Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges köpmannaförbund - Sveriges körförbund - Sveriges liberala parti - Sveriges litografiska tryckerier - Sveriges läkarförbund (Allmänna svenska läkareföreningen) - Sveriges maskinindustriförening - Sveriges militära idrottsförbund (S. M. I.) - Sveriges minuthandlares riksförbund - Sveriges motorbåts union (S. M. U.) - Sveriges nationaltempel - Sveriges nationella ungdomsförbund - Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling - Sveriges nykterhetsvänners landsförbund - Sveriges offentliga arbetsförmedling - Sveriges Officiella Statistik - Sveriges pappersbruksförbund - Sveriges pomologiska förening - Sveriges privata centralbank - Sveriges privatanställdas pensionskassa - Sveriges redareförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges körförbund—Sveriges redareförening
1045
omfattande propaganda för den enskilda
handeln och arbetar för detaljhandelns
ekonomiska rationalisering. K. H. A.
Sveriges körförbund, riksförbund för
blandad körsång, bildat 7 juni 1925 vid den stora
sångarfesten med syfte att verka för en
högre sångkultur inom folkets bredare lager,
byggd på den blandade körsångens grund, i
första hand genom anordnandet
avutbildningskur-ser för körledare samt utgivande av god och
billig sånglitteratur. Omedelbart anslöto sig omkr.
125 körer (antalet är 1933 463 körer med 10,750
sångare). Första dirigentkursen anordnades
1926. Förste förbundsdirigent är S. Lizell.
S. utger sedan 1928 tidskr. Vår Sång. T. N.
Sveriges liberala parti bildades i Stockholm
7 okt. 1923 väsentligen av den grupp inom
Frisinnade landsföreningen (se d. o., sp. 1206),
som utträdde ur föreningen under ledning av
Liberala samlingspartiets ordf. N. Edén.
Partiets ordf. (ordf, i dess verkst. utskott) ha
varit f. statsrådet E. Löfgren (1923—30) och
f. statsrådet E. Lyberg (1930—32). Som
partiets motsvarighet i riksdagen bildades 1924
Liberala riksdagsgruppen (se d. o.).
Partiet räknade 1924 ett 100-tal
lokalföreningar samt omkr. 1,000 understödjande
(direkt anslutna) medl. men har sedan betydligt
nedgått. Det nådde vid sitt första riksdagsval
1924 omkr. 70,000 röster och 1932 omkr. 47,000.
Riksdagsgruppen splittrades starkt 1925 i
försvarsfrågan och 1927 i skolfrågan, vilket
försvagade även landspartiet. Gl.
Sveriges litografiska tryckerier, a.-b., förk.
S. L. T. (Esselte), bildat 1913, åsyftar »att
efter förvärvande av litografiska och andra
liknande fabriksföretag eller aktier i dylika
förvalta desamma och bedriva tillverkning och
försäljning av tryckalster samt annan därmed
förenlig verksamhet». F. n. (mars 1933) äro till
bolaget anslutna 40 företag på olika platser
i landet; huvudkontoret är i Stockholm.
Totalantalet vid samtliga företag sysselsatta
pers. 1 juli 1932 var 4,861. Aktiekap., urspr.
15,650,000 kr., uppgår efter 1930 års emission
till 43,395,000 kr.
Sveriges läkarförbund, 1893—1919
Allmänna svenska läkareföreningen,
sammanslutning av svenska läkare med uppgift att
tillvarataga läkarkårens sociala intressen samt
att reglera allt, som har att göra med läkarnas
yrkesutövning och ställning gentemot
allmänheten, d. v. s. allt det, som ej tillhör läkarnas
vetenskapliga sammanslutnings, Svenska
läkaresällskapets, verksamhet. Läkarna äro
sammanslutna, i allm. länsvis, i lokala
läkarför-eningar, som tills, bilda S. Förbundet ledes
av en centralstyrelse med ett verkst. utskott.
Särskilda grupper inom läkarkåren ha inom
S:s ram sammanslutit sig till »sektioner»,
t. ex. Svenska provinsialläkareföreningen och
Psykiatriska föreningen. A. W-dt.
