Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svenska språket - Svenska stadsförbundet - Svenska stadshistoriska institutet - Svenska stenarna - Svenska stålpressnings-a.-b. - Svenska stövaren - Svenska sångarförbundet - Svenska sällskapet för antropologi och geografi - Svenska sällskapet för medicinsk forskning - Svenska sällskapet för musikforskning - Svenska sällskapet för nykterhet och folkuppfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941 Svenska stadsförbundet—Svenska sällsk. för nykterhet och folkuppfostran 942
vudepokerna af svenska språkets utbildning»
(1870); A. Kock, »Språkhistoriska
undersökningar om svensk akcent» (2 bd, 1878—85),
»Studier i fornsvensk ljudlära» (2 bd, 1882—
86) och »Svensk ljudhistoria» (5 bd, 1906—
29); A. Noreen, »Altschwedische Grammatik»
(1904) och »Vårt språk» (1903 ff.; med
bib-liogr.; ofullb.); B. Hesselman, »Uppländskan
som skriftspråk» (i »Uppland», bd 2, 1908) och
»De korta vokalerna i och y i svenskan»
(1909); E. Hellquist, »Det svenska
ordförrådets ålder och ursprung» (2 bd, 1929—32); G.
Cederschiöld, »Om svenskan som skriftspråk»
(5:e uppl. 1924); H. Geijer, »Svenska dialekter»
(i »Sverges folk», utg. av I. Flodström, 1918); H.
Bergroth, »Finlandssvenskan» (2:auppl. 1928);
jfr bibliogr. i Arkiv för Nord. Filologi. Em. O.
Svenska stadsförbundet, sammanslutning av
städer, köpingar och municipalsamhällen för
att tillvarataga dessas gemensamma intressen,
främja samverkan dem emellan och sprida
kunskap i kommunala ämnen. S. bildades
1908. Det omfattade vid 1933 års ingång
landets samtliga städer ävensom 39 köpingar
och 83 municipalsamhällen. Förbundets
styrelse (9 led.) väljes av dess vart tredje
år sammanträdande ordinarie kongress. Vid
kongresserna, som i sista hand besluta
över förbundets verksamhet, företrädas de
anslutna samhällena genom ombud.
Förbundets kansli, kommunala
centralbyrån, har till uppgift att följa den
kommunala utvecklingen i Sverige och utlandet, att
besvara förfrågningar etc. Medlemmarnas
årsavgifter utgå i förhållande till vederbörande
samhälles folkmängd (f. n. 6 kr. per 100 inv.).
— Från förbundets sida har tagits initiativ
till el. verksam del i förberedelserna för ett
flertal reformer på kommunallagstiftningens
område. I frågor, som äro beroende av K.
m:ts el. riksdagens avgörande och beröra
stadssamhällena i allm., beredes förbundet el.
dess styrelse regelmässigt tillfälle att avge
yttranden. Genom byråns försorg utges
Svenska Stadsförbundets Tidskrift (8 h. årl.; första
årg. 1909). Större utredningar ha publicerats i
Svenska Stadsförbundets Skriftserie (hittills
17n:r). - Svenska stadsförbundets
finansråd tillkom 1918; dess uppgift är
främst att medverka vid den statliga
prövningen av stadssamhällenas framställningar
om tillstånd att upptaga lån. I nära anslutning
till stadsförbundet ha tillkommit Svenska
s t a d s h i s t o r i s k a institutet,
Svenska städernas
förhandlingsorganisation och Sveriges
kommunalanställdas pensionskassa. — Till
förbundets kongress 1933 förberedes ett
»jubi-leumshäfte» av dess tidskr., med översikt över
förbundets utveckling. S. H-e.
Svenska stadshistoriska institutet har till
ändamål att främja svensk stadshistorisk
forskning. S. började sin verksamhet 1919.
