Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Swindon—Svinnegarn
1059
England och på Irland, där den utrotats, i n.
Afrika och v. Asien. 1 Sverige fanns den upp
till Uppland. Vildsvinet är ett högt skattat
villebråd och har för jaktändamål vid flera
tillfällen införts i Sverige. Det är stamform
till tamsvinet. I s. och ö. Asien förekomma
talrika former av bandsvinen (undersläktet
Striatosus), vilka utmärkas dels av en ljus
strimma längs nosen, dels av egendomligheter
i kranie- och tandbyggnaden. Vissa arter ha
tämts och användas som husdjur. Ett tredje
undersläkte (Eusus) bilda pustelsvinen
från Bortre Indien och Sundaöarna.
Under-fam. Babirussinae omfattar hjortsvin och
navelsvin (se dessa ord). T. P.
Swindon [smFndon], stad i n. delen av
Wilt-shire, s. v. England; 62,407 inv. (1931). Viktig
järnvägsknut vid linjen London—Bristol med
Great Western railways stora lokomotiv- och
vagnsverkstäder.
SwinemiTnde, stad i preuss. prov. Pommern,
på Usedom, vid S w i n e, den mell. av
Stetti-ner Haffs mynningar; 20,213 inv. (1925). S.
är Stettins uthamn, driver fiske och handel
samt har varv, konservfabriker m. m. Mycket
besökta havsbad; flyghamn, navigationsskola.
S. blev stad 1765. Hamnen är starkt befäst
till skydd för inloppet till Stettin. Enligt
Versaillesfreden få befästningarna bibehållas
sådana de voro vid fredsslutet men få icke
förstärkas. S. skans intogs av Gustav II
Adolf 1630.
Svinesund, det 250 m breda sundet mellan
Skagerak och Idefjorden (jfr d. o.), på
gränsen mellan Sverige och Norge. Passeras av
landsvägsfärja. På svenska sidan
tullstationen S. — Under alla Sveriges krig med
Danmark fr. o. m. 1658 ha häravd. å båda sidor
framträngt till el. över S. Särskilt märkas
åren 1716—18, då starka befästningar
anlades (se S u n d s b o r g) och broar slogos över
sundet. G. R-ll;Wdt.
Svinfylking, krigsv., se C u n e u s.
Swing [scoiil], se Boxning, sp. 1034.
Svingel, Festüca, artrikt grässläkte med i
vippa samlade, flerblommiga, borstbärande
småax och korta, en—trenerviga skärmfjäll.
I Sverige finnas 8 arter, alla fleråriga. Den
lågvuxna, 2—3 dm höga f å r s v i n g e 1 n, F.
ovina, som har borstlika blad, är allmän på
torra backar, hedar och i glesa barrskogar.
Den mera högvuxna ängssvingeln, F.
pratensis (F. elatior), har platta blad och
växer i ängar, på åkerrenar o. dyl. Båda ha
betydelse som betesväxter; den sistnämnda
odlas också som vallgräs. G. M-e.
Svinhufvud, svenska ätter. Från en i
Dalarna bosatt medeltida frälsesläkt härstamma
på kvinnolinjen dels biskop O. O. S. (se
nedan; om dennes fädernesläkt se S w e d e
n-b o r g), dels ätterna S. af Qvalstad, som efter
1809 fortlever blott i Finland (introducerad
där 1818; om P. E. S. af Qvalstad se
nedan), och S. i Västergötland, som kvarlever i
Sverige. B. H-d.
Svinhufvud, Otto Olavi, biskop (d. 1522);
jfr släktart. Studerade i Rostock 1480—83
och blev senare magister. S. blev domprost
i Västerås 1496 och biskop där 1501. Han
var en betydande medlem av Sturarnas
mot-parti. Efter Sten Sture d. y:s död blev S.
annandag påsk 1520 gripen inför högaltaret
1060
i Västerås domkyrka av en Sturevänlig
bondehop och hölls en tid fängslad men befriades
av Kristian II :s trupper. Ilan insattes vid
Kristians återfärd till Danmark dec. 1520 i
den tillförordnade regeringen i Stockholm
men fängslades april 1522 av
slottshövitsman-nen Henrik Slagheck, som begynt tvivla på
hans kungatrohet; S. dog som fånge senast i
juni s. å. G. C-n.
Svinhufvud (af Qvalstad), Pehr Evind,
finländsk jurist, Finlands tredje president
(f. 1861 ls/i2); jfr släktart. Blev jur. kand.
1886, var 1893—1901 ledamot av
lagberedningen och blev 1901 assessor i Åbo
hovrätt men avskedades 1903 olagligen.
S. var därefter advokat i Helsingfors,
försvarade bl. a. prokurator Soisalon-Soininens
baneman och deltog i det politiska
motståndsarbetet som led. av kagalens styrelse. Efter
storstrejken 1905 föreslogs han till led. av
senaten men accepterades icke och blev 1906
häradshövding i Heinola (1908 i Lappvesi)
domsaga. S., som deltagit i flera
ståndslant-dagar, var 1907—17 led. av enkammaren,
såsom talman 1907—12 ådagaläggande
oförskräckt frispråkighet emot den ryska
regimen. Nov. 1914 avskedades S. av
generalguvernör Seyn från sin
häradshövdingebefatt-ning men fortsatte att förvalta domsagan,
häktades i tingssalen, förvisades till Sibirien
och vistades nära Tomsk till mars 1917, då
han återvände hem, varmt hyllad av hela
folket. Han blev april 1917 prokurator i den
nybildade senaten och nov. s. å. ordf, i den
regering, som i dec. genomförde Finlands
själv-ständighetsförklaring. Efter röda upprorets
utbrott måste S. hålla sig dold men lyckades
mars 1918 fly och kom över Reval, Berlin
och Stockholm till Vasa samt återtog
ledningen av regeringen. Maj 1918 överlät
lantdagen högsta makten åt S. som
riksföreståndare. Han avgick dec. s. å. till förmån för
G. Mannerheim och lämnade samtidigt sin
post som justitiekansler (prokurator).
Efter Lapporörelsens utbrott bildade S. juli
1930 regering och valdes febr. 1931 till
president med 151 röster av 300 (motkandidat
K. J. Ståhlberg). S:s personliga auktoritet
var av stor betydelse vid likvideringen av
Mäntsäläupproret mars 1932. — Litt.: E.
Räikkönen, »S. i Sibirien» (sv. övers. 1929);
biogr. av H. Gummerus (1931). — S:s
porträtt återges på vidstående plansch. H. E. P.
Svinhult, Östergötlands sydligaste socken,
Ydre härad, i skogs- och bergsbygden n. v.
om Vimmerby; 142,38 kvkm, 649 inv. (1933).
504 har åker, 11,629 har skogsmark. Vid
Stångån på ö. gränsen Ydrefors ändstation
och såg. Ingår i V. Ryds och S:s pastorat i
Linköpings stift, Ydre kontrakt.
Svinlus, zool., se Löss, sp. 527.
Svinmålla, Chenopödium a’lbum, bot., se
Mållsläktet.
Svinn, minskning i varas vikt el. volym
genom avdunstning, läckning o. s. v.
Svinnegarn, socken i Uppsala län, Åsunda
härad, på Mälarslätten, invid Enköping och
Svinnegarnsviken av Mälaren; 18,28 kvkm, 540
inv. (1933). 1,198 har åker, 451 har
skogsmark. Egendomar: Haga (se d. o., sp. 251) och
Inreborg. I S. a.-b. Ilagaverkens tegelbruk
(110 arb.). Ingår i Tillinge och S:s (fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
