Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydafrikanska unionen - Näringar - Religion och undervisning - Finanser - Mynt, mått och vikt - Flagga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydafrikanska unionen (Religion och undervisning—Flagga)
1079
kustlandet och ej ovan omkr. 1,800 m ö. h.
90 % av majsskörden komma från
Oranjefri-staten och Transvaal. Majs och majsmjöl
exporterades 1930 till ett värde av 2,7 mill.
pd st. Av vete frambringas omkr. hälften av
landets behov. Förnämsta vetedistrikt är
vin-terregnsområdet i s. och s. v. Kapprovinsen,
där den europeiska kolonisationen är äldst,
jordbruket bäst utvecklat och vin- och
fruktodling kan bedrivas även utan
konstbevattning. Natals subtropiska kustbälte utmärkes
av plantagebruk med odling av sockerrör,
ananas, bananer m. m. samt Citrus-frukter; de
senare odlas även i torra trakter med
irriga-tion. I hela S. funnos 1926 16,3 mill.
fruktträd (äpplen, päron m. m.), därav 4,3 mill.
Citrfis-fruktträd. Apelsiner skördas i hela S.
Dryfarmingmetoden har visat sig lämplig,
särskilt vid veteodlingen. Potatisodlingen är
viktig. Dessutom produceras huvudsaki. i
Transvaal och Natal något bomull för export,
te i Natal, tobak i Transvaal m. m.
Boskapsskötseln är ännu viktigast
i Karroolandets stäppområden; fåraveln är i
synnerhet koncentrerad till Iligh Veld i
platå-landet och till det ö. upplandet, getaveln (för
mohairproduktion) till de bäst bevattnade
delarna av Karroolandet. 1929 funnos omkr. 45
mill. får, 7,9 mill. getter (därav 1,6 mill.
angoragetter), 10,5 mill. nötkreatur, 0,9 mill.
hästar (1926) och 0,5 mill. svin (infödingarnas
kreatur ej inräknade). Epizootier äro vanliga;
vattenbristen söker man avhjälpa bl. a.
genom magasinering av regnvatten.
Mejerihanteringen är stadd i utveckling. Smörexporten
hade 1930 ett värde av omkr. 160,000 pd st.
Även ägg exporteras. Ullexporten hade 1930
ett värde av 8,6 mill. pd st. (16,8 mill. 1928).
Köttproduktion för export synes ha bästa
framtidsutsikter (exportvärdet av kött var
1930 377,000 pd st.). Den förr betydande
struts-aveln har gått tillbaka på grund av
modeväxlingen (776,313 fåglar 1913, 104,578 1926).
Bergsbruk och industri. S. är
f. n. världens viktigaste guld- och
diamantland (jfr Guld, sp. 1247). Guld
frambringades 1931 till ett värde av 46,2 mill. pd st.
(huvudsaki. från Witwatersrandfälten i
Transvaal). Därnäst kommo diamanter, 4,1 mill.
pd st. (10,7 mill. 1926), nästan h. o. h. från
Kapprovinsen (Kimberleydistriktet i West
Griqualand) och Transvaal, kol 3 mill. pd st.
(huvudsaki. i Transvaal och Natal). Vidare
märkas koppar (387,500 pd st.), asbest, silver,
tenn m. m. Platinafyndigheter (i Transvaal)
ha börjat exploateras (produktionsvärde 1930
300,000 pd st.). Industrien är mest av lokal
betydelse. 7,461 fabriker sysselsatte 1928—
29 omkr. 217,600 arb. (därav 89,236 vita).
Fiske. Den årliga fiskfångsten uppgår
till omkr. 20,000 ton och till ett värde av
500,000—600,000 pd st. 1929 fångades av
val-fiskerier i Kapprovinsen 1,201 valar, i Natal
1,883 valar. Den exporterade valoljan hade
1930 ett värde av 385,360 pd st.
Handel och kommunikationer.
