Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Sverige (Försvarsväsen)
1006
(1841), Nerikes Allehanda (1843; i Örebro),
Karlstads-Tidningen (1879), Göteborgsposten
(1858), Sundsvalls-Posten (1859) m. fl. ännu
existerande blad jämte många nedlagda.
Fransk-tyska kriget 1870—71, med dess
genom moderna uppfinningar snabbare
förmedlade flod av nyheter, och senare impulser
från engelskt och amerikanskt håll
omskapade tidningarnas innehåll: den politiska
uppgiften tillvaratogs alltjämt, men den aktuella
nyhetstjänsten gjorde sig bredare. Detta blev
framför allt märkbart i Dagens Nyheter (1864),
som genom tillämpning av angelsaxiska idéer
om tidningens utseende blivit förebildlig för
moderna svenska tidningars tekniska
uppställning (rubrikväsen, textanordning o. dyl.),
Svenska Dagbladet (1884), Stockholms-Tidningen
(1889) och, om än först under senaste
årtiondet, Svenska Morgonbladet (1890). Genom den
socialistiska samhällsuppfattningens införande
i Sverige och den politiska och fackliga
arbetarrörelsens tillväxt ha från 1885 grundats
tidningar, som ur modern tidningsteknisk
synpunkt under de första tjugu åren i stort sett
voro av 1700-talstyp i så måtto, att
huvudvikten i tidningen lades på den politiska och
fackliga kampen och det allmänna materialet
kom i andra hand, men nu äro tekniskt
jämställda med de förut nämnda. Tiden (till 1884)
följdes av Social-Demokraten (1885; i
Stockholm), Arbetet (1887; i Malmö) och Ny Tid
(1893; i Göteborg), svenska socialdemokratiens
tre större organ. Arbetarpressen inrymmer
också kommunistiska organ, främst Folkets
Dagblad (Politiken; 1916) och Ny Dag, samt
den syndikalistiska Arbetaren, i vilka den
politiska propagandan är huvudsaken.
Bondeförbundet har ett antal landsortstidningar.
F. n. utkomma 313 svenska tidningar i 137
städer och orter, av vilka över 100 äro
dagliga. 1880 utkommo 320 periodiska
publikationer; 1900 hade siffran stigit till 1,099, 1925
vidare till 1,496 och 1933 till avsevärt över
1,500. Tidningsläsningens omfattning framgår
av följ, tabell:
Inrikes cirkulation Till Från
genom postverket utlandet utlandet
1880 21 mill. ex. 714,000 ex. 607,000 ex.
1900 146,5 » » 2,7 mill. » 1,4 mill. »
1925 319,5 » » 2,3 » » 2,4 » »
Bildreportaget hade i Sverige sina
förelöpare i L. J. Hiertas Lördagskvällen (1836),
A. Blanches Illustrerad Tidning (1855; forts, i
Ny Illustrerad Tidning) och Hvar 8 Dag (1899)
men fick sin nuv. form först i E. Åkerlunds
Vecko-Journalen (1910). Idun, Vårt Hem,
Hemmets Journal) Allers Famil je-Journal
m. fl. äro av en likartad typ, även om
förströelseläsningen av litterär el. annan art
upptager större utrymme. Skämtpressen i
Sverige lanserades 1856 (Kapten Puff), men
efter sporadiska försök omkr. 1890—1914
(Kasper, Kläm, Puck, Karbasen) representeras
den av Söndags-Nisse (1862) och Strix (1897),
1924 sammanslagna till ett organ; nämnas må
även det parodiska Grönköpings Veckoblad
(gr. 1902). Bulevardpressen har haft flera
svenska representanter: Jörgens (Georg
Lundströms) Figaro (gr. 1878) m. fl., i allm. rätt
kortlivade. En egen typ företräder den
radikala månadstidningen Fönstret (1930).
Allmänhetens växande intresse för sport har
för
anlett flera specialorgan, bl. a. Idrottsbladet
(1910), varjämte de stora tidningarna ägna
den flera sidor dagligen. Den egentliga
tidskriftslitteraturen företer i specialämnen och
för olika yrkesgrupper rik blomstring, medan
den allmännare typen (politik och litteratur)
gått avsevärt tillbaka; sedan Svensk
Tidskrift dec. 1932 nedlagts, företrädes den av
Nordisk Tidskrift (1878), Ord och Bild (1892)
samt Tiden (1908).
I S. utkommer även en tidning på finska
språket, Haaparannan Lehti (1882;
Haparanda-Bladet), för finskspråkiga svenskar. Den första
finska tidningen var Rajalta (1875).
För den utländska nyhetstjänsten ha
åtskilliga stora tidningar fasta korrespondenter
i Berlin, London, Paris, New York m. fl.
ut-landsstäder. Den största snabbförmedlingen
av nyheter (inrikes och utifrån) handhas dock
av Tidningarnas Telegrambyrå, T. T. (1921).
Den svenska pressen har stora ekonomiska
intressen i a.-b. Radiotjänst, som också
förmedlar nyheter. — Det i utlandet florerande
trustväsendet inom pressen har haft föga
omfattning i S. utom på tidskriftsområdet, där
den största förlagsfirman är A. Bonnier. De
svenska tidningarna, i regel uppställda efter
angelsaxiskt mönster med utvecklat
rubrikväsen och många bilder, äro samtliga politiskt
partibetonade men ha icke alltid det
opinionsbildande inflytande i politiska frågor, som
deras storlek och spridning skulle förutsätta;
det liberala partiet har sålunda en ganska
stor press men obetydlig representation i
riksdagen. — Jfr art. om olika tidningar och
tidskrifter. G. L-t.
Försvarsväsen. över rikets krigsmakt till
lands och sjöss äger konungen högsta befälet.
Försvarsärenden behandlas i
Försvarsdepartementet, stående under statsrådet
och chefen för detta dep. Enl. 1925 års
riksdagsbeslut är försvarsväsendet delat i tre
grenar: 1) armén, 2) marinen och 3)
flygvapnet. Inom Försvarsdep. behandlas
ärendena dels i dep:s avd. av K. m:ts kansli,
dels i lantförsvarets kommandoexpedition och
i sjöförsvarets kommandoexpedition; inom den
senare handläggas även ärenden, som beröra
flygvapnet.
För försvarets tre grenar gäller 1925
års värnpliktslag. Varje svensk man
är värnpliktig fr. o. m. det kalenderår,
under vilket han fyller 20 år, t. o. m.
det, under vilket han fyller 42 år.
Värnplikten fullgöres i beväringen och
landstormen. Beväringen delas i första och andra
uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15
år, därav 11 år i första och därefter 4 år
i andra uppbådet. Under den tid värnpliktig
icke tillhör beväringen tillhör han
landstormen, i regel således 8 år. Värnpliktig, som
innehaft fast anställning vid hären, marinen
el. flygvapnet el. deras reserver under
sammanlagt minst 2 år och som därefter
överföres till linjetjänst, tillhör, så länge han
kvarstår i beväringen, dess första uppbåd.
Värnpliktiga av kategorien studenter och
likställda tillhöra första uppbådet under hela sin
tjänstetid i beväringen. Inskrivning äger i
regel rum det år den värnpliktige fyller 20
år. Anmälan till inskrivning redan det år,
varunder yngling fyller 18 el. 19 år, får, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
