Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige-Norge - Unionens upplösning - Litteratur - Sverige och kristen tro - Sveriges advokatsamfund - Sveriges allmänna exportförening - Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening - Sveriges allmänna folkskollärareförening (S. A. F.) - Sveriges allmänna handelsförening - Sveriges allmänna hypoteksbank - Sveriges allmänna konstförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige och kristen tro—Sveriges allmänna konstförening
1037
Om unionens värde för den skandinaviska
halvöns bäda riken är det ännu för tidigt att
fälla en slutgiltig dom. Så mycket torde dock
kunna fastslås, att unionen för Norge blev en
sporre till politisk aktivitet och kulturell
expansion, medan den för Sverige bar en stor
del av ansvaret för den »olust i landet», som
utmärker det slutande 1800-talets svenska
historia.
Litt.: E. Hildebrand och L. Stavenow,
»Sveriges historia till våra dagar», 11—13 (1923
—25); Y. Nielsen, »Norges historie efter
1814» (3 bd, 1882—92); E. Sars, »Norges
politiske historie 1815—85» (1904); W.
Keil-hau, »Tidsrummet 1814—1840» och
»Tidsrummet 1840—1875» (»Det norske folks liv og
historie», bd 8—9, 1929—31); L. Tingsten,
»Huvuddragen av Sveriges krig och yttre politik
febr.—aug. 1814» (1925) och »Från
konventionen i Moss till den svensk-norska riksakten»
(i Hist. Tidskr. 1927); H. Rydin, »Föreningen
emellan Sverige och Norge» (1863); O.
Vare-nius, »Kieltraktaten» (i Hist. Tidskr. 1931); O.
Alin, »Den svensk-norska unionen» (2 bd, 1889
—91); S. Clason, »Historisk redogörelse för
unionsfrågans tidigare skeden» (1898); R.
Kjel-lén, »Unionen sådan den skapades och sådan
den blifvit» (3 bd, 1893—94); E. Hagerup-Bull,
»Fra 1905» (1927); Th. af Ekenstam,
»Sverige-Norge. Anteckningar från tiden närmast före
och under 1905» (1929); J. Lövland, »Men og
minner fra 1905» (s. å.); S. C. Hammer, »Det
merkelige aar» (1930). B. E-r.
Sverige och kristen tro, se Stiftelsen
för Sverige och kristen tro.
Sveriges advokatsamfund, en 1887 bildad
enskild sammanslutning av personer över 25
år, som efter att ha avlagt de för behörighet
till domarämbetets utövning erforderliga
kunskapsproven offentligen ägna sig åt
advokatverksamhet. Ämbets- el. tjänsteman vid
allmän svensk domstol ävensom allmän åklagare
kan icke tillhöra samfundet. Samfundets
styrelse har att under vissa omständigheter
genom skiljedom avgöra tvist mellan ledamot
och hans klient om arvode för uppdrag och har
viss disciplinär befogenhet över ledamöterna.
S. har genom yttranden över lagförslag utövat
betydande inflytande på lagstiftningen och
framför allt i hög grad bidragit till höjande
av den svenska advokatkåren. Antalet led. är
nu (1933) 470. Samfundet utger årl.
förhandlingar vid samfundets årsmöte. — Litt.:
Mo-nogr. av G. Stjernstedt (1912). T. E.
Sveriges allmänna exportförening, bildad
1887, statsunderstödd centralorganisation med
ändamål att underlätta och verka för
avsättning i utlandet av svenska produkter. Genom
utlåtanden el. framställningar till resp,
myndigheter söker S. tillvarataga den svenska
exportens intressen. Huvudvikten ligger dock
på en informerande och praktiskt förmedlande
verksamhet i syfte att vidga de anslutna
företagens utländska förbindelser. Det
huvudsakliga arbetet härmed är förlagt till
informa-tionsavd., som även lämnar upplysningar om
tullar, importrestriktioner,
skeppningsforma-liteter, tolkningen av olika kommersiella
termer, varumärken, marknadsrapporter,
kreditförhållanden, coder, facklitteratur m. m.; den
utsänder även till medlemmarna listor på
tvivelaktiga inhemska och utländska företag.