Totala värdet av exporten var 1931 70,6 mill.
pd st., av importen 53 mill. pd st. (motsv.
siffror för 1929 voro resp. 87,3 och 83,4 mill.
pd st.). De högsta exportvärdena
representerades 1930 av guld (35,9 mill. pd st.), ull (8,6
mill. pd st.; 14,5 mill. 1929), diamanter (5,5
1080
mill. pd st.; 12 mill. 1929), majs (2,4 mill.
pd st.), hudar och skinn (2,1 mill. pd st.), bark
(0,9 mill. pd st.), kol (0,7 mill. pd st.).
Förnämsta importvaror voro 1930 livsmedel och
drycker (5,4 mill. pd st.), bomullsvaror (5 mill.
pd st.), maskiner (3,8 mill. pd st.), stål- och
metallvaror (3,3 mill. pd st.), brännoljor (3,3
mill. pd st.), automobiler och vagnar (3,3 mill.
pd st.; 7,3 mill. 1929). Den största
utrikeshandeln går på Storbritannien. Huvudhamnar
äro Table bay (Kapstaden), Port Elizabeth,
East London, Durban och Walvis bay. I
unionens hamnar inklarerades 1930 i utrikes fart
1,579 fartyg om 5,4 mill. nettoton, i kustfart
4,132 fartyg om 10,3 mill. nettoton.
Statsjäin-vägarna förenades 1910 till ett system, The
south african railways. Järnvägslinjernas
totala längd var 1931 21,378 km,
telegraflinjernas 58,056 km, telefonlinjernas 654,900 km;
112,900 telefonapparater 1931.
Radiotelegrafstationer 1931: 5 st.
Religion och undervisning. De största
kyrkosamfunden äro de holländska samt de
anglikanska, wesleyanska, luterska och
presbyterianska kyrkorna; de romerska katolikerna
äro relativt fåtaliga; 1926 funnos 71,816
mosaiska trosbekännare. Av de färgade
räknades s. å. 2,4 mill. som konfessionslösa. Sju
skandinaviska missionssällskap bedriva f. n.
sin verksamhet på ett 150-tal platser (jfr
Mission, sp. 133—134, och Oskarsber g).
Univ. finnes i Kapstaden, Stellenbosch,
Johannesburg (Witwatersrands univ.) och Pretoria.
University of South Africa (huvudsäte i
Pretoria) består av colleges i Bloemfontein,
Wellington (Huguenot university), Grahamstown,
Pietermaritzburg och Potchefstroom. Antalet
stud, vid univ. var 1929 6,819. Högre teknisk
undervisning vid univ. i Kapstaden och
Johannesburg; ett lantbruksinstitut finns i varje
prov. Elementarundervisning, obligatorisk för
vita, meddelades 1930 i 4,906 skolor för
europeiska elever åt 353,942 pers., i 4,038 skolor
för icke européer åt 382,707 pers.
Finanser. Riksstaten för 1931—32 upptog
bl. a. inkomster: tullar 8,8 mill. pd st.,
skatter 7,2 mill. pd st. (därav av färgade 975,000
pd st.), post, telegraf, telefon 4,6 mill. pd st.,
räntor 2,2 mill. pd st., gruvdrift 982,000 pd st.
Av utgifterna gingo 5,2 mill. pd st. till
avbetalning på statsskulden, 3,3 mill. till
pensioner, 3,3 mill. till post, telegraf, telefon, 2,4
mill. till polisväsendet, 1,1 mill. till
undervisning m. m., 0,8 mill. till jordbruket, 0,7 mill.
till försvaret och 0,2 mill. till
irrigationsföre-tag. Största utgifterna hade Kapprovinsen och
Transvaal, resp. 4,8 och 4,1 mill. pd st. Den
fonderade statsskulden uppgick i mars 1931
till 243,6 mill. pd st.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är den
sydafrikanska pound sterling. Genom lag av
1922 förordnades om utsläppandet av egna
mynt med samma namn som de brittiska, vilka
även äro lagligt betalningsmedel. Britt,
myntverket i Pretoria övertogs 1932 av unionen.
Guldmyntfoten avskaffades 1933.
Metersystemet är gällande vid sidan av äldre britt,
mått-och viktsystem, men även vissa äldre holl.
mått äro i bruk. Det vanliga ytmåttet är
morgen (se d. o.), 1,000 »kapfot» = 1,033
eng. fot.
Flagga. Ny nation alflagga antogs 1927.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
