Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Djurvärld - Befolkning - Näringar - Politisk indelning - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1091
Sydamerika (Befolkning—Historia)
1092
dessa ord), en del rovfåglar, ss. Cathartae
(se G a m f å g 1 a r) och Polyborus, agami (se
d. o.), Cancroma (se d. o.), frösnäppor
(Thino-corythidae), hoactzin (Opisthocomus),
glansfåglar (Oalbulidae), kolibrifåglar, fettfågeln,
tukaner, många papegoj släkten o. s. v.
Flertalet skrikfåglar (se d. o.) har sitt
ursprung i S. Dessutom må nämnas
vävarsta-rar (lcteridae), praktfinkar (Tangaridae),
sockerfåglar (Coerebidae), Mniotiltidae m. fl.,
varjämte en hel del fågelfamiljer av
nordlig typ äro representerade. Kräldjursfaunan
är också rik. Kajmaner finnas i flera
arter, och flera släkten av både land- och
söt-vattenssköldpaddor äro allmänna, ödlorna
tillhöra mest fam. Iguanidae (leguaner m. fl.),
Tejidae (teju och smärre arter), Geckonidae,
Amphisbaenidae (masködlor). Boaormar
finnas av flera arter. Bland groddjuren är den
s. k. Surinamgrodan, Pipa, karakteristisk för
S. Lövgrodorna (Hylidae) och fam.
Cystigna-thidae ha ett centrum i S. S. har en oerhört
rik fauna av sötvattensfiskar. Bland de
märkligaste äro en lungfisk (Lepidosiren),
Arapai-ma, den största av alla benfiskar (nära 5 m),
och darrålar. Formrikast äro malar och
pan-sarmalar, characinider och cichlider.
De av klimatiska och meteorologiska
faktorer framkallade olika landskapstyperna
erbjuda olika livsvillkor. Urskogarna och
pam-passlätterna måste därför ha vitt skilda
faunor. Därtill finnas på Anderna o. a. höga berg
olika livszoner alltefter höjdläge. På
högslätten i Peru uppträda lamadjur, hjortar,
hund-djur m. fl. i mindre raser än på lägre nivåer. I
sjön Titicaca lever en doppingart utan
flygförmåga, som ej finnes annorstädes. Vid Perus och
Chiles kust hyser den kalla havsströmmen så
mycket fisk, att otaliga massor av sjöfåglar
(skarvar m. fl.) finna sin näring. De häcka
i millioner på små öar. och i det torra
klimatet hopas avfallet efter dem till värdefulla
guanolager. Kring S:s sydspets tillstöter en
antarktisk fauna med sälar, pingviner,
stormfåglar o. s. v. (Se för vidare detaljer även
Argentina och Brasilien.) Lönnb.
Befolkning. S:s befolkning beräknas till
omkr. 85 mill. Den består av tre
huvudelement, de ursprungliga invånarna, indianerna,
samt européer och negrer, ävensom biandfolk
av dessa olika raser. Under 1800-talet fick
S. mottaga en stark ström invandrare,
särskilt från Sydeuropa till östra S. Av inv. i
Argentina 1914 voro nära 930.000 födda i
Italien och 830,000 i Spanien, medan av de i
utlandet födda inv. i Brasilien 1920 omkr.
558,000 voro italienare, 434,000 portugiser,
219,000 spanjorer och 53.000 tyskar. Till
Argentina beräknas 1857—1924 5.481,000 pers,
ha invandrat (men 2,563.000 utvandrat); den
tyska invandringen till Brasilien torde ha
uppgått till omkr. en halv mill. pers.; en
fjärdedel av Uruguays befolkning beräknas vara
född i utlandet. Den svenska emigrationen till
S. har varit obetydlig, 4,144 pers. 1851—1910.
Se vidare Indianer (och vidst. kartskiss)
samt art. om S:s olika stater.