Sveriges maskinindustriförening,bildad 1911,
har till ändamål att tillvarataga den svenska
maskinindustriens gemensamma intressen med
uteslutande av frågor rörande förhållandet
mellan arbetsgivare och arbetare, verkar
särskilt för enhetliga leveransvillkor och
stan-dardiseringsbestämmelser samt samarbetar
med Sveriges industriförbund (se
d. o.). G. H-r.
Sveriges militära idrottsförbund (förk. S. M.
1046
I.), organisation för den frivilliga militära
idrotten (se M i 1 i t ä r idrott, suppl.) i
Sverige, bildades 1909. S. är uppdelat i 6 distrikt
el. kretsar. Till S. äro anslutna (1 mars 1933)
56 föreningar. S. har (1914) instiftat ett m
i-litärt idrottsmärke (se
Idrotts-märke). Å. S-n.
Sveriges minuthandlares riksförbund, se
Sveriges köpmannaförbund.
Sveriges motorbåts union (förk. S. M. U.),
en sammanslutning av i Sverige
hemmahörande organisationer, vilkas medl. idka
mo-torbåtssport, vill verka »för motorbåtssportens
utbredning och motorbåtars användning inom
landet», bildades 1928. Ansluten (sedan J928)
till Union internationale du yachting
automo-bile genom Kungl. motorbåtklubben. Till S.
äro anslutna (1 mars 1933) 42 klubbar med
omkr. 3,500 medl. Å. S-n.
Sveriges nationaltempel, se
National-templarorden.
Sveriges nationella ungdomsförbund, bildat
1915, har med växlande aktuellt program
varit och är alltjämt den högersinnade
ungdomens från partiorganisationen fullt
fristående organisation. Under vissa skeden har det
kulturella och allmänt nationella mest
betonats, under andra det rent politiska. S:s
senaste blomstringsperiod, som under numera
kapten C. E. Wilckes ledning började 1927, kan
betecknas som starkt politisk, ofta
dagspoli-tisk. Medlemsantalet var 3,000 år 1926 men
i febr. 1933 över 38,000, lokalföreningarna
537. Organ var 1918—29 Nationell Tidskrift,
1930 omlagd till veckobladet Nationell
Tidning (se dessa ord). Genom kurser och
studiegrupper runtom i landet utför förbundet ett
mycket omfattande politiskt arbete. L. K.
Sveriges nykterhetssällskaps
representantförsamling, se Nykterhetsrörelsen,
sp. 13.
Sveriges nykterhetsvänners landsförbund,
se Nykterhetsrörelsen, sp. 13.
Sveriges offentliga arbetsförmedling, se A
r-betsförmedling.
Sveriges Officiella Statistik är det 1911
fastställda gemensamma namnet på flertalet
genom statens försorg regelbundet
utkommande statistiska publikationer, dels de, som förut
tillhörde serien Bidrag till Sveriges Officiella
Statistik (indrogs 1911), dels flera förut
separat utgivna el. de senare årtiondena tillkomna
publikationer. Därjämte finns åtskillig annan
officiell statistik, t. ex. Statistisk Årsbok och
Årsbok för Sveriges Kommuner samt serien
Statistiska Meddelanden (se d. o.). H. G-n.
Sveriges pappersbruksförbund, se
Svenska pappersbruksföreningen och
Arbetsgivareförening (suppl.).
Sveriges pomologiska förening, bildad 1900,
har bl. a. arbetat för att tillvarataga svensk
frukt och organisera frukthandeln. Den
bedriver försöksverksamhet (se Fruktodling,
sp. 1233—34) och upplysningsverksamhet.
Organ : Sveriges Pomologiska Förenings Årsskiift
(1900 ff., fr. o. m. 1909 4 h. årl.) m. m. C. G. D.
Sveriges privata centralbank, se
Skandinaviska kreditaktiebolaget.
Sveriges privatanställdas pensionskassa, se
Svenska pe r son al - pe n si on sk assa n.
Sveriges redareförening bildades 1906 bl. a.
för att tillvarataga medlemmarnas intressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