Ledningen handhas av Stadshistoriska
nämnden (100 pers.). S. är en
självständig avd. av Sv. stadsförbundet, som förvaltar
dess medel. Det har bl. a. registrerat
arkivmaterial och utgivit en serie skrifter. Av
publikationen »Privilegier, resolutioner och
förordningar för Sveriges städer» ha hittills
utkommit 2 bd (1927—32), omfattande resp,
tiden 1251—1523 och 1523—60. N. H-tz.*
Svenska stenarna, några av de yttersta
skären i Stockholms skärgård (se kartan vid
Uppland, s. bladet).
Svenska stålpressnings-a.-b., seOlofström.
Svenska stövaren, se H u n d r a s e r, sp. 134
och bild 24.
Svenska sångarförbundet. Efter den första
sångarfesten 1897 bildades länsförbund, vilka
1909 bildade S., som har anordnat
sångarfester, 1912 och 1916 i Stockholm, den tredje
i Göteborg 1923 med 6,500 sångare.
Förbundet utger Sångartidningen. Förbundsdirigent
var först G. Hultquist, sedan H. Alfvén. T. N.
Svenska sällskapet för antropologi och
geografi har uppkommit ur det 1873 stiftade
Antropologiska sällskapet; nuv. namn 1877.
Det har till uppgift att inom Sverige främja
utvecklingen av antropologi, geografi och
närbesläktade vetenskaper, att inleda och
underhålla förbindelser med in- och utländska
sällskap med samma uppgifter samt att
understödja forskningar inom dessa
kunskapsområden. 1883—1933 har sällskapet utbetalat omkr.
125,000 kr. i understöd. De inländska
ledamöternas antal utgör omkr. 1,000. Fr. o. m.
1933 äga Sydsvenska geografiska sällskapet,
Geografiska föreningen i Göteborg,
Geografiska föreningen i Uppsala samt Kartografiska
sällskapet, Geografiska förbundet och Svenska
geofysiska föreningen rätt att utse vardera
en led. i styrelsen. Av S. utgivas Ymer (sedan
1881) och Geografiska Annaler (sedan 1919),
den förstnämnda föregången av smärre
tidskrifter sedan 1873. Sällskapets viktigaste
fonder äro Vegafonden (stiftad 1881), Louis
Palander af Vegas fond (stiftad 1920), Johan
August Wahlbergs minnesfond (stiftad 1896),
J. A. Wahlbergs medaljfond (stiftad 1901),
Hedinfonden (stiftad 1910), Anders Retzius’
medaljfond (stiftad s. å.), Sven Hedins
medaljfond (stiftad 1930) och Andréefonden för
främjande av svensk och norsk
fysisk-geogra-fisk forskning (stiftad 1931). A-l W-n.
Svenska sällskapet för medicinsk forskning,
stiftat 1919, har till uppgift att understödja
utförandet och offentliggörandet av svenska
forskares arbeten på medicinens område samt
att mottaga och förvalta medel, som ställas
till dess förfogande. Sammanlagt ha t. o. m.
1932 utdelats 375,000 kr. G. N-r.*
Svenska sällskapet för musikforskning
grundades 1901 som avd. för Sverige av
Internationella sällskapet för musikforskning. S.
hade två avd., en i Stockholm och en i Lund.
1914 upphörde det internationella sällskapet,
och S. grundade 1916 en självstä"dig
förening, vilken 1919 följdes av Svenska
samfundet för musikforskning
(se d. o.). T. N.
Svenska sällskapet för nykterhet och
folkuppfostran, sedan 1902 namn på Svenska
nykterhetssällskapet, vilket 1837 stiftades i
Stockholm som en central för den uppspirande
nykterhetsrörelsen (se vidare d. o., sp. 12).
Sällskapet utsände talare till olika delar av
landet och uppmuntrade stiftandet av nya
lokalföreningar. 1880 organiserade Svenska
nykterhetssällskapet under ledning av O.
Ekman och S. Wieselgren en stark
opinionsyttring från landets kommunalnämnder och
kyrkoråd mot 1878 års kommittéförslag i
bränn-vinsfrågan och avvärjde därigenom angreppet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
