Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1009 Sverige
marinens anstalter i övrigt. — Marinens m
a-t e r i e 1 fördelas till flottan och
kustfästningarna jämte vissa kustartilleriets
formationer. Högsta befälet inom kustfästning
utövas av en kommendant. — Vissa
delar av marinens stridskrafter äro
fördelade till marindistrikt, till antalet
sex, med marindistriktsbefälhavare
stationerade i Härnösand för Norrlandskusten,
Stockholm för östkusten, Visby för Gotland,
Karlskrona för sydkusten, Malmö för Öresund samt
Göteborg för västkusten. —
örlogssta-t i o n e r n a, jämväl innefattande ö r
logsva r v e n, äro Karlskrona och Stockholms,
med skeppsgossekår förlagd i Marstrand, ö
r-logsdepåerna äro Göteborgs och
Gus-tavsviks.
A. Flottan. Personalen består av stam,
reserv, värnpliktiga samt civil personal.
Dessutom är viss till lots- och fyrstaten hörande
personal tjänstgöringsskyldig vid flottan enl.
särskilt stadgande. Stam och reserv omfatta:
a) militär personal, tillhörande officers-,
underofficers- och sjömanskårerna samt
marinens kadettkår; b) civilmilitär personal,
tillhörande Mariningenjör-, Marinintendentur-,
Marinläkar- samt poliskårerna, ävensom
musikdirektörerna. Stampersonalen upptager
(1933) 304 officerare, 518 underofficerare,
350 flaggkorpraler, 2,899 korpraler och
menige samt 450 skeppsgossar. l:a uppbådet av
värnpliktiga beräknas i krig uppgå till 9,000
man och 2:a uppbådet till 3,000 man. —
Flottans fartyg ingå i sjöstyrkor, av vilka den
viktigaste är kustflottan (se d. o.); övriga
kallas lokalstyrkor, örlogsfartygsbeståndet
utgöres (1933) av:
10 pansarskepp (se Pansarfartyg, sp. 607
f.) ; pansarkryssaren »Fylgia», sjösatt 1907, med ett
deplacement av 5,000 ton; flygplankryssaren
»Gotland» (jfr H a n g a r f a r t y g, sp. 491—492;
depla-cementet har av ekonomiska skäl nedsatts till 4,750
ton), under byggnad (beräknas färdig 1934); 3
torpedkryssare, byggda 1898—1900, med ett deplacement
av 850 ton; minkryssaren »Clas Fleming», sjösatt
1914, med ett deplacement av 1,800 ton; 13 jagare,
därav 9 byggda 1905—18, med ett deplacement av
460—560 ton, samt 4 av Ehrensköldstyp, sjösatta 1927
-—32, med ett deplacement av 1,050 ton; 6
torpedbåtar, sjösatta 1907—08, med ett deplacement av 60
ton; 2 motortorpedbåtar, byggda 1925; 16 u-båtar,
byggda 1914—33, med ett deplacement av 250-—730
ton; 35 vedettbåtar, därav 31 äldre (flertalet f. d.
torpedbåtar) och 4 nyare, byggda 1932—34, med ett
deplacement av 250 ton; 1 flygdepåfartyg och 1
depåfartyg för u-båtar (f. d. pansarfartyg, se d. o.) ; 1
kanonbåt; 4 skeppsgossefartyg; 5 logementsfartyg;
2 statens isbrytarfartyg, »Atle», färdigbyggd 1926,
med ett deplacement av 2,400 ton, och »Ymer»,
färdigbyggd 1933, med ett deplacement av 4,330 ton.
Om Marinförvaltningen, Marinstaben,
Sjökrigsskolan, Sjökrigshögskolan, jagare,
kryssare, motortorpedbåt, pansarfartyg, torpedbåt
och undervattensbåt se dessa ord.