I Andernas n. och centrala delar liksom i
de inre urskogsområdena dominera indianerna;
negrerna äro koncentrerade till de tropiska
kustländerna. Spanskan är officiellt språk i
alla stater utom Brasilien, där portugisiskan
är riksspråk. I Paraguay är indianspråket
guarani jämställt med spanskan. Om S:s
litteratur se Brasilianska litteraturen och
Spansk-amerikanska litteraturen (i
suppl.). — Religionen är övervägande katolsk;
de brittiska och holländska kolonierna äro
protestantiska. O. Sjn; A. A-t.
Näringar. Under kolonialtiden hade S. sin
största betydelse som producent av ädla
metaller, guld och silver. S. är rikt på mineral.
Brasilien lämnar bl. a. järnmalm, guld och
diamanter, Bolivia tenn och silver, Chile
chile-salpeter och koppar, Colombia platina. Även
petroleum finnes flerstädes, främst i
Venezuela, Argentina, Colombia och Ecuador. —
Större betydelse har i våra dagar jordbruket
fått. Det tropiska S. producerar särskilt kaffe,
kakao, kautschuk, bomull och tobak.
Brasilien är världens främsta kaffeland med 70 %
av världsproduktionen, men även Colombia
(med 6 %), Ecuador och Venezuela intaga här
en framskjuten plats. Av kakao lämna
Brasilien och Ecuador, som tidigare helt
dominerade marknaden, alltjämt nära x/5.
Kautschuk, förr en av Brasiliens huvudprodukter,
har nu fått träda tillbaka för det asiatiska
plantagegummit men är alltjämt en faktor
på världsmarknaden. — Argentinas vete, majs
och linfrö ha fått allt större betydelse för
världskonsumtionen; utförseln av kött, hudar
och ull från Argentina, Uruguay, Sydbrasilien
och Chile är avsevärd. Däremot har industrien
i S. ännu blott lokal betydelse. O. Sjn.
Politisk indelning. De enda europeiska
kolonierna inom S. äro Guayana, uppdelat på
Storbritannien, Nederländerna och Frankrike,
samt Falklandsöarna, som tillhöra
Storbritannien. Hela det övriga S. är uppdelat i 10
självständiga republiker. I nedanst. tab. återges de
olika staternas och koloniernas areal och
folkmängd enl. senaste off. uppgifter; vissa
omtvistade områden äro emellertid dubbelräknade,
då de upptagas under två el. flera stater. S. F.
Yta i kvkm Inv.
Argentina (1932) ........... 2,802,436 11,682,087
Bolivia (1929) ............. 1,332,808 2,911,283
Brasilien (1932) ........... 8,511,189 42,720,568
Chile (1930) ................. 741,767 4,287,445
Colombia (1928) ............ 1,150,220 7,851,000
Ecuador (1931) ............... 451,180 2,500,000
Paraguay (1931) .............. 288,019 1,065,000
Peru (1927) ................ 1,378,360 6,147,000
Uruguay (1931) ............... 186,926 1,941,398
Venezuela (1931) ............. 912,050 3,157,025
Britt. Guayana (1930) ........ 231.744 312,498
Nederl. Guayana (1931) ... 129,100 155,888
Fr. Guayana (1931) ............ 88,240 32,596
Falklandsöarna (1931) ......... 11,960 2,392
Historia. Om S:s förhistoria se
Amerikansk arkeologi, sp. 742—743, I
n-d i a n e r och Inka rike t, om dess
upp-täcktshistoria och erövring av européer se
Amerika, sp. 724 och 726. Gränserna
mellan Spaniens och Portugals intressesfärer i S.
uppdrogos av påven 1493 och genom fördraget
i Tordesillas 1494; om den portugisiska
delens utveckling som koloni till självständig
stat se Brasilien, sp. 1135—36. På
1600-talet förvärvade holländare, engelsmän och
fransmän smärre kolonier i Guayana (se d. o.).
— Efter de äventyrliga framgångar, som följt
de första spanska erövrarna, Balboa, Pizarro,
Mendoza, Valdivia m. fl., infördes snart spansk
förvaltning under ledning av en vicekonung i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