1038
Informationsavd:s upplysningsarbete
kompletteras av andra föreningens sektioner, ss.
kreditupplysnings-, inkasso- och
översättningsbyråerna. Av föreningen utges tidskrifterna
Svensk Export, 2 ggr i mån., avsedd för
svenska läsare, Swedish Export och
Expor-taciön de Suecia, båda månadstidskrifter för
engelsk-, resp, spansktalande länder. Av
övriga regelbundet utkommande publikationer
märkas Svensk Exportkalender (se d. o.),
Skeppningshandbok, ett enl. lösbladssystem
upplagt arbete med uppgift om för olika
länder gällande skeppningsformaliteter, samt
Svenska Handelshus i Utlandet (1913; 6:euppl.
1931). Därjämte utges tillfälliga handböcker
och publikationer om avsättningsförhållanden i
utlandet o. dyl. — 1 övrigt arbetar S. i intim
samverkan med de svenska
utlandshandels-kamrarna samt med statens
exportstipendiater, vilka i regel fungera som föreningens
ombud. I organisationen av utländska
utställningar och mässor har S. ofta tagit aktiv del.
— S. har f. n. (1933) omkr. 850 led.
Styrelsen består av 33 pers. K. H. A.
Sveriges allmänna fjäderfäavelsförening, se
Sveriges fjäderfäavelsförening.
Sveriges allmänna folkskollärareförening
(förk. S. A. F.) bildades 1880 för att arbeta för
folkskolans och folkbildningens höjande, för
enhet och god anda inom lärarkåren och för
förbättring av lärarnas ställning i allm. S.
består av självständiga kretsföreningar (f. n.
328) och ledes av en centralstyrelse. Den utger
en årsskrift, Föreningen; dess organ är Svensk
Läraretidning (se d. o.). Antalet led. uppgick
1932 till 18,920. — Se J. Franzén, »Sveriges
allmänna folkskollärarförening 1880—1930.
Minnesskrift» (1930). Fr. Sg.
Sveriges allmänna handelsförening, bildad
1884, den första större svenska
rikssam-manslutningen mellan enbart näringsidkare.
Många av de åtgärder, som från det
allmännas sida under tiden omkr. 1900 vidtagits för
näringslivets främjande, tillkommo på dess
initiativ. Den uppgick 1918 i Sveriges
köpmannaförbund (se d. o.). K. H. A.
Sveriges allmänna hypoteksbank, 1861
grundad bankinrättning för jordbruksnäringen.
Bestämmelser om dess skötsel innehållas i k. f.
16 maj 1890 med 6 juni 1930 fastställda
ändringar. Bankens ändamål är att ombesörja all
den upplåning, som behövs för
hypoteksför-eningarna; den är den enda kreditförening i
Sverige, som får utge tryckta el. graverade
obligationer med säkerhet i jordegendom.
Till grundfond har staten överlämnat 60 mill.
kr. i statsobligationer, vilka ej få användas
för utlåningen, ej heller försäljas, utom i det
fall, att banken skulle komma under
utredning el. sakna medel till fullgörande av sina
förbindelser. Sammanlagda beloppet av
bankens utelöpande obligationer får ej uppgå till
mer än tio ggr grundfondens belopp.
Delaktighet i banken är obligatorisk för landets
hypoteksföreningar. Styrelsen utgöres av 5
led., ordf, förordnad av K. m:t, v. ordf,
utsedd av fullmäktige i Riksgäldskontoret och
de övriga valda av hypoteksföreningarna.
Bankens obligationsskuld var 428,3 mill. kr. 1932;
reservfond 7 mill. kr. O. Å.
Sveriges allmänna konstförening, se
Konstförening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
