Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges hantverksorganisation - Sveriges husmodersföreningars riksförbund (S. H. R.) - Sveriges industriförbund - Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund - Sveriges kemiska industrikontor - Sveriges kommunalanställdas pensionskassa, understödsförening - Sveriges kommunistiska parti - Sveriges kristliga studentrörelse - Sveriges kyrkliga bildningsförbund - Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium - Sveriges köpmannaförbund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges husmodersföreningars riksförbund—Sveriges köpmannaförbund
1043
ändamål att vid gemensamt framträdande av
föreningarna representera dessa, att verka för
yrkesutbildningens ordnande för såväl
lärlingar och gesäller som mästare, att verka för
hantverkets och den mindre industriens
utveckling i tekniskt, ekonomiskt, konstnärligt och
socialt hänseende samt att understödja och
utveckla Hantverksinstitutets (se d. o.)
verksamhet. S. utger sedan 1911 Svensk
Hantverkstid-ning. Högsta ledningen av organisationen
utövas av årsmötet (vartannat år), som tillsätter
styrelse, vars säte är Stockholm. G. W-n.
Sveriges husmodersföreningars riksförbund,
förk. S. H. R., se Husmodersföreningar.
Sveriges industriförbund, en i Stockholm
1910 bildad industriell centralorganisation.
Förbundet företräder den svenska industriens
gemensamma intressen särskilt i förhållande
till statsmakterna. Frågor rörande
arbetsgivares och arbetares inbördes förhållande
ligga utom förbundets arbetsområde. S.
bedriver genom sitt dotterbolag a.-b. Industribyrån
konsulterande verksamhet i organisations-,
revisions-, byggnadstekniska, trafiktekniska
och skattefrågor. 1930 upprättades S:s
arbetsledareinstitut, en central
utbildningsan-stalt för arbetsledare i förmans- och
ingenjörs-ställning. S. utgav 1926 en monogr. över den
svenska industrien (eng. uppl. 1927), publicerar
årl. Svensk Industrikalender (se d. o.), utger
tidskr. Industriförbundets Meddelanden
ävensom arbeten i industriella frågor, särskilt
berörande organisatoriska spörsmål, samt
utarbetar och publicerar en månatlig svensk
pro-duktionsindex.
Vid 1933 års början voro till S. anslutna
omkr. 1,000 industriföretag med över 200,000
arbetare. Förbundet ledes av en styrelse,
bestående av minst 12, högst 36 led. Styrelsen
har sitt säte i Stockholm. V. L-k.
Sveriges kaninavelsföreningars riksförbund,
sammanslutning av landets
kaninavelsför-eningar, stiftad 1919. Styrelsens säte är Malmö.
Sveriges kemiska industrikontor bildades
1917 för att bevaka den svenska kemiska
industriens gemensamma intressen, främst som
dess representant inför statsmakterna, och
verkar för den kemiska industriens
utveckling och rationalisering; det samarbetar med
Sveriges industriförbund. G. H-r.
Sveriges kommunalanställdas pensionskassa,
understödsförening, en 1922 av vissa
svenska städer bildad pensionsanstalt. Vid
början av 1933 hade till kassan anslutit sig
3 landsting, 2 kommunalförbund, 47 städer,
18 köpingar, 4 municipalsamhällen och 17
landskommuner. Avgiftsinkomsten uppgick
1932 till omkr. 1 mill. kr., försäkringsfonden
belöpte sig vid årets slut till 6,2 mill. kr. S.
förvaltas av Svenska
personal-pensionskassan (se d. o.). O.A.Å.*
Sveriges kommunistiska parti (sektion av
Kommunistiska internationalen) erhöll detta
namn 1921, då det 1917 bildade Sveriges
socialdemokratiska vänsterparti sprängdes och
majoriteten anammade Kommunistiska
inter-nationalens uppfattning. Vid
andrakammar-valen 1921 erhöll S. 80.355 röster och 7
mandat. Partiet leddes under denna tid av Z.
Höglund och F. Ström. Då dessa krävde en
viss självständighet gentemot internationalen,
sprängdes partiet 1924, då Höglunds och
1044
Ströms anhängare uteslötos och den
Moskva-trogna gruppen under ledning av K. Kilbom
tog hand om partiapparaten och
huvudorganet, Folkets Dagblad. De uteslutna
upprätt-höllo under namnet Sveriges kommunistiska
parti en egen partiorganisation med organet
Den Nya Politiken till 1926, då de
återförenades med socialdemokratiska partiet.
Hög-lundsriktningen erhöll vid andrakammarvalen
1924 26,301 röster och 1 mandat,
Kilbomsrikt-ningen 63.601 röster och 4 mandat. Inom
partiet uppstodo snart nya slitningar av samma
orsak som förra gången, och en ny
sprängning skedde 1929. En minoritet underkastade
sig utan reservation internationalens
direktiv. Majoriteten under Kilboms och Flygs
ledning uteslöts ur internationalen. Den behöll
partiets huvudorgan och det mesta av
partiapparaten utom Norrbotten. Partiet bedriver
sin verksamhet såsom ett internationellt
oberoende parti med namnet S. Minoriteten
under ledning av S. Linderoth och H. Sillén
fortsatte verksamheten under beteckningen S.
(sektion av Kommunistiska internationalen).
Detta parti utger tidningen Ny Dag. Vid
valen 1932 erhöll det förra 132.413 röster och
6 mandat, det senare 74,200 röster och 2
mandat (båda i Norrbotten). Inga offentliga
med-lemssiffror föreligga, men medlemsantalet
torde för vart och ett av partierna ligga under
10,000. R. L-dm.
Sveriges kristliga studentrörelse, se K r i s
t-liga studentvärldsförbundet.
Sveriges kyrkliga bildningsförbund, en 1930
bildad sammanslutning av kyrkliga riks- och
stiftsorganisationer för främjande av det
kyrkliga folkbildningsarbetet genom studiecirklar,
bibliotek, föreläsningar och
folkbildningskur-ser. Fr. o. m. 1931 åtnjuter S. statsanslag till
sin biblioteksverksamhet. Medlemsantalet i
de anslutna organisationerna är 1933 71.000.
Ordf, är Manfred Björkquist (se d. o.). G. S.
Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium, ett under medverkan av
svenska konsthistoriker av S. Curman och J.
Roos-val utgivet verk (1912 ff.), innehållande
beskrivningar, historiska utredningar,
uppmätningar och avbildningar av svenska kyrkor
och deras konst- och kulturhistoriskt
värdefulla minnesmärken, inredning och
inventarier. Av S. föreligga 1933 i tryck ett 40-tal
häften, som behandla omkr. 200 kyrkor, samt
manuskript till i det närmaste 300
kyrko-beskrivningar. E. L-k.
Sveriges köpmannaförbund, den centrala
sammanslutningen för befordrande av
detaljhandelns intressen, bildades 1918 genom
sammanslagning av Sveriges allmänna
handelsförening (se d. o.) och Sveriges
minuthandlares riksförbund (gr. 1908). S. består av
lokala föreningar, sammanslutna i läns- el.
provinsförbund och särskilda
branschorganisationer. Omkr. 12,000 medl. Off. organ är
tidningen Köpmannen, varjämte förbundet
även utger tidskr. Butikskultur samt
Svenska Familjetidningen. Förbundet för
köpmännens talan inför myndigheter. S. har verkat
för näringslagstiftningens revision,
lagstiftning mot illojal konkurrens samt bekämpande
av den ambulatoriska handeln, anordnar
kurser, föreläsningar samt
studiecirkelverksamhet. S. har egen arkitektbyrå, bedriver en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
