Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
951
Svensk konst
952
manska former, den inhemska
byggnadskonsten i trä, som till en början fortsättes vid
byggandet av stavkyrkor (se d. o.), undantränges
av den genom kyrkan införda stenarkitekturen.
Inom den äldre medeltidens kyrkoarkitektur
röja sig inflytelser från de länder, genom vilka
Sverige mottagit kristendomen, England och
Tyskland. 1100-talets mäktigaste konstverk
inom de nordiska länderna, Lunds domkyrka,
visar i sin ornamentik sammanhang
medNord-italien. Från Lund ha påverkningar gjort sig
gällande i götalandskapen och på Gotland.
Under 1100-talet tillgodosågs behovet av
kyrkobyggnader i sten i den utsträckning, att det
praktiskt taget förblev fyllt, ända tills
befolkningsförhållandena under 1700-talet medfört
krav på större kyrkorum. På den genom sin
handel mäktiga Gutaön blomstra under 1100-,
1200- och 1300-talet en ädel
kyrkobyggnads-konst och en rik och originell stenskulptur
(dopfuntar och arkitekturdetaljer), som delvis
arbetar för export runt Östersjöns kuster. På
fastlandet påbörjas under 1200-talets första
årtionden det stora domkyrkobygget i
Linköping, som, genomfört i engelska och tyska
stilar, med ett inslag också från Frankrike,
når sin fullbordan först vid slutet av
1400-talet. Cisterciensernas klosteranläggningar i
Alvastra, Nydala och Roma vittna om en högt
utbildad stenbyggnadsteknik. Med Vadstena
klosterkyrka, uppbyggd under 1400-talets
början, skapas urtypen för Birgittinordens
kyrkobyggnader.
1200-talets senare hälft betecknar gotikens
genombrott i Sverige, vilket kommer till sitt
fulla uttryck i Uppsala domkyrkas
påbörjande efter fransk plan och med anlitande av
franskt byggnadsfolk. Byggnaden får i
fortsättningen prägeln av det använda
materialet, tegel, och erhåller former,
kännetecknande för den baltiska tegelarkitekturen. Teglet
kom till allmännare användning i Sverige
under 1200-talet i en rad större kyrkor i
Mälardalen, i Abo domkyrka och på andra håll i
Finland samt i de till stor del av tyskar bebodda
handelsstäderna, ss. Söderköping och
Skän-ninge. Skåne har liksom Danmark en
betydande gotisk tegelarkitektur. Träskulpturen,
särskilt den på Gotland, har att uppvisa
märkliga verk, tillkomna under mer el. mindre
omedelbar påverkan av tyska och franska
förebilder. Målarkonstens utveckling kan studeras
i vägg- och valvmålningar från 1100-, 1200- och
1300-talet. Sin rikaste blomstring under
medeltiden når den i Mälarlandskapens
kyrko-måleri under 1400-talets senare hälft, i vilket
dekorativa egenskaper förmälas med en naiv
berättarglädje. Albert målare är den
mest kände mästaren. Unionstidens mäktiga
kyrka reser sina monument i de stora koren
vid Strängnäs, Västerås, Åbo och framför allt
Linköping ävensom i de kraftfulla tornen vid
de tre förstnämnda kyrkorna. Anspråken på
praktfulla altarverk kunna ej fyllas av
inhemska krafter. Man importerar omfångsrika
snidade skåp från Lybeck, Bryssel och
Ant-werpen. Tidens yppersta konstverk, den
mäktiga S:t Göransgruppen i Storkyrkan i
Stockholm, har till mästare lybeckaren Bernt
N o t k e. En viktig del av svenska
bevarade medeltida konstminnen äro textilierna,
kyrkliga skrudar i dyrbart och konstnärligt
högtstående utförande. Bredvid importarbeten
hävda sig verk ur inhemska verkstäder, ss.
Vadstenanunnornas.
Gustav Vasas reformation gör ett brått slut
på den medeltida konsten och hindrar dess
vidare utveckling i nya former.
Konungamaktens krav på ståt och värdighet föranleda
snart nog anknytning till den samtida
konsten ute i Europa, renässansen. De
konstnärliga krafterna hämtas dels från Nederländerna,
dels från Italien över ö. Tyskland (W i 11 e m
B o y, arkitektfamiljen Pahr). Vissa
östeuropeiska stildrag kunna påvisas i
Vasatidens arkitektur jämsides med flamländska
och franska. Anmärkningsvärt är, att det
direkta inflytandet från Tyskland är
jämförelsevis mindre betydande. Byggnadsverken —
slotten Gripsholm, Vadstena, Kalmar,
Stockholm, Uppsala m. fl. — kännetecknas av en
nordisk karghet, förenad med ett kyskt och
elegant behag i de sparsamma detaljerna.
Verkan har dock urspr. varit brokigare och
naivare än nu, då målad ytterdekoration o. a.
lekfull grannlåt försvunnit. I det då danska
Skåne blomstrar under senare delen av
1500-talet en rik, från Holland påverkad
slotts-byggnadskonst. Skulpturen, direkt
importerad eller övad av inkallade utlänningar, fick
till huvuduppgift kungliga gravmonument
(Gustav Vasas, Johan III:s och Katarina
Ja-gellonicas i Uppsala). Måleriet togs i anspråk
för kungliga porträtt. Någon inhemsk skola el.
tradition hann ej utvecklas under Vasatiden.
Från 1600-talets början till dess mitt vinna
Tyskland och Holland huvudinflytandet inom
svenskt kulturliv. Tyngd och frodighet träda
i st. f. det tidigare skedets, den äldre
Vasatidens, sirliga nordiska ungrenässans.
Smaken och utförandets kvalitet ha sjunkit. Ännu
ett slott som Skokloster, den kanske främsta
exponenten för anspråken hos trettioåriga
krigets segerherrar, ger bevis på detta.
Drottning Kristinas tillfälliga anlitande av några
goda konstnärer, den holländske målaren D
a-v i d Beck, den franske målaren S é b a
s-tien Bo urdon, blev utan varaktig
betydelse. Först på 1600-talet bryter en fransk
strömning igenom i svenskt konstliv efter att
ha förberetts genom arkitekten Jean De
laVallée och trädgårdsarkitekten André
M o 11 e t. Tidens ledande arkitekt,
Nieo-d e m u s T e s s i n d. ä., förenar franska drag
med en holländsk klassicism. Hos N i c o d
e-m u s T e s s i n d. y. förenas den franska
stilen i innerarkitekturen med en strängt
till-lämpad, efter Sveriges klimat och resurser
anpassad italiensk senrenässans i
exteriörerna. Drottningholm är den äldre Tessins
främsta verk, fullföljt av sonen. Dennes storverk,
Stockholms slott, blir den svenska
stormaktstidens testamente till det efterföljande skedet.
Skulpturens arbetsfält blev kyrkointeriören,
som pryddes med gravmonument och en rik
inredning. Burchardt P r e c h t skapade
den svenska barockens effektfullaste verk i
Stockholms Storkyrkas kungsstolar och
Uppsala domkyrkas altare (nu i Gustav
Vasakyrkan i Stockholm) och predikstol. Han
fick en viss skolbildande betydelse inom den
dekorativa kyrkokonsten. Måleriet vann
under senare hälften av 1600-talet en mera
rotfast ställning inom landet genom E h r e n-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
