Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Historia - Litteraturanvisningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige (Litteraturanvisningar)
1029
C. Swartz (se d. o.) och utrikesminister A.
Lindman. Den nya ministären blev emellertid
kortvarig, då valen på hösten 1917 gingo i
deciderad vänsterriktning. Regeringen avgick
och ersattes med en liberal-socialdemokratisk
koalitionsregering, med N. Edén (se d. o.)
som statsminister. Under våren 1918 utsattes
denna för starka påtryckningar att ingripa i
inbördeskriget i Finland, men den tillämpade
även i denna situation den neutralitetspolitik,
som under världskriget blivit traditionell. En
begäran om vapentransporter från S. till den
vita regeringen i Finland tillbakavisades
sålunda. De insatser, som från svensk sida
gjordes, tillkommo på frivillighetens väg genom
Svenska brigaden och ett antal svenska
officerare på stabs- och befälsposter i den vita
armén (se Finlands frihetskrig, sp.
425). Om Ålandsfrågan se Åland.
Revolutionsvågen i Europa hösten 1918 gav
i S. anledning till starka krav på
genomgripande författningsreformer. 1918 borttogs den
graderade röstskalan vid kommunala val, och
1919 genomfördes även en politisk
rösträtts-reform (se Riksdag och
Riksdags-m a n n a v a 1). En urtima riksdag 1919 antog
även det socialdemokratiska kravet på
8-tim-mars arbetsdag (se Å 11 a t i m m a r s d a g),
övergången från krigs- till fredshushållning
medförde för S. som för andra länder omkr.
1921 en våldsam ekonomisk kris. 1920 avgick
den Edénska ministären. S. å. ingick S. i
Nationernas förbund. Förutom några kortvariga
ämbetsmannaregeringar ha de olika
regeringarna sedan varit växlande höger,
folkfrisinnade och socialdemokratiska. 1925
genomfördes en ny härordning, som i hög grad
inskränkte såväl kadrerna som utbildningstiden
(se ovan, Försvar sväsen). Åren 1924—29
medförde stor högkonjunktur, men därefter gjorde
sig den internationella depressionen starkt
kännbar i S. Guldmyntfoten slopades (se ovan,
sp. 1001). Blottandet av den stora
finanssvindel, som leddes av I. Kreuger (se d. o.,
suppl.), gav en hård stöt åt 1920-talets
optimistiska tro på S:s »andra stormaktstid».
Med Kreugersvindelns avslöjande
sammanhängde delvis den folkfrisinnade
statsministern C. G. Ekmans (se d. o., även i suppl.)
avgång under sensationella omständigheter
aug. 1932. Valen på hösten s. å. gingo i
bestämd vänsterriktning, och P. A. Hansson
(se d. o., även i suppl.) bildade en
socialdemokratisk ministär. Den ständigt stegrade
arbetslösheten har vid 1933 års riksdag givit
anledning till förslag om omfattande statliga
åtgärder till arbetslöshetens bekämpande (bl.
a. i proposition om arbetslöshetsförsäkring, se
d. o., suppl.), vilka föranledde tillsättande av
ett särskilt riksdagsutskott, populärt kallat
»välfärdsutskottet». Närmast med anledning
av de förvirrade förhållandena på den
internationella valutamarknaden tillsatte
regeringen i april 1933 ett ekonomiskt råd,
bestående av tio representanter för näringslivet
och den teoretiska sakkunskapen, vilket skulle
bistå finansministern i penningpolitiska
spörsmål (se vidare Sverige, suppl.). B. E-r.
Litteraturanvisningar. Bland större, mera
allmänt orienterade verk må nämnas: G.
Sundbarg, »S. Land och folk» (1904); J.
Guin-chard, »S.» (2 bd, 1915—16); K. Ahlenius, A.
1030
Kempe, E. Apelqvist och O. Sjögren, »S.
Geografisk, topografisk, statistisk beskrifning»
(6 bd, 1908—24); O. Sjögren, »S. Geografisk
beskrivning» (5 bd, 1929 ff.); F. Böök, G.
