige torde starkast präglas av vad
man vanl. kallar nordiska rasen. Denna
indelning stöder sig också på I. Flodströms (se
d. o.) iakttagelser över fruksamhet,
frukt-samhetsmognad, flerbörder, oäkta födelser och
självmordsfrekvens. — Bland övrig litt.
märkas: I. Flodström, »Sveriges folk» (1918); R.
Nordenstreng, »Europas människoraser och
folkslag» (3:e uppl. 1926); H. Bryn, »Der
nor-dische Mensch» (1929). Rbg.
Svenska ridsportens centralförbund, se
Ridspor t.
Svenska roddförbundet, organisationen för
roddidrott i Sverige, bildades 1903, sorterar
under Svenska gymnastik- och
idrottsföreningarnas riksförbund. Se Roddidrott,
med litt.
Svenska Röda korsets sjukhem på N.
Djurgården uppfördes enl. ritningar av C.
Westman för omkr. 2,200,000 kr. och invigdes 1927.
Det innehåller 60_ sjukplatser, utom några
halvenskilda rum endast enskilda. Dessutom
finnas operations- och röntgenavd. A W-dt.
Svenska samfundet för musikforskning, 1919
stiftad förening för väckande och
underhållande av intresse för musikforskning, särskilt
rörande svenska förhållanden. Samfundet har
från 1919 utgivit Svensk Tidskrift för
Musikforskning. 1920—25 utgav S. därjämte tidskr.
Ur Nutidens Musikliv. T. N.
Svenska scoutunionen (S. S. U.), en 1931
bildad samorganisation för Sveriges
scoutförbund, K. F. U. M:s scoutförbund och
Natio-naltemplarordens scoutverksamhet i Sverige
I spetsen för S. står Svenska
scoutrådet (S. S. R.) bestående av representanter
för nämnda organisationer. Ordf, kallas inom
el. utom S. S. R. Nuv. ordf, är prins Gustav
Adolf.
Svenska Segelsällskapet, se Kungliga
svenska segelsällskapet.
Svenska seglarförbundet, se Segling.
Svenska seglarskolan, Stiftelse för
ungdomens fostran å havet (G
a-thenhielmssiftelsen), bildad 1931,
vill genom utbildning på seglande fartyg
verka för ungdomens uppfostran och förberedande
utbildning i sjömanskap. S. är uppdelad (1
mars 1923) i 21 länsintressekretsar; en
särskild garantförening bildades 1931. Å. S-n.
Svenska simförbundet, se Simning, sp. 882.
Svenska sjuksköterskornas allmänna
pen-sinsförening, se Sjuksköterska, sp. 956.
Svenska skeppshypotekskassan i Göteborg
bildades 1929 och har till uppgift att lämna
lån till ägare av maskindrivna fartyg mot
säkerhet i inteckning upp till 50 % av
fartygets värde. Lånen beviljas för högst tio år.
S. har en grundfond på 10 mill. kr. samt
rätt att utge obligationer till högst 100 mil.
kr. ’ K. H. A.
Svenska skidförbundet, se S k i d 1 ö p n i n g.
Svenska skofabrikantföreningen, se A
r-be tsgi va ref örening, suppl.
Svenska skogsvårdsföreningen, sedan 1913
namn på den 1902 bildade Föreningen för
skogsvård, har till syfte att verka för
skogshushållningens främjande i landet, främst
genom att anordna möten, diskussioner och
exkursioner samt att utge publikationer. S.
utger tidskr. Skogen (se d. o.) och den mer
vetenskapliga Skogsvårdsföreningens Tidskrift,
som utkommer i 4 h. årl. och åtföljes av
Meddelanden från Statens Skogsförsöksanstalt.
Medlemsantalet 1932 var 5,600. Dess fonder
uppgå till 184,000 kr.
Svenska skolmuseet i Stockholm, se P e d
a-gogiska museer. — Litt.: [Hjalmar
Berg], »Svenska skolmuseetl883—1933» (1933).
Svenska skridskoförbundet, se S k r i d s k
o-åkning, sp. 1180 och 1182.
Svenska skyddsförbundet, se Fångvård
s-sällskap och Skyddsförening a’r.
Svenska slöjdföreningen stiftidades 6 okt.
1845 med ändamål »att söka befrämja
swen-ska konstflitens och näringarnes, hvaribland
de s. k. husslöjdernas, förkofran».
Anledningen till S:s bildande torde ha varit
farhågor för yrkesskicklighetens och därmed
hantverkets sänkande genom
skråförordningarnas upphävande, varför S. började inrätta
undervisning för arbetare. Ur denna uppväxte
småningom Tekniska skolan, vilken sedan
övertogs av staten och Stockholms stad. S.
anskaffade jämväl en samling
konstindustriella förebilder för hantverksyrkena, vilken
samling kom att bilda grundstommen till
Nationalmuseums konstslö jdavd.
Under de första årtiondena tog S. många
initiativ till det svenska näringslivets
förkovran samt arbetade för nya infartsleder i
Stockholm, för ökat utrymme i Stockholms
hamnar m. m. S. övertog även
organisationen av Sveriges deltagande i olika
världsutställningar.
Efter hand som särskilda organisationer för
industri och hantverk uppstodo,
koncentrerades S:s arbete till hemslöjd och konstslöjd
för att slutligen enbart ägnas den senare. S:s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
