Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydney (Australien) - Sydney (Kanada) - Sydorkneyöarna - Sydossetien, Sydossetiska autonoma området - Sydostbrotten - Sydow, von, släkt - Sydow, Adolf Hjalmar von - Sydow, Axel Erik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1101
Sydney—Sydow, A. E. v.
1102
Utsikt över Sydneys hamn och bron över Port Jackson.
anläggningen. Huvudgatan, George Street,
följer den gamla oxväg, som frän hamnen
ledde in i landet. S. har stätliga offentliga
och privata monumentalbyggnader i brokig
stilblandning; univ. (gr. 1850; 2,824 stud.,
därav 776 kvinnor, 1930), de två katedralerna,
den anglikanska S:t Andrew och den katolska
S:t Mary, äro i gotisk stil, nationalmuseet och
konstgalleriet i klassisk, stadshuset och
posthuset i italiensk renässans, medan moderna
affärshus och skyskrapor äro insprängda i
stadsbilden. Stora, härliga parker, ss. Botanic
garden ö. om city, med rik tropisk växtlighet,
och Centennial park i s. ö. 1 det oerhört
vidsträckta stadsomrädets ytterregioner sträcka
sig villaförstäderna ut till havskusten. En
av världens ståtligaste broar, färdig 1932,
leder över till Port Jacksons n. strand; här
märkes Manly, livligt besökt bad- och förort.
Darling harbour är den viktigaste hamnen
för oceanångarna. — S. är Australiens främsta
hamn (anlöptes 1929—30 av 6,192 fartyg om
8,9 mill. ton) och handelsstad. Järnvägsknut;
huvudstation för örlogsflottan. Delvis
beläget på kollager, har S. betydande industri:
järn-, varvs-, textil-, läderindustri m. m. —
S. grundades 1788 som förbrytarkoloni, var
länge obetydligt men överflyglade omkr. 1900
Melbourne. I S. är rest en minnesvård över
svensken D. Solander (jfr d. o.), som här
landsteg tills, m. upptäcktsresanden J. Cook
1770. M.
Sydney [si’dni], stad i prov. Nova Scotia,
Kanada, på n. ö. kusten av Kape Breton
island; 23,089 inv. (1931). S. är
utskeppnings-hamn för omgivande rika stenkolsfält och har
stora järn- och stålverk, som bearbeta malm
från New Foundland.
Sydorkneyöarna [-å’kni-], eng. South
Ork-neys, antarktisk ögrupp under omkr. 61° s.
br. och 42°—46° v. Igd, ingå i de s. k.
Syd-antillerna och tillhöra England; 1,658 kvkm;
besökas av valfångstfartyg.
Sydossètien, Sydossètiska
autonoma området (ry. Avtonomnaja oblast
Jugo-Osetija), inom Georgien, Transkaukasien, på s.
sluttningen av Kaukasus; 3,920 kvkm, 94,288
inv. (1931); huvudstad: Stalinir (före 1930
Ts’chinvaly; 7,080 inv.).
Sydostbrotten, fyrskepp i n. Bottenhavet,
omkr. 45 km ö. om Husum på n.
Ångermanlandskusten och s. ö. om grunden S.
Blixt-och blänkfyr med en ljusstyrka av 3,800
Hef-nerljus. Utlades 1862.
Sydow, von, svensk släkt, inkom 1724 från
Pommern till Sverige. T. f. underståthållaren
Axel Reinhold vonS. (1778—1834) blev
svensk adelsman 1830. Om hans kusin A. E.
von S., dennes brorsons söner K. H. von S.
och A. Hj. von S. samt deras syssling C. W.
von S. se nedan. Kusins sonson till A. E.
von S. är O. F. von S. (se nedan). — Litt.:
»Stambok för släkten von S.» (1930). B. H-d.
Sydow, Adolf Hjalmar von,
ämbetsman, socialpolitiker (1862—1932); jfr
släktart. Blev jur. kand, i Lund 1886 och vice
häradshövding 1889. S. tjänstgjorde 1892—
1908 i
överståthållareämbetet för
polisärenden, från 1902 som
sekr., och var 1907—
31 verkst. dir. i
Svenska arbetsgivareföreningen och ordf, i
dess styrelse. S. intog
en mycket
framskjuten och avgörande
ställning vid 1909 års
lockout och storstrejk
samt vid de flesta av
de senare årens större
arbetskonflikter. Fr.
o. m. 1906 var S. led. av Första kammaren
(höger). Han var från 1912
socialfullmäk-tig i Socialstyrelsen och under världskriget
led. av statens industrikommission. S.
tillhörde den 1907 tillsatta men 1909 upplösta
arbetsavtalskommittén och var sedan ofta
anlitad som sakkunnig i ett flertal stora
sociallagstiftningsfrågor. S. blev 1919 led. av
Ar-betsrådet. Han var led. av 1919 års
arbets-tidsutskott och var från 1922 till sin död
v. ordf, i andra lagutskottet. I
Arbetsdomstolen var han från dess tillkomst ord. led. I den
arbetsfredsdelegation, som tillsattes efter den
Lübeckska arbetsfredskonferensen 30 nov.—1
dec. 1928, var S. v. ordf., så ock i den
permanenta arbetsfredskommittén 1929—31.
Sydow, Axel Erik von, väg- och
vattenbyggnadsingenjör (1791—1857); jfr
släktart. S. blev 1828 chef för södra
kanaldistriktet och utförde flera hamnbyggnader.
På S:s initiativ tillkom genom beslut vid
1840—41 års riksdag styrelsen för
allmänna väg- och vattenbyggnader, vars
över-dir. han blev. Då styrelsen 1851 ombildades
till Väg- och vattenbyggnadskåren (se d. o.),
blev S. dess överste och förste chef. Han
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