Upmark och M. Blomstedt, »S. i våra dagar»
(2 bd, 1927); »Svenska orter», utg. av
Generalstabens litografiska anstalt (d. 1, bestående
av 2 text- och 1 kartband över södra S.,
utg. 1932); Sveriges Officiella Statistik (se
d. o.) med specialundersökningar, däribland
»Jordbruksräkningen år 1927» (1930) och »S:s
utbyggda vattenkraft år 1930» (1931);
Svenska turistföreningens (se d. o.) och Svenska
naturskyddsföreningens (se Naturskydd)
publikationer. Bland äldre topografisk litt.
om S. må nämnas E. Tuneld, »Inledning till
geographien öfver S.» (1741; 17 :e uppl., 3 bd,
1793—94); K. V. A. Tham, »Beskrifning öfver
S:s rike» (2 bd, 1849—55; endast sex län);
G. Thomée m. fl., »Historiskt, geografiskt och
statistiskt lexikon öfver S.» (7 bd, 1858—
65); K. M. Rosenberg, »Geografiskt-statistiskt
handlexikon öfver S.» (2 bd, 1881—83); M.
Höjer, »Konungariket S., en
topografisk-sta-tistisk beskrifning» (3 bd, 1872—84). Se även
bibliogr. till art. Norrland.
Naturförhållanden och geologi: I. Flodström,
»Naturförhållandena i S.» (1918); C. Caldenius
och R. Sandegren, »Vårt land under och efter
istiden» (1925); A. G. Högbom. »S:s jord och
grund» (1927) och »Fennoskandia» (1913; i
»Handbuch der regionalen Geologie»); W.
Ramsay, »Geologiens grunder» (3:e uppl. 1931;
särskilt kap. »Fennoskandias geologi»);
Sveriges geol. undersöknings och Statens
meteoro-logisk-hydrografiska anstalts publikationer;
A. Wallén, »Climate of Sweden» (1930).
Se även litt. till art. Istiden.
Näringar: G. Westin Silverstolpe, »Svenskt
näringsliv i tjugonde seklet» (3:e uppl. 1931;
med litt.-anv.); »Tull- och traktatkommitténs
betänkande» (1924); Socialiseringsnämndens
(se d. o.) betänkanden; »Uppskattning av
S:s skogstillgångar verkställd åren 1923—29.
Redogörelse avgiven av
Riksskogstaxerings-nämnden» (1932); E. Höijer, »S:s jordbruk»
(2:a uppl. 1932; med litt.-anv.); Th.
Streyf-fert, »S:s skogar och skogsindustrier» (1931);
V. Källström, »S:s skogsindustrier» (1929);
N. Schager, »Det svenska skogsbrukets
förutsättningar och historia» (1925) och »S:s
enskilda skogar» (s. å.); G. Andersson, »S:s
allmänna skogar» (1926); A. Wahlgren och
G. Schotte, »S:s skogar och huru vi utnyttja
dem» (2 bd, 1928—29); »Svenska industrien
vid kvartsekelskiftet 1925», utg. av Sveriges
industriförbund (1926); E. F. Heckscher,
»Svenska produktionsproblem» (1922); J. Körner,
»S:s elektricitetsverksindustri» (1928); G. De
Geer, »Järnet i S:s näringsliv» (1932); »Molæ
chartariæ suecanæ. Svenska
pappersbruksför-eningens tjugufemårsskrift» (2 bd, 1923); »Den
svenska kemiska industrien», utg. av A. Larson
(2 bd. 1922—23); A. Gjöres, »Konsumentkoope*
rationen i S.» (1925); N. G. Nilsson och G.
Ås-brink, »S:s sjöfart» (1919—21); S. De Geer och
H. Eneborg, »östersjöhamnarna före och efter
världskriget» (1927); jfr Hamn. G. R-ll.
Växtvärld: G. E. Du Rietz, »Die regionale
Gliederung der skandinavischen Vegetation» (i
Svenska Växtsociologiska Sällskapets Handl.,
VIII, 1925), »Vegetationsforschung auf sozia-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
