Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Klimat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
979
Sverige (Klimat)
980
präglade: årets medeltemp. är 5°—10° högre
än normaltemp., och skillnaden mellan den
varmaste och kallaste månadens temp. är
blott omkr. 2/3 av den normala på motsv.
breddgrader. Närheten till Atlanten är
betydelsefull främst genom att landet kommer
i åtnjutande av den värmetransport från
sydligare breddgrader, som förmedlas av
Golfströmmen och som härifrån överföres till
Europas v. delar genom s. v. och v. vindar.
Läget på kontinentblocket är betydelsefullt i
samband med den lufttrycksfördelning, som
utbildas över stora kontinenter och som
innebär, att ett utpräglat högtryck på vintern i
regel ligger över inre Ryssland och Sibirien.
Härigenom uppkomma s. v. och s. vindar, som
överföra Atlantens och s. regioners värme till
S. I Koppens klimatschema (se Klimat)
ligger S. nästan helt inom klimatzonen D.
Denna klimatzon kännetecknas främst av att
högväxt skog förekommer, samtidigt som
snötäcke ligger under en viss del av året.
Den varmaste mån. har en temp., högre än
10° C, och temp. är i regel under åtm. 4 mån.
lägre än 1°. Den del av året, under vilken
dygnets medeltemp. ligger lägre än
fryspunkten — och denna tid sammanfaller ung. med
vinterns längd —, är i n. Lappland 7, i
trakten av Härnösand 5, på Stockholms breddgrad
4 och längs Götalands kuster 21/2—3 mån. Den
tid, under vilken medeltemp. ligger högre än
10°, kan anses som ett mått på sommarens
längd och är i Lund i Uppsala 4, i
Härnösand MI2 och i Karesuando omkr. 2 mån. Årets
medeltemp. växlar från omkr. 7° i Skåne till
omkr. —2° i nordligaste Lappland och
antalet dagar med snötäcke från omkr. 30—
40 i Skåne till 240 i n. v. Lappland.
Neder-bördsmängden uppgår i genomsnitt till omkr.
500—600 mm årl. men når på enstaka ställen
i de norrländska fjälltrakterna över 1,500 mm
(se kartan sp. 982). Genom landets kuperade
beskaffenhet uppstå, särskilt i n.,
lokalklimatiska förhållanden, som stundom täml. starkt
avvika från de för trakten normala.
De talrika insjöarna och framför allt
inflytandet av kringliggande hav medföra, att
landets klimat (särskilt gäller detta de s.
delarna) är mera maritimt, än vad enbart
läget skulle ha betingat. Våren försenas
genom att istäcken på sjöar och hav taga värme
i anspråk för sin smältning, men å andra
sidan försenas vinterns inträde genom
vattenmassornas värmemagasin. Isläggningen äger
i nordligaste Lappland rum redan under de
första dagarna av okt., i mell. Svealand omkr.
20 nov. och i Götalands s. och v.
kusttrakter först omkr. 10 dec. Islossningen äger
i n. v. Lappland rum omkr. 10 juni, i mell.
Svealand i slutet av april och i Skåne redan
i slutet av mars. Isförhållandena i
omgivande hav äro av stor betydelse för sjöfarten.
På väst- och sydkusten är sjöfarten hindrad
av is blott under särskilt stränga vintrar. I
n. och mell. Östersjön åter kan sjöfarten blott
under mycket milda vintrar fortgå obehindrat
hela året. På Bottenhavet är sjöfarten vanl.
stängd på grund av ishinder från slutet av
nov. till början av maj, och Bottenviken är
islagd från början av nov. till slutet av maj.
A.-B KART. INS’’.
Medeltemperatur för januari, juli och året under perioden 1859—1925. Efter A. Wallén, »Climate of
Sweden», 1930.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