B. Kustartilleriet. Personalen består av
stam, reserv, värnpliktiga samt civil
personal. Stam och reserv utgöras av officers- och
underofficerskårerna samt manskapet; dit höra
även musikdirektörerna samt
kustartillerika-detterna. Stampersonalen upptager (1933) 96
officerare, 97 underofficerare, 60
flaggkorpraler, 212 korpraler och 352 menige. Intendenter
och läkare beordras ur Marinintendentur- och
Marinläkarkårerna. För personalen gäller följ,
ständiga indelning: chefen för kustartilleriet
(generalsperson) med stab, Vaxholms kust-
(Försvarsväsen) 1010
artillerireg:te (KA 1) med detacherade avd. i
Stockholm och i Hemsö fästning samt
Karlskrona kustartillerireg:te (KA 2) med en
deta-cherad avd. i Älvsborgs fästning.
Kustartil-lerireg:te är på fredsfot organiserat i
rege-mentsstab, 3 bataljoner och detacherade avd.
Besättning i kustfästning av l:a kl.
(Vaxholms och Karlskrona) är antingen krigs- el.
fredsbesättning. Till kustfästning av 2:a kl.
(Älvsborgs och Hemsö) i fredstid detacherad
avd. är avsedd endast för byggnaders och
materiels underhåll.
Flygvapnet. Enl. beslut av 1925 års
riksdag äro arméns flygtrupper och marinens
flygväsen sammanslagna till en särskild
försvarsgren, flygvapnet, underställd en direkt
under konungen lydande chef (generalsperson
el. flaggman). Flygvapnets organisation
omfattar: chefen för flygvapnet med stab,
Flygstyrelsen, 5 flygkårer samt 2 centrala
flygverkstäder. Staben, förlagd till Stockholm,
står under befäl av stabschefen hos chefen för
flygvapnet (överste el. kommendör).
Flygstyrelsen, förlagd till Stockholm, är uppdelad på
3 byråer, näml.: militärbyrån,
intendentur-byrån och tekniska byrån. Flygkårerna äro:
F. 1 (Västerås); F. 2 (Hägernäs) med ett
de-tachement i Karlskrona (F. 2 K.); F. 3
(Malmen) med ett detachement i Karlsborg; F. 4
(Östersund); F. 5 (flygskolkåren, Ljungbyhed).
Flygkår står under befäl av en kårchef
(regementsofficer) samt indelas i kårstab och
kompanier. Från kårerna avdelas flygförband för
samverkan med armén (F. 3 och F. 4) och
marinen (F. 2). Centrala flygverkstäderna äro
förlagda till Malmen och Västerås, var och
en med en flygingenjör som styresman.
-—-Personalen utgöres av stam, reserv och
värnpliktiga. Personalen på flygvapnets stat
utgöres enl. 1925 års försvarsordning av: a)
militär personal, näml. 60 officerare, 6 officerare
i intendenturtjänst, 48 underofficerare och 262
menige; b) civilmilitär personal, näml. 11
flygingenjörer, 2 läkare samt 28 övriga; c)
civil personal. Till flygvapnet kommenderas
därjämte för tjänstgöring under viss tid
officerare, underofficerare och manskap ur armén
och marinen. Flygvapnets officerskår
rekryteras ur arméns och marinens officerskårer
genom transport från dessa. Flygvapnet har
däremot egna reservofficersaspiranter
(värnpliktiga studenter), som efter genomgång av
fastställd utbildning under omkr. 21/2 år
utnämnas till fänrikar i flygvapnets reserv. Av
värnpliktiga tilldelas flygvapnet årl. 700
uttagna till linjetjänst samt ett mindre antal
studenter och likställda ävensom ett antal
uttagna till ersättningsreserv. Till flygförare
och flygspanare utbildas varje år ett visst
antal officerare, underofficerare och
underbefäl samt samtliga till reservofficersaspiranter
antagna värnpliktiga studenter. —
Flygmate-rielen är fördelad till de 5 flygkårerna och till
stabens flygavd. Flygplanen utgöras av
spanings-, jakt-, bomb-, torped-, övnings- och
skolflygplan. ö-g.
Det fasta försvaret. S:s viktigaste
fästningar under medeltiden voro Stockholm,
Kalmar och Visby; dessutom funnos talrika
slott, borgar och fasta hus av i allm. endast
lokal betydelse. Under nyare tiden före
Roskildefreden voro de viktigaste fasta plat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
