Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Svensson, E.—Sverdrup, G.
968
Svenstorps slott.
huvudredaktion i Eskilstuna och var 1911—
20 dess huvudred. S. deltog tidigt livligt i
arbetarrörelsen. Han var medl. av Eskilstuna
stadsfullmäktige 1911—20 (ordf. 1915—20)
samt landstingsman i Södermanlands län
1910—11 och 1915—
22. Han var led. av
Andra kammaren 1909
—11 och 1914—17.
Sedan 1918 är han led.
av Första kammaren.
Han har varit led.
av flera utskott och
gjorde särskilt som
ordf, i 1932 års
bankoutskott en
uppmärksammad insats vid
behandlingen av
Kreu-gerkraschens konsekvenser för svenska
staten. Som medlem av Hj. Brantings första
ministär 1920 var S. Sveriges siste
civilminister och dess förste
kommunikationsminister. I den andra Brantingska regeringen, 1921
—23, var han handelsminister liksom i
Sand-lerska regeringen 1925—26. En bemärkt roll
spelade S. under världskrigstiden som medlem
av folkhushållningskommissionen. 1923 blev
S. överdir. och chef för Kontrollstyrelsen. I
slutet av 1932 tog S. tjänstledighet för att
som statens representant inträda i ledningen
för ett par banker, vilka på grund av
ekonomiska kriser blivit beroende av statens
ekonomiska stöd. R. L-dm.
Svensson, E., se E r i k Svensson.
Svensson, Ivan Erik Gustaf,
bruksägare, riksdagsman (1858—1918). Blev 1874
anställd vid Skyllbergs bruk, där han från
1893 var verkst. dir. och styrelseordf. S.
tillhörde 1903—12 Andra kammaren och var
sedermera led. av Lantmanna- och
borgarepartiets förtroenderåd. Fr. o. m. 1913 led. av
Första kammaren, där han tillhörde nationella
partiet. Han var led. av bankoutskottet 1908—
12 samt 1917—18 led. av statsutskottet. L. K.
Svenstorp. 1. Socken i Malmöhus län,
Vem-menhögs härad, på Söderslätt, s. om Skurups
köping; 8,40 kvkm, 456 inv. (1933). 713 har
åker, 16 har skogsmark. Ingår i ö.
Vemmen-högs, V. Vemmenhögs, Tullstorps och S:s
pastorat i Lunds stift, Vemmenhögs kontrakt.
2. Fideikommissegendom i Malmöhus och
Kristianstads län, med huvudgården i Igelösa
och Odarslövs landskommun, n. ö. om Lund;
tills. 1,819 har, därav 1,713 har åker;
tax.-värde 3,746,000 kr. (1931). Slottet, uppf. av
tegel i en länga med flyglar och trapptorn,
har praktfullt skulpterade portaler,
gavelrösten och vindskupor. Det är byggt omkr.
1596, sannolikt under ledning av H. van
Sten-winkel d. ä. S. tillhörde ätterna Glob och
Ulfstand, ärvdes på 1500-talet av ätten Ulfeld
och tillhörde vid 1700-talets början J.
Stiern-blad (d. 1717). Dennes maka, Maria Hegardt,
gifte om sig med frih. A. Gyllenkrok (se d. o.)
och gjorde 1743 S. till fideikommiss för
hans ätt. Nuv. innehavare är frih. N.
Gyllenkrok. G. R-ll; B. H-d.
Sventorp, socken i Skaraborgs län, Kåkinds
härad, på den småkulliga slättbygden n. ö.
om Skövde; 58,96 kvkm, 1,252 inv. (1933).
3,081 har åker, 2,051 har skogsmark.
Egendomar: Knistad (se d. o.) och Suntetorp. Ingår
i S:s och Forsby pastorat i Skara stift,
Bil-lings kontrakt.
Sven Tveskägg, se S v e n, danska konungar.
Svep, sjöv., dets. som minsvep (se d. o.).
Svepe (lat. involücrum, av invo’lvere, svepa
omkring), en samling vanl. i krans sittande
högblad vid basen av en blomställning el. ett
blomskaft. S. har ofta till uppgift att skydda
de ännu ej utslagna blommorna. Hos de
korgblommiga växterna bildar det holken. Hos de
flockblomstriga kan s. finnas vid basen av de
enskilda flockarna (enskilt s.) el. hela den
sammansatta flocken (allmänt s.) el.
bådadera. G. M-e.
Sverdlov [svirdlå’f], Jakov Michaj
lovi t j, rysk revolutionär (1885—1919). Slöt
sig vid partiklyvningen till bolsjevikerna. S.
satt tre år i fängelse, förvisades flera ggr men
rymde. 1917 var han en av de främsta
organisatörerna av bolsjevikrevolutionen s. å. och
blev sedan ordf, i centrala
exekutivkommittén. S. misstänkes för att åtm. ha medgivit
mordet på tsarfamiljen i Jekaterinburg; efter
S. fick staden 1924 namnet Sverdlovsk.
Sverdlovsk [svirdlå’fsk], före 1924
Jekaterinburg, huvudstad i Uralområdet,
Sov-jetryssland, ö. om Uralbergen, vid Tobols
biflod Iset; 223,335 inv. (1932); järnvägsknut,
flyghamn, rundradiostation. S. är den
förnämsta handelsstaden inom Urals
gruvdistrikt och har betydande industri, bl. a.
metall- och maskinfabriker, tillv. av textilvaror
och livsmedel. Teknisk högskola; geofysiskt
observatorium. Staden grundades 1721. Jfr
Sverdlov.
Sverdrup, norsk släkt, sannolikt från byn
S. vid Haderslevfjorden, Slesvig, härstammar
från köpmannen Peder S., som omkr. 1620
bodde i Fredrikshald (Halden). Om hans
sonsons sonson G. S. m. fl. se nedån. K. V. II.*
Sverdrup, Georg, norsk politiker (1770—
1850); se släktart. Var 1805—13 prof, i
grekiska i Köpenhamn. S. hade väsentlig andel
i grundläggningen av Oslo univ. 1811 och var
prof, där 1813—41, först i grekisk och till
1820 även i latinsk filologi, sedan 1831 i
filosofi, varjämte han 1820—45 var
universitetsbibliotekarie. S. deltog i »notabelmötet» på
Eidsvoll 16 febr. 1814 och var där
folksuveränitetens djärve förespråkare emot prins Kris-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
